I Finland hör blindtarmsinflammation till de vanligaste ingreppen på jouren. Men tusentals patienter kunde årligen behandlas med antibiotika istället för operation.
Det visar en finländsk studie vid sex sjukhus, som nu har fått stor internationell uppmärksamhet.
Forskargruppen visar att det finns två typer av blindtarmsinflammation. Dels finns en svårare form som leder till att blindtarmen spricker och som därför alltid måste opereras, dels en lindrigare, okomplicerad form som ofta kunde behandlas med antibiotika.
Medicin sparar smärta och pengar
- Antibiotika skulle spara pengar, minska vårddygn, smärta och komplikationer, säger ledaren för APPAC-studien, överläkare Paulina Salminen vid ÅUCS.
För APPAC-studien (Appendicitis Acuta) rekryterades totalt 530 patienter från universitetssjukhusen i Åbo, Tammerfors och Uleåborg, och från centralsjukhusen i S:t Michel, Mellersta Finland och Seinäjoki.
- Av alla dem som fick antibiotika behövde 73 % ingen operation. Det viktigaste var ändå att komplikationerna inte ökade för dem där antibiotikabehandlingen misslyckades eller som senare i alla fall måste opereras. Antibiotika som första behandling är alltså en trygg metod för patienten.
Över hälften av blindtarmsoperationerna onödiga
I Finland behandlas mer än 5 000 patienter årligen för blindtarmsinflammation. Enligt studien kunde upp till 3 000 av dem istället tryggt ha behandlats med antibiotika. För att få veta vilkendera formen av blindtarmsinflammation patienten har görs en datortomografiundersökning. Det är enligt forskarna en pålitlig metod, som också går att använda på mindre sjukhus och överallt i världen. För blindtarmsoperationer görs överallt. Bara i USA räknar man med att 150 000 onödiga operationer kunde undvikas med antibiotika.
Undersökningen är speciell också för att så många sjukhus deltog i den. Skulle man ha gjort undersökningen bara i Åbo skulle antalet patienter ha varit mindre. År 2014 hade man 365 blindtarmspatienter, eller exakt en per dag - i medeltal.
Men det höll på att gå illa med de insamlade resultaten på grund av sjukhusbranden vid ÅUCS förstahjälpspoliklinik 2011. Då var Paulina Salminen utomlands, men hon flög hem direkt och fick följande dag med gasmask gå in i den brandskadade byggnaden för att rädda patientjournalerna. Brandmästaren undrade om det var nödvändigt, men svaret kom snabbt.
- Det här är viktigt just nu.
Blindtarmsinflammation kräver inte alltid vård
Det kommer ändå att ta tid innan forskningsresultatet accepteras och sjukhusen övergår till mera antibiotikabehandlingar, för operationer har varit den allenarådande behandlingen av blindtarmsinflammationer i över 130 år.
Nu då forskarna vet att det inte blir några komplikationer för de patienter som får antibiotika, så kommer den fortsatta forskningen att handla om det behövs någon antibiotika alls. Det finns många exempel på patienter med blindtarmsinflammation som har tillfrisknat utan medicinering.