Linda Olin jobbar som brottsutredare hos polisen och utreder bland annat barnporr i Finland. Här berättar hon om sitt jobb, och hur hon står ut med alla hemskheter.
Några av de absolut värsta brotten i modern tid är sexuellt utnyttjande av barn och våld mot barn. Linda Olin får möta det här dagligen. Hon är nämligen polis och jobbar som brottsutredare i fall som berör barn. Det kan handla om misshandel, sexuellt utnyttjande av barn, och barnporr.
Många reagerar kraftigt när de får höra om fall där barn far illa. Linda har också barn själv, och förstår att det är ett mycket känsligt ämne.
- Det är ett jobb man måste göra och känslorna måste bara strykas bort när man gör det där jobbet, säger Linda.
Känslor spelar ändå en viss roll gällande orsaken till att Linda valt att jobba med det hon gör. Det finns nämligen inte så många svenskspråkiga kvinnliga poliser, så när hon blev tillfrågad svarade hon ja - helt enkelt för att hon behövs.
- Det var främst för att jag har ett eget barn där hemma, och vill hjälpa andra barn. Så på det sättet finns känslorna inblandade där, säger hon.
Jobbar med hundra fall åt gången
Linda har hela tiden fullt upp på jobbet, och på hennes skrivbord ligger flera mappar med fall som hon ska reda ut.
- Jag har kring hundra fall som jag jobbar med, men det beror lite på vad det är för fall. Är det ett sådant som kräver mycket tid måste de andra tyvärr vänta. Det finns hela tiden mycket att göra.
Innan Linda får fallen är det någon annan som gått igenom dem, och alla som faller in under kriterierna svenska, barn och våld skickas till Linda.
Internet gömmer många brottslingar
För många känns det svårt att prata om barn som far illa, och vare sig man själv har barn eller inte blir man berörd när det händer något åt någon som är liten och oskyldig.
Man vet inte hur mycket det finns på internet, eftersom man själv inte surfar eller letar efter sådana här ämnen.
- En orsak till att man har svårt att prata om det är kanske för att man inte vet så mycket om ämnet. Man vet inte vad det handlar om och vad som händer ute på internet och platser där barn blir utsatta för sådant här, säger Linda.
När Linda började jobba blev själv också överraskad av hur mycket som händer på internet.
- Man vet inte hur mycket det finns där, eftersom man själv inte surfar eller letar efter sådana här ämnen. Så när jag själv kom i kontakt med det blev jag överraskad över hur vanligt det är.
Svårt att hitta pedofiler på nätet
När man pratar om våldbrott mot barn är ett typfall en tonåring som surfar på nätet och möter en pedofil. Att hitta pedofilerna är ändå väldigt svårt. Linda sitter till exempel inte och letar efter dem på olika diskussionsforum.
- Det finns internetpoliser som tittar lite extra på nätet, men pedofilerna kommer oftast fram via tonåringarna själva, eller deras föräldrar.
Det är alltså oftast så att tonåringen själv upptäcker att något inte stämmer, eller så är det föräldrarna som gör det, och sedan tar kontakt med polisen. Linda går sedan vidare med att försöka hitta bevis.
- Jag försöker hitta all kommunikation de haft, till exempel på någon chatsida, och också hitta eventuella bilder och videor som skickats.
Att se en pedofil i ögonen
Linda möter också varje förövare som hon kommer på spåren.
Man kan inte koppla in egna känslor i det för då går det nog inte bra.
Hur känns det att se en pedofil i ögonen?
- Inte känns det så hemskt märkvärdigt. Man måste bara koppla bort det och tänka att det är en människa precis som alla andra. Man kan inte koppla in egna känslor i det för då går det nog inte bra. Man måste hålla sig professionell och tänka på brottet som ska utredas, säger Linda.
Fastän Linda kan känna att hon kokar inombords, är det aldrig något hon visar utåt. Hon känner ingen förståelse för förövarna, men hon känner heller inte hat.
Den typiska förövaren
Den typiska förövaren finns inte. Det kan faktiskt vara vem som helst.
- Man känner sällan igen dem på gatan, så att säga. Det är oftast så att de dystra hemligheterna kommer fram på något annat sätt, säger Linda.
Varför förövarna drar sig till barn vet Linda inte, för det har hon och hennes kollegor inte fått någon skolning i.
- Det hör till hälsobiten, ifall personen behöver vård eller något annat. Men ifall de själva inte tycker att de gjort något fel, kan vi heller inte tvinga dem till vård.
Måste kunna koppla bort jobbet
Att jobba med sådana här svåra ämnen skulle säkert kunna trycka ner en, men Linda har lärt sig att koppla bort jobbet när hon är ledig.
Det var nog tungt i början. Men man måste bara försöka trycka bort det och inte tänka på det.
- Det är faktiskt så att när jag kommer hem och ser mitt barn komma glatt springande mot mig så glömmer jag det. Jag borde egentligen glömma det redan när jag sätter mig i bilen på väg hem, och det har jag lyckats ganska bra med.
Linda är inne på sitt tredje år nu, och genom erfarenheten har hon lärt sig hur hon ska koppla bort jobbet. För henne är idrotten viktig. Antingen rör hon på sig lite under dagen, eller innan hon åker hem.
- Det var nog ändå tungt i början. Men man måste bara försöka trycka bort det och inte tänka på det, säger hon.