I mars i år utförde Ryssland en militärövning där scenariot var ett anfallskrig mot länderna kring Östersjön. Ryssland övade en snabbinvasion av Åland, Gotland, Bornholm och norra Norge.
Det är den amerikanska tankesmedjan CEPA som rapporterar om vårens militärövning där 33 000 soldater deltog.
- Norden hör till det ryska strategiska området, det vore konstigt om Ryssland inte hade någon plan för en invasion av öarna i Östersjön, säger Rysslandsexperten Hanna Smith, forskare vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet.
Det betyder inte att Ryssland skulle förbereda ett anfallskrig i verkligheten. Enligt Hanna Smith är det normal praxis att öva olika militära scenarier. Att Ryssland låter omvärlden få veta vad övningen går ut på kan man däremot tolka som psykologisk krigsföring.
- Ryssland visar musklerna på det här sättet. Den ryska regimen visar vad den är kapabel till om det går riktigt illa, säger Smith.
Ryska militären övar allt oftare
Också CEPA-rapporten understryker att Ryssland inte är ute efter att anfalla Norden eller Baltikum. En sådan attack skulle, enligt rapporten, förutsätta att Ryssland drog tillbaka de uppskattningsvis 15 000 – 20 000 soldater som är involverade i krisen i Ukraina.
Ryssland har inte kapacitet att föra två krig samtidigt, slår rapporten fast.
Under de senaste åren har Ryssland ordnat flera militärövningar med scenarier som har gått ut på anfallskrig mot grannländerna. Den kanske mest kontroversiella övningen hölls år 2009 när Ryssland simulerade en kärnvapenattack mot Polens huvudstad Warszawa.
Vårens övning är en i raden av dessa. Vid sidan av att öva konkreta manövrar handlar det om att bygga upp en image som stormakt i regionen.
Blir övningarna verklighet?
Vladimir Putin är redo att ta risker men han är inte vårdslös
De nordiska länderna hör till periferin i den ryska intressesfären. Som forna sovjetstater ligger de baltiska länderna ett steg närmare. Allra närmast ligger Vitryssland och Ukraina.
- Därför omsatte Ryssland militärövningarna i praktiken i samband med invasionen av Krim. Det var ett tillräckligt viktigt mål. Men Ryssland hade naturligtvis en plan för ett maktövertagande på Krim långt innan man satte planen i verket, säger Hanna Smith.
Enligt den amerikanska rapporten skulle ett anfall mot Norden eller Baltikum utgöra ett definitivt slut på alla relationer mellan Ryssland och västvärlden. Det ligger inte i Rysslands intresse, dels för att Ryssland räknar med att förlora i en öppen konfrontation med Nato eller EU.
Rysslands militära agerande handlar i slutändan om hur stora risker Rysslands regering är villig att ta. Vladimir Putin är redo att ta risker men han är inte vårdslös, slår rapporten fast.
Hanna Smith säger för sin del att ju svagare Putin är på hemmaplan, desto mera benägen är han att ta risker.
- Till följd av ekonomiska problem har den ryska regimen blivit svagare. Svaga regimer tar flera risker än starka, och därför är läget oroväckande. Men jag tror att risktagningen kommer att gälla främst Ukraina, säger Hanna Smith.
Vad vill Ryssland?
Den ryska psykologiska krigsföringen tar sig uttryck på flera sätt. CEPA-rapporten lyfter fram flera av incidenterna som har skapat rubriker härhemma under den senaste tiden.
Hit hör de ryska militärflygen som har flugit med avslagna transpondrar och i flera repriser har kränkt finländskt luftrum. Rapporten lyfter också fram oklarheterna kring hur ryska ubåtar har rört sig i Finska viken och på Östersjön.
Rapporten nämner också den ryska nätpropagandan och de avlönade kommentatorer (så kallade ”nät-troll”) som fyller kommentarspalter i Baltikum.
Om omvärlden upplever att de baltiska länderna är hopplöst svaga är ingen villig att riskera en konflikt för deras skull
Rapporten slår samtidigt fast att Ryssland inte har något intresse av att återupprätta Warszawapakten. Ryssland har överhuvudtaget inget intresse av att invadera grannländer där det politiska motståndet är starkt. Däremot kan det gynna Ryssland att omvärlden ser dess grannländer som svaga, och här tjänar propagandan sitt verkliga syfte.
- Om esterna, letterna och litauerna upplever att motstånd inte lönar sig kommer de inte att försvara sig i en konflikt. Om omvärlden upplever att de baltiska länderna är hopplöst svaga är ingen villig att riskera en konflikt för deras skull, står det i rapporten.
En rysk myndighetskälla som citeras i rapporten säger att Rysslands målsättning är ett indirekt inflytande där ”Ryssland känner till alla politiska beslut som fattas i grannländerna, och inga politiska beslut fattas utan Rysslands medgivande”.
Till Rysslands konkreta intressen hör att försvara Kaliningrad-enklaven samt att utöka ekonomiska intressen i det arktiska området.
Rapporten är gjord av den amerikanska tankesmedjan CEPA (Center for European Policy Analysis), som koncentrerar sig på central- och östeuropa.
Författare till rapporten "The Coming Storm" är CEPA:s vice president Edward Lucas, som är expert på energi, information och cybersäkerhet.
Länk till rapporten