Kärnkraftsprojektet i Pyhäjoki riskerar att bli en dyr affär för ägarna, anser riksdagsledamoten Hanna Sarkkinen (VF). Istället för det massiva kärnkraftsbygget vill den nyvalda uleåborgpolitikern satsa på förnybara energiformer.
Enligt Sarkkinen har turerna kring Fennvoimaprojektet varit minst sagt förbryllande. Att regeringen avvek från den tidigare tidsfristen för att få ihop en inhemsk ägarmajoritet väcker många frågor:
Har staten utnyttjat sin ställning som majoritetsägare i Fortum eller har bolaget blivit pressat utifrån?
- Varför ändrade Fortum åsikt i fråga om Fennvoima? Har staten utnyttjat sin ställning som majoritetsägare eller har bolaget blivit pressat utifrån? Ursprungligen skulle Fennovoima vara ett projekt för den finländska industrin. Men nu är det istället statsbolagen, de kommunala energibolagen och ryska statsägda Rosatom som får axla ansvaret för projektet.
Vad tänker du om det här? Ser du risker för de nuvarande ägarna?
- Man kan fråga sig varför privata bolag dragit sig ur projektet. Upplever de att det inte är lönsamt? Istället har vi kommunala aktörer och statsägda bolag som fått en större roll, delvis på politiska grunder. Är projektet affärsmässigt lönsamt? Eller finns det en risk för att kommunerna och statsbolagen får stå för notan till slut?
Vi skulle skapa fler jobb genom att satsa på förnybara energiformer och teknologi
Förespråkarna hänvisar till att det behövs energiproduktion i Norra Finland och att projektet skapar många nya arbetsplatser. Vad säger du till dem?
- Man kan inte förneka att byggandet av ett kärnkraftverk skapar många arbetstillfällen. Därför är det viktigt att försäkra sig om att möjligast många underleverantörer och anställda är finländska samt att övervaka att våra kollektivavtal och lagar följs. Samtidigt är det bra att minnas att kärnkraften inte är en särskilt arbetsintensiv bransch. Efter byggnadsskedet sysselsätter ett kärnkraftverk inte så många. Vi skulle skapa fler jobb genom att satsa på förnybara energiformer och energiteknologi. Det här skulle skapa permanenta jobb och ge oss exportintäkter.
Extremhögern oroar
Under sommaren har det blossat upp en diskussion om den extremhögerns frammarsch i Finland. Riksdagsman Olli Immonens (Sannf) uttalanden om mångkultur och hans påstådda samröre med ytterhögern är något som borde fördömas tydligt, säger Hanna Sarkkinen:
Nu återstår det att se vad Sannfinländarna gör. Får Immonen något slags straff?
- Visst har saken fördömts i offentligheten, men nu återstår det att se vad Sannfinländarna gör. Får Immonen något slags straff? Kommer han att uteslutas ur gruppen? Att Sannfinländarna tar i saken är viktigt med tanke på det fortsatta regeringssamarbetet.
Timo Soini har sagt att han fördömer extremhögern och nazismen, på samma sätt som han fördömer upploppen på självständighetsdagen i Tammerfors. Är det här en rättvis jämförelse?
- Själv fördömer jag all våldsam verksamhet. Samtidigt är det viktigt att göra åtskillnad mellan att skada föremål och människor. Våld som går utöver människor är givetvis värre än förstörelse av materiell egendom.
Motståndsrörelsen har gjort flera våldsamma attacker, och det viktigt att fundera på om gruppens verksamhet är laglig
Hur borde då samhället tackla rörelser som Finska motståndsrörelsen Borde man överväga att kriminalisera medlemskap i högerextrema grupper?
- Klart är att man måste ta verksamheten på allvar. Motståndsrörelsen har gjort flera våldsamma attacker under åren, verksamheten är organiserad och därför är det viktigt att fundera på om gruppens verksamhet är laglig. Vi har förbundit oss till internationella avtal som förutsätter att vi ingriper i organisationer som förespråkar rasism och främlingshat. Vi får inte ta lätt på saken!
Stimulerande åtgärder viktiga
Vänsterns tillbakagång har diskuterats flitigt sedan vårens riksdagsval, där SDP och Vänsterförbundet fick ett historiskt lågt resultat. Enligt Hanna Sarkkinen finns det många förklaringar till vänsterns dåliga siffror:
Vad är viktigare än att motarbeta fattigdomen och jobba för att stävja klimatförändringen?
- En förklaring är säkert att värderingarna hårdnat i samhället. Det finns inte längre vilja att ta gemensamt ansvar på samma sätt som tidigar. Samtidigt ser jag ett stort behov av politik som minskar på inkomst- och hälsoskillnader. Vad är viktigare än att motarbeta fattigdomen och jobba för att stävja klimatförändringen?
Sarkkinen går till storms mot regeringens nedskärningspolitik, som enligt henne endast fördjupar den lågkonjunktur Finland befinner sig i:
- Skuldsättningen är inte det största problemet, utan arbetslösheten. Det är arbetslösheten som leder till skuldsättning. Jag tror inte vi får ekonomin igång genom att skära ned. Får vi fler att arbeta genom att sänka på lönerna? Hjälper det att skära ned kostnaderna om vi inte har produkter att sälja?
Regeringen talar om att man måste öka på utbudet av arbetskraft. Vad säger du?
Skuldsättningen är inte Finlands största problem, utan arbetslösheten. Det är arbetslösheten som leder till skuldsättning
- Problemet är inte bristen på arbetskraft. Vi har massarbetslöshet! Här brister regeringens ekonomiska analys.
Är du inte oroad över skuldsättningen?
- Finland har till de minst skuldsatta länderna i Europa. Räknar man med pensionsbolagens förmögenhet är vi i praktiken skuldfria. Det är självklart att vi inte kan skuldsätta oss för evigt. Men nu är det viktiga att fokusera på investeringar som skapar sysselsättning och skatteintäkter. Trots att vi haft underskott i budgetarna har vi egentligen inte stimulerat ekonomin.
Om man inte har stimulerat, vad har pengarna använts till?
- Pengarna har använts till att betala för löpande utgifter. Men vi har inte satsat tillräckligt på sysselsättningen. Det skulle betala sig tillbaka mångfaldigt.
Det finns alltid alternativ
Enligt många bedömare är nedskärningar det enda alternativet i ett läge där statens utgifter år efter år överskrider intäkterna. Enligt Hanna Sarkkinen är det självklart att budgeten måste balanseras på lång sikt. Samtidigt ska man inte stirra sig blind på siffrorna, menar hon:
Pratet om att det inte finns alternativ är ett sätt för regeringen att rättfärdiga den egna politiken!
- Tillväxt i sig är inget självändamål, istället borde man fokusera på sysselsättning och välfärd. Men det är också bra att minnas att Finland inte existerar i en bubbla. Det som händer i Europa och övriga världen har stora inverkningar på vår ekonomi.
Från regeringens sida säger man att det inte finns några alternativ till nedskärningspolitiken. Vad säger du?
- Regeringen försöker ge sken av att det inte finns några alternativ till den politik man för. Men det finns alltid alternativ. Man gör alltid val utgående från värderingar. Pratet om att det inte finns alternativ är ett sätt för regeringen att rättfärdiga den egna politiken!
Intervjun med Hanna Sarkkinen hör till en artikelserie med nyvalda riksdagsledamöter. De tidigare artiklarna i serien kan du läsa här!