Eftermiddagsklubbar för skolbarn är ett sätt att få flera barn med i friidrottsverksamheten. Det säger Gunilla Peräsalo från Virkby Start, den lilla svenska föreningen i Lojo som i år firar 70-årsjubileum.
Lagsporterna är en orsak till att friidrott inte intresserar barn och unga i samma utsträckning som för några decennier sedan, säger Peräsalo.
- Till exempel på 1980-talet fanns inte så många idrottsgrenar att välja på. Det är också intressant att de barn och unga som är aktiva i Virkby Start ofta är aktiva också inom andra idrottsgrenar.
Gunilla Peräsalo säger att de som är aktiva och har intressen har ofta många andra intressen.
En tydlig trend som finns inom finländsk friidrott just nu är den, att det är flera flickor än pojkar som är aktiva.
- Pojkar verkar dras mera till grenar som fotboll och ishockey.
Samarbete mellan föreningar
Samarbete mellan föreningar är ett sätt att få flera barn med i friidrotten. Gunilla Peräsalo nämner samarbetet mellan Virkby Start, Sjundeå IF och Ingå IF.
- Vi har ordnat klubbkamper sedan år 1974.
Det finns också idrottsföreningar som ordnar eftermiddagsklubbar för skolbarn. I de klubbarna finns tränare som ordnar sysselsättning.
Virkby Starts resurser räcker inte till för sådana klubbar.
Tränarbristen är påtaglig
Tränarutbildningen är också viktig. Gunilla Peräsalo säger att föreningarna måste ha bra tränare och tränare ska utbildas hela tiden.
Inom friidrott, liksom inom alla andra grenar är bristen på tränare ett ständigt återkommande samtalsämne. Gunilla Peräsalo säger att arbetsmarknaden som ändrat sedan 1980-talet är en orsak till problemet.
- Tränare har också ett civilt liv. Att satsa upp till fem kvällar i veckan på att träna andras barn är en utmaning.
Det samma gäller också föräldrar. Gunilla Peräsalo säger att det är svårt att få föräldrar att ställa upp som funktionärer i tävlingarna.
Hatade friidrott
Gunilla Peräsalo som gästade Sportmåndag (24.8 ) har aldrig själv sysslat med friidrott. Hon säger att hon hatade friidrott i skolan.
- Då vi hade friidrottsdagar ville jag alltid göra någonting annat, skrattar hon.
Det var sonen Mats Peräsalos friidrottsintresse som fick Gunilla att komma med i Virkby Start. Hon har haft olika uppgifter inom föreningen, allt från funktionär till styrelseordförande och från knattetränare till sekreterare för föreningen.
Sekreteraråliggandena har hon skött sedan år 2007. Knattetränare är hon fortsättningsvis. Det har hon varit sedan år 2003.
Sista året som knattetränare
Hon blev knattetränare då det såg ut att föreningen skulle bli helt utan knattetränare.
- Då gick jag en tränarkurs och jag har nog sagt att det här är sista året. Det har jag sagt ganska ofta, säger hon med ett brett leende.
Hon säger att det här året kanske faktiskt blir hennes sista som knattertränare eftersom föreningen fått före detta aktiva friidrottare med som tränare.
Virkby Start fyller 70 år i december. Föreningen firar i arbetets tecken, men satsar stort på att fira sina 75 år.
- Det är en stor ära att få representera en förening med sjuttio år på nacken, säger Gunilla Peräsalo.
Virkby Starts två sektioner
I dag har föreningen två sektioner, friidrott och motion. Tidigare har föreningen också haft bland annat orientering, skidning, badminton och handboll på programmet.
I dag har Virkby Start ungefär 200 medlemmar, ett femtiotal av dem är aktiva. Gunilla Peräsalo säger att föreningen har cirka 35 aktiva juniorer. Numera har föreningen inga aktiva vuxna friidrottare.
Föreningens storhetstid inföll under 1980-talet. Det största namnet var sjukamparen Ragne Kytölä (f. Backman) som representerade Finland i både OS och VM.
- Katarina Sederholm, Johanna Asplund, Mari Heikkilä, Marica Pihl och Nina Taipale var andra sådana idrottare som tränades då av Kari Kippilä, säger Gunilla Peräsalo.
Charmen med friidrott är enligt Gunilla Peräsalo också det, att en idrottare kan bli riktigt stor fast hon eller han kommer från en liten förening.
Väldigt givande år
Hon säger att de över tjugo år hon jobbat inom Virkby Start har varit väldigt givande. Under åren har hon haft och har fortsättningsvis också olika uppdrag på förbundsnivå.
Hon sitter i förbundsfullmäktige i Finlands idrottsförbund och i styrelsen för NÅID-friidrott. NÅID står för Nylands- och Åbolands idrottsdistrikt.
Orsaken till att hon gärna vill vara med i bakgrunden har med hennes personlighet att göra.
- Jag vill kanske inte stå där längst framme utan hellre jobba där i kulisserna, säger Gunilla Peräsalo.
Hon har jobbat i tävlingskansliet ända sedan den första sommaren (1994) hon har varit med i friidrottsverksamheten. Då jobbade hon i tävlingskansliet under tävlingar som Virkby Start arrangerade.
- Jag tyckte det var väldigt intressant. Det behövs ett enormt teamarbete för att en idrottstävling ska bli av.
Under alla år har hon fått träffa massor av människor hon inte annars skulle ha träffat.
År 2012 ordnades EM i friidrott i Helsingfors. Gunilla Peräsalo jobbade i tävlingssektionens ledningsgrupp under tävlingarna och utnämndes av Svenska Finlands Idrottsförbund (SFI) till Årets ledare 2012.
