Start
Artikeln är över 8 år gammal

När maraton känns för kort

Johanna Hedvik kommer i mål på Ultrabalaton.
Johanna Hedvik och hennes kompis kommer i mål efter 31 timmar. Bild: edzesonline.hu/ultrabalaton

Att börja löpträna är en trend som hållit i sig i flera år och vuxit rejält de senaste fem åren här i Norden men också i stora delar av världen. Allt fler märker de positiva effekterna av att springa ett par kilometer i veckan, och många anmäler sig till olika lopp, exempelvis maraton, halvmaraton, terränglopp, triathlonlopp och löpevenemang.

Men vad gör man om ett maraton inte räcker till?

Johanna Hedvik är en Vasabo med många kilometer i benen. Hon håller på med ultralöpning och springer lopp som är allt från 6-48 timmar långa. Då hon var yngre så avskydde hon att springa, men ändå började hon springa halvmaraton och maraton. Loppen gick bra och hennes löppass blev längre och längre.

För några år sedan ställde hon för nöjes skull upp i ett 6-timmarslopp (ett lopp som går ut på att springa längs en bana, den som sprungit längst då sex timmar gått vinner) med sin mamma. Hon vann loppet och det var då hon fann kärleken för ultralöpning. Hon hittade något som hon var riktigt duktig på.

Eldprovet på 212 kilometer

Hon löpte ännu längre lopp. 12-timmarslopp, 100-kilometerslopp, 24-timmarslopp, 48-timmarslopp och sommaren 2012 sprang hon ett ultralopp i Ungern, Ultrabalaton. Loppet går runt sjön Balaton och är 212 kilometer långt.

Johanna är stolt över att hon klarade Ultrabalaton. Loppet var i slutet av juni, det var 40 grader varmt i skuggan och i solen var det runt 50 grader hela dagen. Hon sade att det var skönast att springa på natten, då temperaturen sjönk ner till 30 grader, vilket då kändes svalt och skönt. Johanna berättade att det inte fanns någon skugga då de sprang, enbart på natten slapp de undan solen.

Man är inte så värst smart efter 60 kilometer.

Under ett ultralopp tar man väldigt lite pauser. Under de 212 kilometrarna så pausade hon bara några gånger, längsta stoppet var en halv timme långt då hon behövde massera benen. Hon säger att man inte har tid att pausa för mycket eftersom man har tider att passa, man ska befinna sig vid olika punkter innan en viss tid, annars får man inte fortsätta.

Johanna tycker att det var härligt att hon inte gav upp trots skavsår och värmeslag. Hon sprang med en löparkompis från Sverige och tillsammans kom de i mål med en tid på 31 timmar och 4 minuter.

Ultralöpning ger den där kicken

Ultralöpning har också vuxit de senaste 10 åren. Johanna har hört en teori av en annan ultralöpare, nämligen att vi har det så bra i vårt samhälle att man behöver få någon sorts kick, man måste göra något extremt. Skulle vi ha levt under andra världskriget eller vinterkriget kanske inte behovet av att springa flera hundra kilometer skulle existera.

Johanna tror också att många har det så stressigt på sina arbeten att de behöver något tufft att göra på fritiden för att få tankarna på annat. Man är inte så värst smart efter 60 kilometer, säger hon med ett skratt.

Tränar som en maratonlöpare

På en helt vanlig vecka springer Johanna mellan 50 och 70 kilometer. Dessutom går hon på gym och tränar styrka tre gånger i veckan. Vissa veckor kommer hon upp och till och med över 100 kilometer. Hon springer lika mycket på sommaren som på vintern. Hon säger att hon tränar ganska likt en maratonlöpare med mycket distans och lite intervaller.

Det är ovanligt med skador inom ultralöpning, själv har hon inte haft några långvariga skador. Veckorna före ett lopp vilar hon lite extra, men hon ändrar inte på sina matvanor eftersom man ändå inte kan få i sig tillräckligt med energi som räcker så länge som man springer. Under långa träningspass och tävlingar tar hon med sig något smått ätbart för att inte bli helt tom på energi.

Den mentala styrkan är a och o

Det bästa med att springa ultralopp är känslan då man klipper mållinjen. Hon gillar också att hon kan göra något som inte alla klarar av. Under loppen kan det bli väldigt jobbigt, så det gäller att ha ett tjockt pannben och vara mentalt tränad.

Vid tuffa tillfällen på tävlingar brukar bloggen och Instagram motivera henne en gnutta. Hon vill ju inte skriva att hon avbröt då det var lite tungt! Men annars betonar hon att mental styrka är mycket viktigt.

Johanna bloggar på adressen www.curroergosum.ratata.fi

Elias Berglund, Anton Holmqvist, Tim Harju och Morten Hagström, Vasa övningsskolas gymnasium
Den här texten är skriven av en av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.