Start
Artikeln är över 9 år gammal

Då mamma sitter i fängelse

En siluett av ett barnansikte i motljus.
Tusentals barn i Finland har föräldrar som sitter i fängelse. Detta är en grupp som det sällan talas om.

Maria bor med sin ettåring i fängelse. Hennes tvååriga son bor med sin mormor och får träffa sin mamma någon gång i månaden.

Men innan vi bekantar oss närmare med Maria skall vi få lite bakgrundsfakta.

Idag sitter i medeltal 240 kvinnor i fängelse i Finland, vilket är ca 7 procent av de som sitter i fängelse. Det är främst vålds- och drogrelaterade brott som kvinnor döms för. Över hälften av de dömda kvinnorna har begått ett våldsbrott, och av dessa har 28 procent gjort sig skyldiga till dråp.

Finland skiljer sig här från övriga västländer eftersom den vanligaste formen av brott gjorda av kvinnor generellt är egendoms- eller drogrelaterade brott. Det finns inga exakta siffror på hur många barn i Finland som har en förälder (eller båda) i fängelse, men en uppskattning är 7000-8000.

Barn och docka
Många barn träffar sin mamma eller pappa endast under fängelsets besökstid. Bild: YLE/ Maria Helsing

De flesta har barn

De kvinnor som sitter i fängelse har en brokig bakgrund, som ofta kännetecknas av sociala problem och marginalisering. Största delen av de intagna kvinnorna lider av missbruk och nästan tre fjärdedelar har upplevt våld i ett parförhållande.

De kvinnliga internernas medelålder är 37 och var tredje är gift eller har en sambo där hemma. Två av tre kvinnor har ett barn eller fler. Ungefär hälften av dessa minderåriga barn är placerade i fosterhem eller i barnskyddsboende.

Om en mamma sitter i fängelse är barnen ofta placerat i fosterhem, eftersom det sällan då finns en pappa till hands. Om det är pappan som sitter inne finns det ändå ofta en mamma på utsidan som kan ta hand om barnen. Det ser med andra ord lite annorlunda ut för barnet beroende på om det är mamma eller pappa (eller båda) som sitter i fängelse.

Cellkorridoren på gamla länsfängelset i Åbo under utställningen Valtio+.
I ett slutet fängelse vistas barn under två år med sina mammor på familjeavdelningen, eftersom det kan vara farligt för dem att hålla till i korridorerna med övriga interner. Bild: Yle/Ylva Vikström

Familjeavdelning i fängelse

I Tavastehus finns två fängelser för kvinnor. Tavastehus fängelse är en sluten anstalt, medan Vanaja är ett öppet fängelse. Där får man ha med sig barn som är yngre än tre år. Efter det placeras de i ett annat hem.

I Tavastehus fängelse finns en mamma- barnavdelning där man kan ha med sig sina barn till det att barnet fyllt två. Efter det har man möjlighet att flytta till Vanaja, där man lever under mera normala förhållanden.På mamma- barnavdelningen i Tavastehus sitter två kvinnor. Den ena är höggravid, den andra är där med sin sjumånaders bebis.

- Jag har två andra barn också. Den ena bor med sin pappa, den andra bor i fosterhem, berättar hon.

Hon hoppas att hon skall få flytta till Vanaja med sin lilla son, men barnskyddet har antytt att pojken kommer att bli omhändertagen, vilket kvinnan inte vill.

Hon sitter häktad för två dråp.

- Vi lever ett normalt liv här med dagliga och fasta rutiner, säger hon.

Trapphus i Vasa fängelse.
I ett slutet fängelse får inte de intagna röra sig fritt mellan de olika avdelningarna. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund
Cellerna är inte stora, och barnen får inte besöka sin förälder i cellen, utan i ett speciellt mötesrum. Ofta endast en timme per vecka. Bild: Yle
Fönster i fängelsecell.
Galler vid fönstren. Påminnelse om var man befinner sig. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund

Född i fängelse

På Vanaja bor Maria med sin dotter som är 1 år. Maria är lite på 30, dömd för grovt narkotikabrott, och dottern är född i fängelset i Tavastehus. Hon är glad att få ha sin dotter med sig, men ledsen för att dottern de första åren av sitt liv måste växa upp i fängelse. Maria har också en pojke på 2,5 år, som bor med sin mormor.

Han var med Maria första tiden i fängelset i Tavastehus, men han mådde inte bra av isoleringen. Maria bestämde sig då för att han skulle få flytta till mormor, eftersom han skulle må bättre där. Det var ett tungt beslut att ta för Maria, men pojken har det bra hos sin mormor och går på dagis.

Pojken förstår inte att mamma sitter i fängelse, och just idag skall han komma på ett mycket efterlängtat besök.

- Han är i åldern då han börjar fråga så mycket. Senast han var här tog han mig i handen och sa ”kom mamma så går vi hem”. Då fick jag förklara för honom att det inte gick, säger Maria.

Besöksrummet i Vasa fängelse.
Fängelsets besöksrum. För de barn som har en förälder som sitter i fängelse, är detta stället där man kan träffas en timme per vecka. Samma tid gäller för alla besökare, så ljudnivån kan vara ganska hög. Man får inte röra varandra under besöket, därav glaset i mitten av bordet. Om man rör vid varandra avbryts besöket. Bilden är tagen i Vasa fängelse. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund

Skuldbelägger sig

Att skiljas från sin son är fruktansvärt tungt, berättar hon.

- Det går inte att beskriva med ord hur det känns att inte få vara med honom. Jag skuldbelägger mig själv hela tiden. Det är något jag får leva med varje dag, säger hon.

Maria bär på mycket skuldkänslor, och anklagar sig själv. Hon tycker också att det är hemskt att dottern och hennes tvåårige bror inte får växa upp tillsammans.

Trots att det är lättare att leva i ett öppet fängelse, bor de trots allt på en institution där de inte är fria att göra vad de vill. En del av de mammorna där bråkar och slåss med varandra, och övervakarna lägger sig i hur man skall uppfostra sina barn.

- Det är bra att de hjälper de som inte vet. Men det är kränkande då de lägger sig i hur vi som kan uppfostra och sköta våra barn själva ska göra, säger hon och tillägger att det blir mycket bråk med övervakarna på grund av detta.

deprimerad människa
Många skuldbelägger sig för att de hamnat i fängelse och inte kan träffa sina barn. Bild: YLE

Barnen betyder allt

Maria är orolig över hur allt detta påverkar hennes dotter, och säger att det gör ont i hjärtat att tänka på att dottern levt hela sitt liv i fängelse på grund av att Maria ställt till det.

- Hon vet ju ingenting om livet i civila. Vi var första gången på restaurang för en tid sedan, och det gjorde mig så ledsen att hon först nu och under dessa omständigheter skall uppleva något som är helt normalt för alla andra, säger Maria.

Hon säger att för kvinnor som sitter i fängelse så är barnen det som får dem att vilja leva ett hederligt liv igen. Barnen är det som får dem att orka, men också det som gör att det känns dubbelt så hemskt att sitta i fängelse.

Då Marias dotter fyller tre år får hon inte längre vara kvar i Vanaja fängelse. Turligt nog sammanfaller dotterns treårsdag på ett ungefär med då Maria blir frigiven, och mor och dotter kommer då att få flytta till ett så kallat halvvägshus, där Maria kommer att ha övervakad frihet på prov.

Gunghäst på Dickursby daghem i Vanda september 2015
I Tavstehus fängelse finns en provisorisk familjeavdelning där mammor kan bo med barn under två år. Omgivningen är torftig, men de intervjuade tycker om personalen där. Bild: Yle/Helena von Alfthan

Satsas på att normalisera vardagen

Hon uppskattar att man i Finland satsar på att normalisera barnens och mammans vardag. Hon har även suttit i fängelse i Sverige och säger att det är sämre där.

- I Finland är man mera familjär. Här kollar man först om det finns mor- eller farföräldrar, syster eller bror eller annan släkt som kan ta hand om barnet. I sista hand placeras barnet hos okända människor, medan man i Sverige omplaceras barnet direkt, säger Maria.

”Kom vi flyger!”

Det pratas sällan om de tusentals barn vars mamma eller pappa sitter i fängelse. I en nyproducerad dramaserie för barn på Yle Fem kan vi följa med femåriga Hannes som har en mamma som sitter i fängelse. ”Kom vi flyger!” heter serien i fem delar där Hannes får besöka sin mamma en gång per vecka, den dyrbaraste timmen på hela veckan.

Serien produceras av Malakta för Svenska Yle i samarbete med SVT, NRK och DR.

Programmet kan väcka känslor och frågor hos barn, så det är bra om barnet ser programmet tillsammans med en vuxen som kan svara på frågor och funderingar.