Glyfosat är det mest använda ogräsgiftet i Finland, över 500 ton sprutades år 2013, nyare siffror finns inte än. Glyfosat används mest inom jordbruket, men sprutas också längs vägar och i trädgårdsodlingar. Det kan köpas av vem som helst för eget bruk i Finland.
Det hette länge att glyfosat, även känt under namnet Roundup, skulle vara farligt bara för gröna växter. Men nu varnar forskare för hälsorisker för både människor och djur.
Orsakar sannolikt cancer
WHO:s cancerforskningsinstitut konstaterade nyligen att glyfosat sannolikt orsakar cancer. Institutet baserar sin rapport bland annat på forskning av den svenska cancerläkaren Lennart Hardell.
– Glyfosat är inte tryggt eftersom det är cancerframkallande, där ska vi ha nolltolerans, säger Hardell som bor och forskar i Örebro.
Hardells forskningsgrupp har visat att glyfosat statistiskt säkerställt ökar risken för lymfkörtelcancer.
– Vi måste tänka på att många grupper i samhället är mera känsliga än andra, både barn och äldre. Vi ska som konsumenter kräva att det inte finns glyfosat i den mat vi äter, säger Hardell.
Inte orolig för egen del
Jordbrukare som handskas med glyfosat löper större risk än andra att drabbas av cancer.
– Jag är inte orolig för egen del, säger Max Schulman, som odlar jorden på sin gård i Lojo och är spannmålsombudsman vid Lantbrukarnas centralförbund MTK.
Schulman konstaterar att det inte är många dagar per år som jordbrukarna handskas med glyfosat.
– Vi som jordbrukare räknar med att glyfosat är tryggt, eftersom Europeiska livsmedelssäkerhetsverket EFSA har testat och godkänt ämnet.
Också Tove Jern som ansvarar för växtskyddsmedel på Jord- och skogsbruksministeriet vill gärna lugna ner oss finländare. I år har det uppstått protester bland annat i Karleby när staden sprutade glyfosat i en lekpark.
– Innan glyfosat har godkänts så har det undersökts, det har utvärderats, det är en trygg produkt att använda om du använder enligt bruksanvisningen. Men trots det är människor oroliga och rädda. Det skulle vara trevligt om vi inte alls skulle behöva växtskyddsmedel, men det är i dag svårt att klara sig utan dem, säger Jern.
Påverkar växter och mikrober
– Man trodde länge att glyfosat var tryggt för människor och djur eftersom det påverkar biosyntesen som inte finns hos ryggradsdjur, säger Kari Saikkonen som är professor i växtskydd vid Naturrresursinstitutet.
Men samma biosyntes förekommer också hos mikrober, och de finns i form av tarmflora i våra och i djurens tarmkanaler. De finns också i jorden, påminner Saikkonen.
Hans forskarteam har konstaterat att glyfosatet skadar jorden så att växterna tar upp näringsämnen och vatten sämre.
I Tyskland har mikrobiologen Monika Krüger funnit glyfosat i kroppen på både människor och djur.
– Ju sjukare människan eller djuret var, desto högre halter glyfosat hittade vi i blod och urin, säger Krüger.
Hon säger att glyfosatet ser ut att döda de goda bakterierna i tarmen, till exempel mjölksyrebakterierna, medan de verkligt skadliga bakterierna överlever.
Krüger försökte hitta någon bland kollegerna i sitt eget laboratorium som inte hade glyfosat i kroppen.
– Det gick inte, inte heller jag själv var fri från glyfosat, säger Krüger.
På många gårdar i Tyskland blev korna sjuka och dog. Krüger fann att de led av botulism, det vill säga att de hade bakterier i sig som producerar gift. Och alla djur hade förhöjda halter glyfosat i sig.
– Glyfosatet kommer troligen från det foder korna äter. Och om vi människor äter djur som har fått mycket glyfosat i sig, är sannolikheten stor att vi också den vägen får glyfosat i oss, säger Krüger.
Försvinnande små halter
Men det tyska Institutet för riskbedömning (BfR) kritiserar Krügers forskning. Forskarna på institutet konstaterar att halterna glyfosat i människokroppen är så små att de inte utgör någon fara.
De gröna i Tyskland hör till de politiska grupper som vill förbjuda glyfosat helt. Partiet beställde tidigare i år en undersökning som fann glyfosat i bröstmjölk hos tyska kvinnor. Alla undersökta kvinnor hade mera glyfosat i sin mjölk än vad som är tillåtet i dricksvatten.
– Det naturliga för människan är att man inte har nån glyfosat alls i kroppen. Har man nånting som är sannolikt cancerframkallande ska vi inte ha det i vårt blod och absolut inte i bröstmjölken, säger cancerläkare Lennart Hardell.
Men Tove Jern vid jord- och skogsbruksministeriet säger att gränsvärdet för alla bekämpningsmedel i dricksvatten är 0,1 mikrogram per liter oberoende av hur giftiga de är.
– Värdet är satt så lågt att inte ens de giftigaste ämnena förorsakar en risk vid den nivån. Om ett ämne hittas i större mängd än gränsvärdet betyder det inte automatiskt att det utgör en risk för människors hälsa eller miljön, säger Jern.
Vi vet för lite om vad våra livsmedel innehåller
Myndigheterna i Finland letar efter glyfosatrester i spannmål, men under de senaste tio åren har Livsmedelssäkerhetsverket Evira inte tagit mera än tjugo sådana prover per år.
– Det är alldeles för få prover, det är att famla i blindo, säger Irma Saloniemi, universitetslektor vid Åbo universitet.
Hon anser att proven borde vara tiotals eller hundratals gånger flera för att vi ska kunna säga något om vad livsmedlen egentligen innehåller.
Livsmedelssäkerhetsverket Evira svarar att man inte ska bedöma livsmedelsverkets provtagning enligt akademiska kriterier.
– Vi har begränsade resurser, men Finland tar flera glyfosatprover än EU kräver. I hela EU görs flera hundra glyfosatprover per år, större länder måste ta flera prover, säger överinspektör Pirkko Kostamo på Evira.
Spruta glyfosat före skörd
Spannmål får innehålla mera glyfosat än många andra livsmedel, 10 eller 20 mg / kilo beroende på sädesslag.
Orsaken är att man i EU får spruta glyfosat kort före skörd. Bekämpningsmedlet får säden att mogna och torka, och används för det ändamålet i många länder.
I Finland får jordbrukare spruta glyfosat före skörd enbart för att bekämpa ogräs, och enbart på havre och korn som används som djurfoder. Annat bruk före skörd är förbjudet.
Spannmålsköparna i Finland har dessutom enats om att de inte vill köpa glyfosatbesprutat spannmål, inte ens till djurfoder.
Men det finns jordbrukare som sprutar glyfosat för att få säden att mogna. Enstaka fall av sådant missbruk har upptäckts de senaste åren.
– Vi hittade glyfosat i en jordbrukares spannmålsprov senast 2012, säger Tarmo Kajander som ansvarar för spannmålsköpen på Hankkija.
Där tar man årligen cirka 20 stickprov av spannmål som företaget köper.
– Vi hävde köpet, vi kunde inte köpa det spannmålspartiet, säger Kajander.
Men Hankkija meddelade inte myndigheterna om sina misstankar om glyfosatbruk före skörd. Inte heller slutade de göra affärer med jordbrukaren i fråga.
– Vi löste frågan som avtalspartner gör, vi klargjorde vår synpunkt och informerade jordbrukaren om reglerna, säger Kajander.
Av de andra stora spannmålsköparna är det bara Raisio som tar glyfosatprover, medan Kesko och Avena inte tar prover alls. Alla spannmålsköpare berättar att jordbrukare regelbundet kontaktar dem för att fråga om de köper spannmål som är besprutat före skörd.
Av de stora kvarnarna i Finland är det bara Fazers kvarn som tar prover. Fazers kvarn testar faktiskt rejält mera än myndigheterna gör.
– Det är ungefär 70 prover per år. I regel är de rena, men ibland hittar vi spår av glyfosat, säger Heli Arantola, direktör för Fazers kvarn.
De glyfosathalter som Fazer har hittat har varit under EU:s officiella resthaltsvärden.
Kan mista jordbruksstöd
Den jordbrukare som sprutar glyfosat före skörd kan riskera att bli av med jordbruksstödet, och skörden kan konfiskeras, säger överinspektör Tove Jern vid Jord- och skogsbruksministeriet.
Men risken för att åka fast är inte så stor.
Säkerhets- och kemikalieverket Tukes övervakar bruket av bekämpningsmedel i samarbete med NTM-centralerna. De här inspektionerna går ut på att granska gårdens bokföring.
Missbruket måste alltså synas i bokföringen för att upptäckas.
Överinspektör Lotta Kaila på Tukes säger att man inte har hittat något misstänkt i granskningarna i år, och att man tyvärr inte har tillgång till data om glyfosat från tidigare år.
Läs också: Spotlight testade livsmedel
Spotlight sänds i Yle Fem tisdag 29.9 klockan 20
På Arenan måndag 28.9 klockan 20.