Fyra dagar, över tretusen programpunkter, trängsel vid bokborden och ömma tår - det är vad som väntar besökarna på Göteborgs bokmässa som ordnas för 31:a gången i år.
De senaste dagarna har jag suttit och bläddrat fram och tillbaka i det digra seminarieprogrammet, jag har t.o.m. gjort upp en Excel-tabell med tider och hållpunkter, med författarnamn i olika färger, fet stil och kursiverat …
Hur skall jag kunna välja mellan Carola Hansson som skrivit tre romaner om familjen Tolstoj och Cilla Naumann som funderar över moderskapet ur en adoptivmors synvinkel i sin senaste roman, mellan en diskussion om den tilltagande radikaliseringen av Europa och ett möte med världens första öppet homosexuella statsminister som blev en megasnackis världen över när hon gifte sig 2010 med sin partner, eller mellan en diskussion om utmaningen i att skriva noveller och ett samtal om unika teman i samtida ungersk litteratur?
Bokmässan i Göteborg är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen och Europas näst största i sitt slag, efter bokmässan i Frankfurt.
Bertil Falck, som var med om att starta Bokmässan tillsammans med Conny Jacobsson år 1985, och som idag kallar sig för rådgivare, berättar att mässbesökarantalet stigit från 5 000 det första året till omkring 98 000 idag.
Ungern ett kontroversiellt temaland
I år riktar bokmässan i Göteborg särskild fokus på litteratur från Ungern och Island.
Arrangörerna har fått kritik för valet av Ungern som temaland – ett land som under senare år med regeringspartiet Fidesz och premiärministern Viktor Orbán vid makten gjort kraftiga inskränkningar i yttrandefriheten och monterat ner demokratin, samt gjort sig känt för strukturellt förtryck på alla politiska liksom samhälleliga plan.
I Göteborgs-Posten den 22 september kräver t.ex. närmare 19 samhällsdebattörer, kulturarbetare och författare att Bokmässan måste ta debatten om Ungerns roll i flyktingkrisen idag liksom de brott mot mänskliga rättigheter som landet gjort sig skyldigt till.
Mässans kommunikationschef Birgitta Jacobsson Ekblom besvarar kritiken med att man gjort klart för Ungern att man inte kommer att väja för att också diskutera samhällsrelevanta och regimkritiska frågor under mässan.
Journalisten Gabriel Byström som gett ut en bok om samhällsutvecklingen i Ungern under de senaste 10-15 åren, Tystnadens triumf (2014), säger sig förstå kritiken och debatten kring valet av temaland, men är samtidigt glad över att man får en anledning att diskutera den oroande politiska utvecklingen i Ungern idag – både på kultursidorna och på mässan.
Peter Esterházy hör till de ungerska författare som blivit flitigt översatt till svenska sedan slutet av 1980-talet, och i Mässtidningen tipsar Esterházy om några författare från Ungern som man borde läsa:
- Mitt tips är att man ska läsa ett par böcker av Dezsö Kostolányi, gå vidare till Ádám Bodor fram till Péter Nádas, och däremellan förstås mina egna böcker, innan man kan ge sig in i ett samtal om ungersk litteratur.
Av hälsoskäl har Esterházy dessvärre tvingats lämna återbud, men Göteborg kommer att gästas av drygt 30 ungerska författare som representerar all möjliga litterära genrer och inriktningar.
Ett intressant namn är Noémi Szésci som skrivit en bok med titeln Finsk-ugrisk vampyr, en bok som beskrivs som en satir över sexualitet, feminism, litteratur, nationalism och Ungern. Szécsi leker med modersmålets könsneutralitet där såväl substantiv som pronomen är könsneutrala.
Kommunikationschefen Birgitta Jacobsson Ekblom berättar att man utser temaland med 2-3 års förbehåll för att kunna lägga upp mässprogrammet på bästa sätt tillsammans med litteraturorganisationer från temalandet samt svenska förläggare som ges möjlighet att låta översätta böcker av intressanta författare från landet i fokus.
Sagornas ö intar Göteborg
Island representeras på bokmässan i Göteborg av såväl romanförfattare och poeter, som barnboksförfattare och deckarförfattare.
Kärlek och ond bråd död är återkommande ämnen när ett femtontal isländska författare samlas på mässan för att ge en dagsaktuell spegling av landets litteratur.
Bland författarna finns författaren Jón Kalman Stefánsson som är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris i år med den brett upplagda romanen Fiskarna har inga fötter, som utspelar sig såväl på Nordfjordur på Islands ostkust, en by mellan branta berg där man lever av fiske, som Keflavik i sydvästra Island.
Islands andra kandidat till årets upplaga av Nordiska rådets litteraturpris, Sólrún Michelsen, är också på plats för att berätta om sin roman På den andra sidan finns mars, som handlar om en åldrande kvinna som blickar tillbaka på sitt liv.
Trots att Island nästan har lägst kriminalitet i hela världen kan landet stoltsera med framgångsrika deckarförfattare. Två av dem, Arnaldur Indriðason, vars böcker finns utgivna i fler än 30 länder och har sålt i miljontals exemplar, samt Árni Þórarinsson, besöker bokmässan i Göteborg.