I varje säsong av TV-programmet Efter Nio har vi över tvåhundra gäster. Varje gäst är livsviktig för programmet. Men vissa av dem stannar kvar i tankarna länge, länge efter att programmet gått ut i TV.
En som jag omöjligt kan sluta tänka på är svenska Sofia Rapp Johansson. Hon är lika gammal som jag men har redan hunnit leva flera liv. Hon har upplevt så mycket som ingen människa någonsin borde behöva uppleva, och hennes berättelse är omöjlig att skaka av sig, den går under huden.
Våldtogs och torterades
Sofia föddes i en missbrukarfamilj och som om detta inte vore nog blev hon våldtagen, i sitt hem, gång på gång, från och med ettårsåldern.
Hon var knappt mera än en baby med rund vällingmage när människor som borde ha skött och skyddat henne istället vanvårdade henne, torterade henne, förde våld på hennes lilla kropp. Hon blev slagen, drogad, penetrerad och nedkletad med sitt eget blod och andras sädesvätska. Igen. Och igen. Och igen.
Elva fosterhem på två år
När Sofia i sjuårsåldern blev placerad i familjehem, eller fosterhem som det hette på den tiden, borde det ha inneburit ett slut på helvetet och gett en trygg fristad där hon kunde få börja lära sig lita på människor. Men det blev tvärtom.
Under en tvåårsperiod bodde Sofia i elva olika fosterhem. I alla utom ett (där hon bara stannade ett par dagar) blev hon vanvårdad och utsatt för övergrepp.
Sålde sex för att köpa knark
Sofia fick inte lära sig att lita på människor. Hon fick inte lära sig att respektera sig själv och hon fick inte lära sig hur en kram känns.
I tonåren drogs hon själv ner i alkohol- och drogmissbruk. Hon led av allvarlig anorexi, hon skar sönder sina armar, levde på gatan, prostituerade sig.
Hennes självbild och kroppsuppfattning var så vriden att hon tyckte det var en jättesmart lösning, att kunna ta betalt för det som hon sedan barnsben vant sig vid att folk gjorde mot henne.
Ur allt detta vidriga kunde Sofia Rapp Johansson ta sig upp.
När hon äntligen var i ett sådant skick att hon överhuvudtaget kunde tänka klart, började Sofia försöka ta reda på hur det hade kunnat gå så fel i familjehemsplaceringarna för henne och hennes småsyskon. Det fanns då ingen kvar som kunde ställas till svars. De ansvariga socialsekreterarna jobbade inte kvar, kommunens förvaltning såg annorlunda ut och brotten hade preskriberats.
Stämde svenska staten
Nu för hon en rättslig kamp mot svenska staten för att ingen tog ansvar för vanvården av henne och hennes syskon. Hon gör det här för att ändra på praxis när barn placeras i familjehem.
Det som krävs är noggrannare utredning av familjer som vill ta emot fosterbarn, ordentlig utbildning för familjerna, och framför allt stickprovskontroller när barnet väl har blivit placerat. Hon ifrågasätter också att den ekonomiska ersättningen familjerna får är sådan att den kan locka till sig fel sorts människor.
Inga stickprov görs
Det här ämnet lämnar mig ingen ro, och jag ringer upp socialbyrån för att få veta hur det ser ut här hos oss.
I Finland är vi bra på att utbilda blivande fosterfamiljer och utreda deras brottsbakgrund, får jag höra. Men när ett barn väl är placerat i ett familjehem görs det inga överraskningsbesök här heller. Ungefär en gång per år, på överenskommen tid, besöks barnet och familjen av sin socialarbetare.
Jag förstår att det här är väldigt komplicerat och att ingen kommun vill skada barn med flit. Sofia Rapp Johansson säger ändå att det inte kan ha varit "bara" otur att hon i tio av elva fosterfamiljer for illa. Situationen för hennes småsyskon var likadan. Idag arbetar Sofia med missbrukarvård och hon träffar i jobbet föräldrar vars barn är fosterhemsplacerade och utsätts för vanvård.
Det måste helt enkel gå att kontrollera bättre. Ett samhälle som inte kan ta hand om sina svagaste kan inte kalla sig civiliserat. Ett samhälle är sönder när barn går sönder.
Nationella kristelefonnummer
Är du eller någon du känner utsatt för våld, hot eller övergrepp? Misstänker du att någon i din närhet utsätts för eller utsätter andra för sådant?
Här hittar du de nummer du kan ringa.
Läs också:
Sofia levde i misär
Efter Nio om kriminalitet måndagen den 28 september klockan 21 i Yle Fem samt på Arenan.