Lägerskolan verkar numera på många håll uppfattas som en självklar del av skoltiden. Men innan man får kliva på bussen och åka iväg gäller det att samla ihop tillräckligt mycket pengar.
Ninja Suuronen, Rebecca Aspling och Wilmer Böling går i sjätte klass i Tölby-Vikby skola och är alla överens om att det är kul att åka på lägerskola.
- Viktigast är att få vara med kompisarna och göra roliga saker, tycker de.
Alternativen är många då det gäller penninginsamling. Basarer och skoldiscon verkar vara populära, likaså att sälja exempelvis kex, godis eller tvättmedel till grannar och släktingar. Barnen i Tölby-Vikby skola har bland annat sålt lakrits.
- Det kanske inte är det roligaste i världen att sälja lakrits, men det är ju helt okej när man samlar in egna pengar för en resa, tycker Wilmer Böling.
Lägerskolan motverkar mobbning
Johan Smedlund, rektor i Tölby-Vikby skola, tycker lägerskolorna är viktiga.
- Man kan säga att vi får mycket bra ränta på pengarna i form av kamratskap och den mobbningsförebyggande effekt resorna har på eleverna. Lägerskolan har en stark inverkan på hur skolsammanhållningen fungerar under resten av året!
Tölby-Vikby är en liten skola med 52 elever detta läsår. Man strävar efter att kunna delta i Stafettkarnevalen vart tredje år och lägerskolor ordnas för de äldre eleverna vartannat år.
- Stafettkarnevalen blir rätt dyr med bussresor och övernattning, så en sådan resa går på cirka 6 000 euro per gång, räknar rektor Johan Smedlund. Lägerskolorna brukar landa på mellan 2 000 – 3 000 euro.
Resorna finansieras med hjälp från Hem och Skola och bidrag från stiftelser, men en del av summan arbetar eleverna ihop själva. Johan Smedlund tycker det är bra att eleverna får arbeta ihop sin resa själva.
- Den pedagogiska biten värnar vi om. Det är motiverande för eleverna att vara med och samla in pengar och vi har märkt att de också värdesätter resan högre på det här sättet.
Föräldrar köper mest
Förutom försäljning av olika saker har man ordnat programkvällar, julgröt och farsdagslunch. Eleverna har bidragit med program och serverat. Och enligt Smedlund är föräldrarna med på noterna.
- Både lägerskolan och Stafettkarnevalsresan har tagits emot väl av föräldrarna. Vi involverar också föräldrarepresentanter i planeringen i god tid så vi ska hinna med tillräckligt många aktiviteter under året före lägerskolan.
Men Smedlund medger att det också finns föräldrar som helst vill slippa försäljning och andra insamlingsmetoder.
- Man måste ju komma ihåg att familjer har olika förutsättningar. I slutändan är det oftast föräldrarna som köper lakritslådorna eller kommer till grötkvällen och betalar för gröten. Men det är ändå skapligt låga summor per elev. En lägerskola brukar bli en 200- 300 euro per elev.
Betalar direkt hellre än säljer
Det finns också föräldrar som hellre betalar barnets andel rakt av än engarerar sig i insamlingen.
- Många har barn som också är aktiva i idrottsföreningar och i samband med dem säljer sockor och papper och så vidare. De har kanske sålt så många olika produkter redan att de hellre betalar en summa till kontot. Så det är väldigt varierande, säger Smedlund.
Om man inte har råd då?
- Det är en balansgång från skolans sida. Än så länge har det lyckats tack vara bidrag från Hem och Skola och övriga bidragsgivare. På det sättet kan vi hålla den egna insatsen relativt låg.
Kvarken eller Mallorca?
Tölby-Vikbys lägerskolor har inte inneburit långväga resor. Bland annat har man uppmärksammat Kvarkens världsarvsstatus och därmed kunnat få ihop ett förmånligt men roligt och lärorikt paket.
Frågar man eleverna Ninja Suuronen, Rebecca Aspling och Wilmer Böling om drömdestinationen för en lägerskola är det dock sydligare breddgrader och ett varmare klimat som skulle vara idealet.
- Vill skulle kunna åka till Mallorca! Men då skulle man måsta sälja väldigt mycket lakrits.
Hur viktig är lägerskolan? Hör mera om ämnet i Radiohuset tisdag 13 oktober, då Hem och Skolas verksamhetsledare Micaela Romantschuk-Pietilä besöker studion.
Frågan ”Vad är bästa sättet att samla in pengar till lägerskola? ” har stängts.