Det blir viktigare än det brukar, lovar de finländska politikerna. Kaffeklubb och matlag har det kallats, eftersom det kommer så få beslut men äts så många fina middagar. Det är dags igen. Nordiska rådet samlas, i år på Island.
Finland har varit med ganska exakt 60 år i Nordiska rådet. När Finland gick med var det historiskt, den första öppningen västerut efter kriget. Och Ryssland har alltid varit aktuellt, men oftast utanför mötets dagordning. Så också i år.
- Den här sessionen blir viktigare än sessionerna brukar vara i medeltal, säger Maarit Feldt-Ranta, viceordförande för Nordiska rådets finländska delegation.
Vid en presskonferens inför sessionen nämnde hon flera skäl. De nordiska statsministrarna – och säkert parlamentarikerna också – kommer att diskutera den akuta flyktingsituationen.
Förmodligen söker man samarbete och gemensamma linjedragningar, förutspår Feldt-Ranta, medlem i den socialdemokratiska partigruppen.
Internationellt inte längre tabu
FN:s biträdande generalsekreterare, dansken Christian Friis Bach, är med på sessionen för att diskutera flyktingfrågor och globala utmaningar. OECD:s representanter är med i flyktingdiskussioner inför sessionen, på måndag i Reykjavik.
I slutet av veckan samlas de nordiska och baltiska statsministrarna i olika grupperingar, också tillsammans med Storbritanniens premiärminister David Cameron på en ”Northern Forum”-konferens.
Sex av Finlands ministrar deltar i de nordiska ministermötena och i Nordiska rådets session. Finland har 20 platser bland Nordens 87 parlamentariker. Om alla orkar resa är osäkert.
Rynkade pannor kring Ryssland
Utrikesministrarna ska diskutera Ryssland, Ukrainakris och sanktioner vid möten i Reykjavik. Också de baltiska ländernas representanter är med.
Från den ryska duman och federationsrådet väntas deltagare till ett möte i samband med sessionen.
Carl Haglund från Mittengruppen hoppas kunna undvika liknande diskussioner som i somras då OSSE höll möte i Helsingfors. Då uteblev de ryska deltagarna på grund av sanktionerna. Det blev ingen stor succé, formulerar sig Haglund.
Man tycks inte räkna med några framsteg i försöken att återöppna de nordiska informationskontoren i Ryssland. De har stängts eftersom utländska myndigheter och medborgarorganisationer betraktas som förbjudna agenter i ryskt språkbruk.
I detta skede finns inga aktiva planer på att åter öppna det nordiska kontoret i S:t Petersburg igen. Men det är klart att det ska vara ambitionen, tycks vara en enig uppfattning från de finländska politikerna.
Palestina erkänns knappast
Bland de stora internationella frågorna kommer något överraskande Palestinafrågan upp.
De nordiska länderna kommer knappast att erkänna Palestina tillsammans, trots att Sverige och Island har gjort det.
Men någon slags solidaritet vill många i Norden visa. Enhälligt blir ett sådant stöd inte.
Näthat via högerpartierna
Maarit Feldt-Ranta föreställer sig att temat näthat och hatbrott kommer upp, med några gemensamma åtgärdsförslag och överväganden.
Feldt-Ranta gör kopplingar mellan regeringens och framför allt Sannfinländarnas flirt med extremiströrelser och hatbrott av olika slag.
Många har svårt att förstå dådet i Trollhättan senaste vecka, och liknande dåd, när Norden ändå betraktas som den tryggaste regionen i världen.
Kraftlöst råd?
Det finns många frågor på dagordningen för sessionen, men det verkar vara mer rutinfrågor.
Många betraktar Nordiska rådet som rätt kraftlöst, eftersom besluten inte är bindande för medlemsländerna. I ministerråden strävar man efter konsensusbeslut.
Många av framstegen hade aldrig lyckats om de hade behandlats inom den formella ramen.
Carl Haglund
Ett aktuellt förslag från Nordenföreningarna är att ta i bruk medborgarinitiativ i Norden, på samma sätt som det finländska parlamentet där 50 000 medborgare kan väcka en fråga i riksdagen.
Inte bara EU och näringsliv
Finlands nordiska samarbetsminister Anne Berner (Centern) gör debut på en nordisk session.
- Det nordiska samarbetet är mycket viktigt för Finland, det är viktigt att vara en del av Norden och söka gemensamma ramar, säger hon. Vi har kulturen, historian, språket gemensamt.
Men hon nämner också det ekonomiska områdets framtidsutsikter, digitaliseringen, statsinkomsterna och andra frågor som man kan utveckla tillsammans.
Samtidigt är förhållandet till EU allt viktigare.
- Därför är det viktigt att också i Norden fundera på hur vi tillsammans kan påverka EU bättre, säger Anne Berner. Det är också en fråga om hur Norden gemensamt implementerar EU:s direktiv och regler. Det görs både i Sverige, Danmark och Finland som är medlemmar i EU, och i Norge och Island som ändå håller sig på avstånd från själva medlemskapet.
En evighetsfråga i det nordiska samarbetet är de nordiska gränshindren som det officiella Norden vill ha bort.
Finland ordförandeland för regeringarna
Finland tar över det roterande ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet vid årsskiftet och presenterar ett program för året.
Sådana program brukar innehålla några allmänna mål som man vill sträva till under året, tillsammans med lite pengar för arrangemang och seminarier som arrangeras kring nationellt viktiga teman.
Det nordiska samarbetet är mycket viktigt för Finland. Vi har kulturen, historian, språket gemensamt.
Anne Berner
De finländska nyckelorden är människan, vattnet och naturen, med tilläggsteman välfärd, cleantech samt arktiskt kunnande.
- Vår målsättning är att öka intresset för nordiskt samarbete och göra det närmare vår politik och vardagen. Vi borde få också näringslivet och medborgarsamhället aktivare i nordiskt samarbete och de gemensamma frågorna, sa Anne Berner på presskonferensen inför sessionen.
Viktiga självklarheter
Det har alltså gått 60 år sedan finländarna första gången deltog i Nordiska rådets session, påpekar Anne Berner. Alla känner det nordiska samarbetet och närheten till Norden, enligt henne.
Mycket av det nordiska är självklarheter, men vi ska ändå hålla reda på det och vara aktiva. Minister Berner nämner ord som strömlinjeformning och påverkan som två ord som ska göra Norden närmare medborgaren.
Mera ut av budgeten
I svåra ekonomiska tider brukar man minska budgeten, de internationella organisationerna har fått känna strypta bidrag. Men minister Anne Berner talar inte om nedskärningar, utan om att få mer ut ur budgeten.
- Frågan är om vi har de rätta ministerråden, säger Anne Berner. Hon talar om en del ministerråd med liten relevans, som inte har tillräckligt egen substans eller aktivitet.
Nordiskt invandringssamarbete nästa?
- Å andra sidan har vi andra områden där det inte finns ansvariga ministrar, till exempel flyktingfrågan och integrationen. Hur kunde vi i Norden samarbeta bättre för att få dem som kommer att bli en del av våra länder och integreras, frågar sig minister Berner.
Som andra samarbetsområden för ministrarna nämns digitalisering, transporter och ekonomisk politik.
Också nu står en del områden, såsom försvar och utrikespolitik, utanför Nordiska rådet och Ministerrådets ram.
"Håll försvarspolitiken borta från Köpenhamn!"
SFP:s Carl Haglund har suttit i Nordiska rådets presidium efter riksdagsvalet och räknar med att fortsätta. Han påminde vid presskonferensen i Helsingfors om att det nordiska samarbetet inte alltid har stått i hög kurs.
Mittengruppen som Haglund leder, ser förnyelsen som rätt blygsam. Den hade gärna fått vara mer ambitiös. Haglund kräver fler och större ärenden till beslut i Nordiska rådet.
Förvaltningen får för mycket uppmärksamhet i det nordiska, enligt Haglund.
- När jag inledde som försvarsminister lovade jag stora framsteg i det nordiska försvarssamarbetet. Jag mötte cynikernas misstro. Men det blev ju ganska bra, säger Carl Haglund. Det behövs en vilja att göra saker.
- Men många av framstegen hade aldrig lyckats om de hade behandlats inom den formella ramen. Om Köpenhamnsbyråkratin hade belastat vår verksamhet hade kanske minister Niinistö i slutet av sin period kommit fram till det som vi har redan i dag, raljerar Carl Haglund.