En stor andel av de offentliga byggnaderna har så dålig inomhusluft att det stör de personer som verkar där. Oftast handlar det om hälsoskadligt mögel. Men när kommunerna försöker åtgärda problemen så väljer de oftast alltför små renoveringar, varnar expert.
Tuula Putus som är professor i arbetshälsovård vid Åbo universitet varnar för att kommunerna inte gör tillräckligt heltäckande renoveringar när de vill förbättra inomhusluften. Hon har jobbat med luftkvalitet sedan början av 90-talet.
- Det är tyvärr så att man oftast brukar göra ytliga renoveringar. Man målar om, byter mattorna och så vidare.
Hon poängterar ändå att om man inte hittar orsakerna till fukt- eller mögelskadan så hjälper det inte.
Putus tillägger att det här i princip har varit allmänt känt i cirka 20 år och att de vetenskapliga bevisen under tiden har stärkts.
- Det har publicerats forskningsresultat som visar att när man försöker täppa till, kapsla in de mikrobiella problemen, så hjälper det inte. Det brukar misslyckas.
Tätningarna har blivit bättre
Samtidigt har tätande renoveringsåtgärder ändå blivit bättre. Det påpekar Jimmy Sobott som jobbar som utvecklingschef på Wisegroup Finland; ett företag som ger renoveringsråd.
- Både den här typen av renovering och kvalitetskontrollen har utvecklats massvis under senare år. Det finns nu också tydliga instruktioner för hur arbetena ska gå till, berättar han.
Men professor Putus betonar å sin sida att risken är stor att man missar med kvalitetskontrollen eller att man bygger fel, och hon säger att också hälsomyndigheterna rekommenderar mer omfattande renoveringar.
"Billigare" lösningar
Kommunerna väljer ändå oftast att åtgärda fukt- och mögelproblem genom tätningsåtgärder eftersom den lösningen är billigare på kort sikt.
- Man har brist på pengar, de här problemen är så ofta förekommande, och då måste man göra nånting för att lugna ner problemet.
Men i finländska examensarbeten har det visats att elevernas hälsa ofta förbättras lite efter en ytlig renovering, medan den förbättras mycket efter en grundlig renovering.
- Med grundliga renoveringar skulle vi kunna förbättra barnen och de ungas hälsotillstånd massvis. Minska deras infektioner och så vidare.
Helhetsbild saknas
Istället väljer flera kommuner mindre renoveringar och man kan vara tvungen att renovera samma byggnad flera gånger eftersom hälsoproblemen inte försvinner. I slutändan blir det alltså lätt dyrare än om man hade gjort en fullständig renovering till att börja med.
Putus tror att man går in för de lättare renoveringarna eftersom ansvaret för byggnaderna ligger på en myndighet och ansvaret för arbetshälsan på en annan.
- Till exempel i Lahtis gjorde dom i tolv år ytliga renoveringar i samma skola, och satsade massvis med pengar, flera miljoner, och ändå blev det inte bra, säger hon.
Ingen myndighet vet i det här skedet hur många finländska mögelrenoveringar som har lyckats. Klart är ändå att många av dem inte har gått såsom planerat.