grundleas

Old English

Etymology

From Proto-Germanic *grundulausaz, equivalent to grund +‎ -lēas.

Pronunciation

• IPA^(key): /ˈɡrundˌlæ͜ɑːs/

Adjective

grundlēas

1. bottomless
2. boundless

Declension

Declension of grundlēas — Strong

Singular	Masculine	Feminine	Neuter
Nominative	grundlēas	grundlēas	grundlēas
Accusative	grundlēasne	grundlēase	grundlēas
Genitive	grundlēases	grundlēasre	grundlēases
Dative	grundlēasum	grundlēasre	grundlēasum
Instrumental	grundlēase	grundlēasre	grundlēase
Plural	Masculine	Feminine	Neuter
Nominative	grundlēase	grundlēasa, grundlēase	grundlēas
Accusative	grundlēase	grundlēasa, grundlēase	grundlēas
Genitive	grundlēasra	grundlēasra	grundlēasra
Dative	grundlēasum	grundlēasum	grundlēasum
Instrumental	grundlēasum	grundlēasum	grundlēasum

Declension of grundlēas — Weak

Singular	Masculine	Feminine	Neuter
Nominative	grundlēasa	grundlēase	grundlēase
Accusative	grundlēasan	grundlēasan	grundlēase
Genitive	grundlēasan	grundlēasan	grundlēasan
Dative	grundlēasan	grundlēasan	grundlēasan
Instrumental	grundlēasan	grundlēasan	grundlēasan
Plural	Masculine	Feminine	Neuter
Nominative	grundlēasan	grundlēasan	grundlēasan
Accusative	grundlēasan	grundlēasan	grundlēasan
Genitive	grundlēasra, grundlēasena	grundlēasra, grundlēasena	grundlēasra, grundlēasena
Dative	grundlēasum	grundlēasum	grundlēasum
Instrumental	grundlēasum	grundlēasum	grundlēasum

Derived terms

• grundlēaslīċ
• grundlēas pytt

Descendants

• Middle English: groundles
  • English: groundless

References

• Joseph Bosworth and T. Northcote Toller (1898) “grundleás”, in An Anglo-Saxon Dictionary‎^[1], 2nd edition, Oxford: Oxford University Press.