Books by Segnestam Larsson Ola
Utgångspunkten för denna bok är föreställningen att ideologi utgör en central och positiv särart ... more Utgångspunkten för denna bok är föreställningen att ideologi utgör en central och positiv särart för ideella organisationer. Det vill säga att existensen av ideologi är ett av de sätt med vilka ideella organisationer markerar skillnad och distans från exempelvis o entliga eller privata organisationer. Vidare nns det många aktörer och organisationer som är beroende av att föreställningen om ideella organisationers särart upprätthålls.
I denna bok presenteras forskning, intervjuer med ledare och analyser av organisa- tionsdokument om föreställningen om ideologi som en särart för ideella organisationer. Exempelvis beskrivs forskningens, omvärldens och ideella ledares syn på ideologi.
Boken riktar sig till ledare i det svenska civilsamhället samt till forskare och studenter som är intresserade av frågor relaterade till ideologi, särart och ideella organisationer. En av bokens slutsatser är att ideologi verkar vara en tämligen relativ och svag men långlivad särart, som kan fungera väl för att skydda ideella organisationer från krav och återkommande förändringar i omvärlden.
This book focuses on empirical phenomenon of organizational development, which seems to be truste... more This book focuses on empirical phenomenon of organizational development, which seems to be trusted as the solution to many problems in civil society and the key to ‘the good society’. But can organizational development fulfil such expectations?
As civil society becomes increasingly prominent in local struggles, national debates, and international politics, scholars are paying attention to how it should be promoted and developed. One approach deployed to foster a vibrant civil society is organizational development. In addition to improved project and organizational performance, it is believed that more and better organizing will promote desirable qualities inherent in civil society and therefore the development of a good society.
In this book the author questions if organizational development within civil society can fulfil such expectations. Drawing on institutional theory and studies of cooperation among trade unions, faith-based organizations, and organizations of people with disabilities, he argues that organizational development of civil society organizations was never meant for implementation. Instead it serves more as a legitimacy device for the involved actors in addition to protecting organizational praxis from conflicting internal and external demands.
Furthermore he asks if the basic values of civil society are not in fact endangered by organizational development. Rather than producing stronger civil societies, he argues that the practice of organizational development could lead to a reduction in experimentation, a convergence of organizational expressions, and an instrumentalization of civil society.
Articles by Segnestam Larsson Ola
Journal of Nonprofit Education and Leadership, 2022
Nordic Journal of Wellbeing and Sustainable Welfare Development, 2022
This article contributes to research on co-production in non-profit organizations. By comparing c... more This article contributes to research on co-production in non-profit organizations. By comparing co-production in public, for-profit, and non-profit organizations, similarities and differences between types of organizations are identified. The empirical material is delimited to homes for the elderly in Sweden, collected by a questionnaire, and combined with secondary data. In terms of main results, most analyses revealed neither any differences in the co-production of welfare between types of organizations nor correlations with size of the homes. However, the differences that were identified indicate that managers and residents in non-profit homes value and participate in co-production to a higher degree than managers and residents in public and for-profit homes. These results support assumptions and results from previous research, including the finding that co-production in different types of organizations varies, and that co-production could be more widespread in non-profit organizations.
Socialvetenskaplig tidskrift, 2021
Social Work & Social Sciences Review, 2021
Social services are among the public policy areas criticized for lacking a reliable knowledge bas... more Social services are among the public policy areas criticized for lacking a reliable knowledge base to support professional as well as political ambitions and actions. This article contributes to the literature on knowledge perspectives in social service policies by studying and analyzing mechanisms that sustain a plurality of perspectives in the policies. The empirical material consists of knowledge perspectives in social service policies at the national level for child and family care and substance abuse treatment in Sweden between 1992 and 2015. Mechanisms that sustain a plurality of perspectives are identified with the support of an institutional logics framework. The main findings are that a plurality of knowledge perspectives. such as professional, scientific, and organizational, seems to be a permanent rather than temporary configuration; and that this permanent plurality is sustained by a set of mechanisms, including assimilation, blending, segregation, and contradiction. Despite this pluralism, there are few comments or guidelines in policy regarding the relationship between different knowledge perspectives. The findings suggest that more attention should be paid to the relationship between different knowledge perspectives and its impact on social work practice. In this, research and practice together need to support a development towards a more transparent professional acting.
Journal of Nonprofit Education and Leadership, 2021
Journal of Ideology, 2019
This article contributes to previous research on determining the economic value of volunteering b... more This article contributes to previous research on determining the economic value of volunteering by analysing the relationship between the valuation devices being proposed and volunteering and its properties. Is the relationship best characterised as direct, mediated or imposed? The empirical material for the article consists of volunteering economic valuation devices, as presented in previous research, which are analysed with a framework derived from the theoretical field of valuation. In addition to introducing the analytical framework and its application to the field of volunteering, the article discusses the absence of direct relationships while underscoring the dominance of the mediated relationship. It also argues that the imposed relationship highlights a hitherto less-discussed analytical dimension in the research debate on valuing volunteering. In conclusion, the relevance of the findings are discussed and ideas for a future research agenda presented.
Uploads
Books by Segnestam Larsson Ola
I denna bok presenteras forskning, intervjuer med ledare och analyser av organisa- tionsdokument om föreställningen om ideologi som en särart för ideella organisationer. Exempelvis beskrivs forskningens, omvärldens och ideella ledares syn på ideologi.
Boken riktar sig till ledare i det svenska civilsamhället samt till forskare och studenter som är intresserade av frågor relaterade till ideologi, särart och ideella organisationer. En av bokens slutsatser är att ideologi verkar vara en tämligen relativ och svag men långlivad särart, som kan fungera väl för att skydda ideella organisationer från krav och återkommande förändringar i omvärlden.
As civil society becomes increasingly prominent in local struggles, national debates, and international politics, scholars are paying attention to how it should be promoted and developed. One approach deployed to foster a vibrant civil society is organizational development. In addition to improved project and organizational performance, it is believed that more and better organizing will promote desirable qualities inherent in civil society and therefore the development of a good society.
In this book the author questions if organizational development within civil society can fulfil such expectations. Drawing on institutional theory and studies of cooperation among trade unions, faith-based organizations, and organizations of people with disabilities, he argues that organizational development of civil society organizations was never meant for implementation. Instead it serves more as a legitimacy device for the involved actors in addition to protecting organizational praxis from conflicting internal and external demands.
Furthermore he asks if the basic values of civil society are not in fact endangered by organizational development. Rather than producing stronger civil societies, he argues that the practice of organizational development could lead to a reduction in experimentation, a convergence of organizational expressions, and an instrumentalization of civil society.
Articles by Segnestam Larsson Ola
I denna bok presenteras forskning, intervjuer med ledare och analyser av organisa- tionsdokument om föreställningen om ideologi som en särart för ideella organisationer. Exempelvis beskrivs forskningens, omvärldens och ideella ledares syn på ideologi.
Boken riktar sig till ledare i det svenska civilsamhället samt till forskare och studenter som är intresserade av frågor relaterade till ideologi, särart och ideella organisationer. En av bokens slutsatser är att ideologi verkar vara en tämligen relativ och svag men långlivad särart, som kan fungera väl för att skydda ideella organisationer från krav och återkommande förändringar i omvärlden.
As civil society becomes increasingly prominent in local struggles, national debates, and international politics, scholars are paying attention to how it should be promoted and developed. One approach deployed to foster a vibrant civil society is organizational development. In addition to improved project and organizational performance, it is believed that more and better organizing will promote desirable qualities inherent in civil society and therefore the development of a good society.
In this book the author questions if organizational development within civil society can fulfil such expectations. Drawing on institutional theory and studies of cooperation among trade unions, faith-based organizations, and organizations of people with disabilities, he argues that organizational development of civil society organizations was never meant for implementation. Instead it serves more as a legitimacy device for the involved actors in addition to protecting organizational praxis from conflicting internal and external demands.
Furthermore he asks if the basic values of civil society are not in fact endangered by organizational development. Rather than producing stronger civil societies, he argues that the practice of organizational development could lead to a reduction in experimentation, a convergence of organizational expressions, and an instrumentalization of civil society.
Studien baseras på intervjuer med representanter från tre idrotter: fotboll (lagidrott med stora kostnadsökningar), ridsport (individuell idrott med små kostnadsökningar) och friidrott (individuell idrott med minskande kostnader). Urvalet gjordes utifrån kostnadsförändringar för barn och ungdomar i åldern 7–15 år mellan åren 2009 och 2023.
Resultaten visar ett komplext mönster av ansvarsfördelning och attityder kring kostnaderna för barns och ungdomars idrottsutövande. Representanter för föreningar och förbund tar ett visst eget ansvar för att hålla kostnaderna nere, men det finns en tendens att förskjuta det ekonomiska ansvaret nedåt, åt sidan och uppåt i organisationsstrukturen. Anmärkningsvärt är att vissa representanter inom både förbund och föreningar tonar ned problematiken.
Studien avslöjar en situation där ansvaret för barns och ungdomars idrottskostnader är diffust och där åtgärder för att hantera kostnadsutvecklingen ofta läggs på externa aktörer. Detta riskerar att leda till att kostnaderna överförs till barn och ungdomar, vilket kan minska idrottens tillgänglighet för vissa grupper och därmed undergräva idrottsrörelsens mål och princip om ”allas rätt att vara med”.
Undersökningen bidrar till en ökad förståelse för barn- och ungdomsidrottens prislapp och skapar en grund för vidare diskussioner och uppföljande studier om ansvaret för den utveckling som sker. Den belyser behovet av att föreningar och förbund tar ett tydligare ansvar för kostnadsutvecklingen och varför detta är avgörande för att säkerställa idrottens tillgänglighet och att upprätthålla idrottsrörelsens mål och princip om ”allas rätt att vara med”.
i Sverige. Med hjälp av systematisk litteraturöversikt som metod och
relevanta texter, i form av forskning, uppsatser och utredningar, som
material identifieras och kategoriseras egenskaper hos kunskaps- och forskningsfältet såväl som resultat och effekter. Översikten identifierar ett flertal positiva resultat och effekter, inklusive grad kvarboende, förbättringar
i boendesituationen, framsteg vad gäller livssituation, livskvalitet och
hälsa, ett minskat alkohol- och drogberoende, en gynnsam utveckling i sysselsättningsgrad samt förbättrade relationer till anhöriga, professionella och andra grupper. Samtidigt framkommer variationer i resultat och
effekter mellan studier, grupper och kommuner. Det går inte heller att
enkelt generalisera resultaten och effekterna till alla grupper, områden eller kommuner. Vidare finns det texter som visar en avsaknad av påverkan på
vissa faktorer, som livskvalitet, hälsa samt alkohol- och drogberoende, samt negativa utsagor om störningar i boendesituationen och ett ökat missbruk.
Det är också oklart om alla resultat och effekter är bättre för Bostad först
än för andra insatser för människor i hemlöshet med stödbehov. Rapporten avslutas med ett antal förslag till framtida forskning om Bostad först i Sverige, inklusive behovet av fler jämförande studier, exempelvis mellan kommuner, olika typer av insatser och olika grupper av människor i hemlöshet med stödbehov, av både kvantitativ och kvalitativ natur, och ytterligare systematiska litteraturöversikter.
Syftet med denna kartläggning är att beskriva studieförbundens och folkhögskolornas verksamheter som genomförs med övriga statliga anslag, övrig offentlig finansiering och övriga intäkter utöver folkbildningsanslaget. Kartläggningen ska också ställa verksamhet som finansieras med andra medel i relation till verksamhet som finansieras via det ordinarie folkbildningsanslaget. Ett ytterligare syfte med rapporten är att den slutligen ska kunna fungera som ett underlag för kommande utvärderingar av folkbildningens verksamheter.
För att uppfylla syftena har kartläggningen av folkbildningen vid sidan av folkbildningsanslaget genomförts med hjälp av tre olika metoder: intervjuer, dokumentanalys och en webbaserad enkät. 14 personer från folkhögskolor och studieförbundsavdelningar intervjuades i studiens första moment. I det andra momentet gick vi igenom årsredovisningar och verksamhetsberättelser från år 2016. I det tredje momentet skickades en webbaserad enkät ut till rektorer eller motsvarande för folkhögskolor och avdelningschefer eller motsvarande för studieförbunden.
De empiriska resultaten från intervjuer, dokumentanalys och enkät inkluderar information om den folkbildning som finansieras med andra medel och som presenteras i årsredovisningar och verksamhetsberättelser. Drygt åtta av tio folkhögskolor och åtta av tio avdelningar i studieförbund rapporterar att de bedriver verksamhet med hjälp av finansiering med andra medel än folkbildningsanslaget. I intervjuerna diskuteras varför
folkbildningen redovisar viss, men inte all, verksamhet, vilka som är tänkta att ta emot olika former av redovisningar samt begränsningar i existerande beskrivningar och redovisningar.
I det avslutande momentet av kartläggningen analyseras resultaten från den empiriska kartläggningen, bland annat i relation till de verksamheter som finansieras med folkbildningsanslaget.
Tre slutsatser är:
— Överensstämmelsen mellan dokument och enkätsvar visar att kartläggningen i viss grad fångar och beskriver folkbildningsverksamhet finansierad med andra medel än statsanslaget för folkbildning.
— Verksamhet finansierad med andra medel är en omfattande och viktig verksamhet för både folkhögskolor och studieförbundsavdelningar.
— Till viss del har verksamhet finansierad med andra medel en annan karaktär, men det kan räknas ha begränsad betydelse.
I rapportens kapitel med reflektioner och rekommendationer diskuteras varför folkbildningen inte redovisar all sin verksamhet, vilka konsekvenser detta kan få och om det behövs en redovisning av all verksamhet. Kapitlet fortsätter sedan med ett antal rekommendationer för vad vi väljer att kalla för en mer balanserad redovisning. Bland annat så rekommenderar vi att folkhögskolor och studieförbund bör vara initiativtagare till en sådan redovisning. Vi avslutar sedan med ett avsnitt om de lärdomar som vi har dragit när det gäller denna typ av kartläggningar och dess metod, inklusive definitioner för folkbildning, val av empiriskt material samt enkät som metod.
Fördjupad kunskap om de anställdas villkor och drivkrafter är viktig av flera olika skäl. Den kan bidra till vår förståelse av pågående förändringar inom civilsam- hället, inklusive diskussion om professionalisering eller anställdas arbetsbördor. Vidare behövs ytterligare insikter för att kunna rekrytera, motivera och behålla duktiga personer. Slutligen kan kunskapen bidra till jämförelser mellan hur det är att arbeta i ideell sektor i kontrast till privat eller offentlig sektor.
Ambitionen med studien är att kunna generalisera resultaten till alla anställda i det svenska civilsamhället. Via ett strategiskt urval ur SCB:s register för organi- sationer i det svenska civilsamhället skickade vi en digital enkät till alla anställda i de organisationer som valde medverka i undersökningen. Enkäten berörde frågor om organisationerna, de anställda, deras befattningar och villkor. Vi ställde också frågor om engagemang, information, delaktighet och självbestämmande samt om för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor.
Sammantaget är en stor del av resultaten tydligt positiva för den ideella sektorn och dess organisationer. Till exempel anger en stor majoritet av de anställda att de trivs med sina arbetsuppgifter och att deras arbeten präglas av engagemang, delaktighet och meningsfullhet. Vi har heller inte funnit något stöd för att kön har någon betydelse för lönenivå eller för vem som blir chef med personalansvar. Det finns emellertid också resultat som pekar på ett antal utmaningar i arbetet med de anställda i det svenska civilsamhället. Det kan handla om att uppmärk- samma och synliggöra denna grupp i civilsamhället eller att arbeta med upplevda nackdelar med att arbeta i ideell sektor, inklusive sämre villkor och ekonomi eller avsaknad av stödjande strukturer.