Jump to content

Ịsa ahụ

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ebe a n'asa ahụ nke nwere ọnụ ụzọ a na-agbanwe agbanwe na ọnụ ụzọ a fụchiri afụchiọnụ ụzọ na-agbakọta
Ebe ịsa ahụ na ebe ịsa ahụ, nke nwere ihe mkpuchi a na-ebugharị ebugharị

ịsa ahụịsa ahụ mmadụ n'asa ahụ n'okpuru Mmiri na-ekpo ọkụ ma ọ bụ nke na-ekwo ọkụ. N'ime ụlọ, e nwere nsị n'ala. Ọtụtụ mmiri ozuzo nwere okpomọkụ, nrụgide spray na n'ọnụ mmiri a n'agbanwe agbanwe. Mmiri ịsa ahụ kachasị mfe nwere oghere na-agbagharị n'elekwasị anya na onye ọrụ, ebe mmiri ịsa ahụ dị mgbagwoju anya nwere isi ịsa ahụ ejikọtara na hose nke nwere oghere. Nke a n'enye onye n'asa ahụ ohere ijide isi ịsa ahụ n'aka iji fesa mmiri ahụ n'akụkụ dị iche iche nke ahụ ha. Enwere ike itinye ịsa ahụ na obere ụlọ ịsa ahụ ma ọ bụ ịsa ahụ nwere ákwà mgbochi ma ọ bụ ọnụ ụzọ. ịsa ahụ bụ ihe a na-ahụkarị n'ihi ịdị irè nke iji ya tụnyere ịsa ahụ. Ya mere, iji ya eme ihe na ịdị ọcha bụ ihe a n'emekarị.[1]   [<span title="This citation requires a reference to the specific page or range of pages in which the material appears. (January 2010)">page<span typeof="mw:Entity"> </span>needed</span>]

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Mmiri iyi mbụ ahụ abụghị ihe owuwu ime ụlọ ma ọ bụ nke mmadụ mere mana ha bụ ihe okike a n'ahụkarị: nsụda mmiri.[1] Mmiri n'ada n'asacha ndị n'asa ahụ kpamkpam ma dị irè karịa ịsa ahụ n'ime efere ọdịnala, nke chọrọ iji aka n'ebugharị mmiri dị ọcha na mmiri n'adịghị mma. Ndị oge ochie malitere imepụta ihe ndị a sitere n'okike site na ịwụsa ite mmiri, nke n'ajụkarị oyi, n'elu onwe ha mgbe ha sachara. E nweela ihe akaebe nke Ndị Ijipt na Ndị Mesopotemia nwere ụlọ ịsa ahụ n'ime ụlọ ebe ndị ọrụ g'asa ha na nzuzo nke ụlọ ha.[3] Otú ọ dị, ndị a bụ ndị n'adịghị mma site na ụkpụrụ nke oge a, n'enwe usoro mmiri na-adịghị ike ma n'ebu mmiri, ọ bụghị n'agbapụta, n'ime ụlọ ahụ.

Ndị Gris oge ochie bụ ndị mbụ nwere mmiri ozuzo. Mmiri ha na Usoro nsị ha nke e ji ọkpọkọ mee mere ka a n'agbanye mmiri n'ime ma n'èzí nnukwu ụlọ ịsa ahụ ọha na eze nke ndị isi na ụmụ amaala nkịtị n'eji.[4] A chọtara ọnụ ụlọ ndị a n'ebe obodo Pergamum dị, a pụkwara ịchọta ha na ite ite nke oge ahụ. Ihe ngosi ndị ahụ yiri nnọọ ihe ngosi nke oge a, ọbụnakwa gụnyere ụlọ mmanya iji kwụnye uwe.[5]   [<span title="This citation requires a reference to the specific page or range of pages in which the material appears. (January 2010)">page<span typeof="mw:Entity"> </span>needed</span>]

  1. The Stand-Up Bath. theplumber.com. Archived from the original on 30 November 2010. Retrieved on 5 December 2010.