Hopp til innhold

Ann Margret Holmgren

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Ann Margret Holmgren
FødtAnn Margret Tersmeden
17. feb. 1850[1][2][3]Rediger på Wikidata
Fittja församling[3]
Hässle[3]
Død12. okt. 1940[2][3]Rediger på Wikidata (90 år)
Kungsholm[2][3]
BeskjeftigelseSkribent, kvinnesaksforkjemper, fredspolitiker, stemmerettspolitiker, redaktør Rediger på Wikidata
Embete
  • Ledamot (Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm, 1905–1906) Rediger på Wikidata
EktefelleFrithiof Holmgren (1869–1897) (avslutningsårsak: ektefelles død)[4][3]
FarJacob Nils Tersmeden[3]
SøskenCarl Herman Tersmeden
Barn
7 oppføringer
Israel Frithiofsson Holmgren[5]
Björn Frithiofsson Holmgren
Torsten Holmgren
Gunnar Holmgren
Greta Holmgren[6]
Margit Holmgren-Ekman
Frithiof Holmgren
NasjonalitetSverige[7][8]
GravlagtUppsala gamle kirkegård (1940–)[9][10]
Medlem avcentralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1917)[8]
Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm (1905) (ledamot)[11]
UtmerkelserIllis quorum (1925)
Ann Margret Holmgren på Commons

Ann Margret (Anna Margareta) Holmgren, (født Tersmeden 17. februar 1850 på Hässle gård i Fittja sogn, Uppland, død 12. oktober 1940 i Stockholm), var en svensk forfatter, kvinnesakskvinne og fredsaktivist.

Liv og virke

[rediger | rediger kilde]

Et radikalt intellektuelt miljø

[rediger | rediger kilde]

Ann Margret Holmgren etablerte sammen med ektemannen, lege og professor Frithiof Holmgren, i sin Villa Åsen i Uppsala et samlingspunkt for vitenskapsakademiets liberale og radikale krefter. Her var det rom for radikale studenter som i 1880-årene blant annet kritiserte monarkiet og kjempet for blant annet allmenn stemmerett, arbeiderrettigheter, prevensjonsmidler og religiøst fritenkeri. Hun ble selv påvirket av disse tankene, og utviklet et radikalt og venstrepreget verdisyn.

Kvinnesak og stemmerett

[rediger | rediger kilde]

Etter ektemannens død i 1897 flyttet hun til Stockholm. Der ble hun av sine venner Ellen Key og Lydia Wahlström inspirert til å engasjere seg i kvinnesaksspørsmål. Hun var i årene 1902–1906 leder av Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Stockholm og i 1903–1906 sekretær i avleggeren Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR). Hun var en ettertraktet foredragsholder.

LKPRs offisielle linje var at kvinner skulle få stemmerett under de samme betingelsene som gjaldt for menn. Holmgren mente at dette var utilstrekkelig, ettersom det bare skulle gi selvforsørgende og myndige kvinner med en viss inntekt stemmerett. Hun krevde at også gifte kvinner, som sto under ektefellens formynderskap, skulle få stemmerett og dermed også myndighet.

Holmgrens viktigste rolle innenfor stemmerettsbevegelsen var som taler. Hun var den første som gjorde landsomfattende reiser i hele Sverige for å holde taler, samle sympatisører og etablere lokallag. Hun samlet tilhengere i hele Sverige, og på sin 60-årsdag i 1910 ble hun hedret av LKPR med et gullkjede med 60 lenker, som representerte de 60 lokallagene av stemerettsbevegelsen hun hadde grunnlagt.

I sitt feministiske virke skapte hun stor skandale da hun i konflikt med samtidens rådende kjønnsroller var talsperson for kjærlighet og sex utenfor ekteskapet. Det førte til at hennes tidligere bekjentskapskrets i sosieteten tok avstand fra henne.

Fredsarbeid

[rediger | rediger kilde]

Holmgren engasjerte seg i fredsarbeid, og var i årene 1901–1910 viseordfører i Sveriges kvinnliga fredsförening. Hun var dessuten æresmedlem av styret i Nordiska museet og i selskapet Philochoros. Hun var også medstifter av Svenska kvinnors medborgarförbund i 1921.

Litterært virke

[rediger | rediger kilde]

Under pseudonymet Märta Bolle skrev Holmgren Fru Stråhle. Tidsbilder ur tre släktled (1894) og När riddar Ulf suckar. Ur familjekrönikan på Höögsborg (1896). Begge disse bøkene ble i 1897 oversatt til tysk. I 1925 utga hun Den lilla åsnan: Berättelser og i 1927 utkom Hågkomster och skisser. Hun skrev også en lang rekke sakprosautgivelser. I 1955 utga Halvdan Koht boken Norske brev - særlig fra 1905 - til Ann Margret Holmgren. Boken inneholder brev til Ann Margret Holmgren fra en lang rekke norske kulturprofiler. [12] Brev til Holmgren er også gjengitt i boken Bjørnstjerne Bjørnsons brevveksling med svenske 1858-1909. [13]

Holmgren var i perioden 1898–1905 redaktør for den radikale Föreningen Verdandis småskriftskomité, og hun skrev bidrag til det norske feministiske tidsskriftet Nylænde.

Familie

[rediger | rediger kilde]

Ann Margret Holmgren var datter av kammerherre Jacob Nils Tersmeden og Augusta Jacquette Cederström. Hun ble i 1869 gift med den berømte legen Frithiof Holmgren, som var professor i Uppsala. De fikk åtte barn, hvorav flere ble fremtredende skikkelser i sin samtid.

Bibliografi

[rediger | rediger kilde]

Skjønnlitteratur

[rediger | rediger kilde]
  • 1894: Fru Stråhle : tidsbilder ur tre släktled, Stockholm: Alb. Bonnier.
  • 1896: När riddar Ulf suckar: ur familjekrönikan på Höögsborg, Stockholm: Wahlström & Widstrand
  • 1925: Den lilla åsnan: Berättelser, Stockholm: E. Wessman - Bilder av Birgitta Lilliehöök.
  • 1927: Hågkomster och skisser, Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Varia

[rediger | rediger kilde]
  • 1899: Virgo immaculata, Bergen
  • 1906: Strödda intryck från den internationella kvinnorösträttskongressen i Köpenhamn, Flyveblad, utg. av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Stockholm.
  • 1909: Mor Karin, flyveblad utg. av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Gäfle.
  • 1913: Om betydelsen för Sverges kvinnor av den pågående namninsamlingen, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Opinionsyttringen 1913. Flygblad 5. 1913. Gefle.
  • 1913–1918: Den svenska kvinnorösträttsrörelsens historia i korta drag, Gefle: Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
  • 1917: Om sammanslutningens betydelse, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Rösträttsbrevet för dagen ; 2. Stockholm: Oskar Eklund.
  • 1918: Mor Karin och landstingsvalen11, Stockholm: O. Eklund.
  • 1919: Anna Shaw, Stockholm: O. Eklund.
  • 1919: Kvinnorösträttens historia i främmande länder: i kortaste sammandrag, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 228. Stockholm: Verdandi.
  • 1920: Kvinnorösträttens historia i de nordiska länderna: i kortaste sammandrag, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 229. Stockholm: Verdandi.
  • 1920: Susan B. Anthony: Amerikas grand old woman, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 230. Stockholm: Verdandi. 1920.
  • 1921: Bjørnstjerne Bjørnson: diktaren, hövdingen, politikern, människan, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 248/249. Stockholm.
  • 1921: Två internationella kvinnoorganisationer, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 241. Stockholm: Bonnier.
  • 1922: Heliga Birgitta, Svenska biblioteket Fri läsning, 99-1979328-0 ; [2]. Stockholm: Sveriges folkskollärarinneförbund.
  • 1922: Om kvinnosakspionjären Fredrika Bremer, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 260. Stockholm: Bonnier.
  • 1922: Björnstjerne Björnson, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 260. Stockholm: Bonnier.
  • 1923–1924: Fridtjof Nansen, Svenska biblioteket Fri läsning, 99-1979328-0. Stockholm: Stockholms lärarinneförbund.
  • 1924: Ellen Key, människovännen, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 279. Stockholm: Bonnier.
  • 1925: Henry Ford, en arbetets hjälte, Svenska biblioteket Fri läsning, 99-1979328-0 ; 12. Stockholm: Sveriges folkskollärarinneförb.
  • 1925: Valda tidsbilder ur amiral Carl Tersmedens memoarer 1715-1797, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
  • 1926: Minnen från Vinnerstads prästgård, Holmgrenska släktföreningen ; 1.
  • 1926: Minnen och tidsbilder, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
  • 1927: Jane Addams «Samhällsmodern» och «fredsmodern», Uppsala. Studentföreningen Verdandis småskrifter. 312. 1927. Stockholm.
  • 1928: Artur Hazelius: Nordiska museets skapare, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 322. Stockholm.
  • 1928: Henry Dunant: en mänsklighetens välgörare : ett hundraårsminne, Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 325. Stockholm.
  • 1929: Om Selma Lagerlöf: hennes far och mor, farmor och Back-Kajsa m. m. : berättelser för mina barnbarn och barnbarnsbarn, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
  • 1930: Pionjärer: Levnadsteckningar : Artur Hazelius, Ellen Key, Fredrika Bremer, Björnstjerne Björnson, Susan B. Anthony, Henry Dunant, Jane Addams, Stockholm: Bonnier.
  • 1932: Några personliga Verdandiminnen, Uppsala.
  • 1936: En axplockning ur mina uppsalaminnen, [Uppsala].

Kilder

[rediger | rediger kilde]
  • Hedvall, Barbro (2011). Vår rättmätiga plats: om kvinnornas kamp för rösträtt. Stockholm: Bonnier fakta. ISBN 978-91-7424-119-8
  • Knutson, Ulrika (2004). Kvinnor på gränsen till genombrott: grupporträtt av Tidevarvets kvinnor. Stockholm: Bonnier. ISBN 91-0-058000-7
  • Svenska kvinnor från skilda verksamhetsområden: biografisk uppslagsbok. Stockholm: Bonnier. 1914.
  • Franzén, Olle: Ann Margret Holmgren i Svenskt biografiskt lexikon

Referanser

[rediger | rediger kilde]
  1. ^ «Anna Margareta (Ann Margret) Holmgren 1850-02-17 — 1940-10-12 Rösträttskvinna», Svensk kvinnebiografisk leksikon ID AnnMargretHolmgren, besøkt 14. september 2020[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ a b c church death record, «Kungsholms kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0011/F I/21 (1936-1942), bildid: 00026758_00202, sida 198», besøkt 26. desember 2019, «265,,12,,1,Holmgren Anna Margareta f. Tersmeden professorska»[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ a b c d e f g Olle Franzén, «Ann Margret Holmgren», side(r) 260, Svensk biografisk leksikon-ID 13743, del av SBL Band 19 (1971-1973), besøkt 6. februar 2017[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ Adelsvapen-Wiki, «Tersmeden nr 1940»[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ Svenskt biografiskt lexikon, «Israel F:son Holmgren», Svensk biografisk leksikon-ID 13752[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ Den svenske kirkes fødsels- og dåpsprotokoller, «Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/12 (1862-1872), bildid: 00106225_00358, sida 353», besøkt 14. september 2020[Hentet fra Wikidata]
  7. ^ Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905–1906, www2.ub.gu.se[Hentet fra Wikidata]
  8. ^ a b «Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917», utgivelsessted Stockholm, utgitt 1918[Hentet fra Wikidata]
  9. ^ Svenska kyrkan, «Ann Margret Holmgren 1850–1940. Författare, kvinnosakskvinna.», besøkt 26. mai 2019[Hentet fra Wikidata]
  10. ^ Svenskagravar.se, «Holmgren, Ann-Margret f. Tersmeden», besøkt 28. mai 2023[Hentet fra Wikidata]
  11. ^ «Till regeringen från svenska kvinnor ingifna skrifvelser i rösträttsfrågan 1905-1906», utgitt 1906, besøkt 3. november 2020[Hentet fra Wikidata]
  12. ^ Norske brev - særlig fra 1905 - til Ann Margret Holmgren. Oslo: Gyldendal. 1955. 
  13. ^ Bjørnson, Bjørnstjerne (1961). Bjørnstjerne Bjørnsons brevveksling med svenske 1858-1909. Oslo: Gyldendal. 
Hentet fra «https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Ann_Margret_Holmgren&oldid=24743404»