Wikipedia

Carolina Benedicks-Bruce

svensk skulptör

Carolina Maria Benedicks-Bruce, född Benedicks 28 oktober 1856 i Stockholm, död 16 februari 1935 i Väskinde församling, Gotlands län[15], var en svensk skulptör och målare.

Carolina Benedicks-Bruce
FöddCarolina Maria Benedicks
28 oktober 1856[1][2][3]
Jakob och Johannes[3]
Död16 februari 1935[1][4] (78 år)
Väskinde församling[1][4], Sverige
BegravdVäskinde kyrka[5][6]
Medborgare iSverige[7][8][9]
Utbildad vidKungliga Akademien för de fria konsterna, [10][1]
Académie Colarossi, [11]
August Malmströms konstskola[12]
SysselsättningSkulptör[1], konstnär[9], rösträttsaktivist
Befattning
Suppleant, centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt[9]
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Visby (1910–1913)[13]
Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Västkinde (1912–1921)[13]
MakeWilliam Blair Bruce
(g. 1888–)[1]
FöräldrarEdvard Otto Benedicks[14][12]
Carolina Charlotta Benedicks[12]
SläktingarGustaf Benedicks (syskon)[14]
Carl Benedicks (syskon)[14]
Redigera Wikidata
Carolina Benedicks-Bruce med sin skulptur L'obsède.

Biografi

redigera

Carolina Benedicks-Bruce var dotter till Edward Otto Benedicks och Carolina, född Cantzler, som var ägare till Gysinge bruk. Hon var syster till Gustaf Benedicks. På moderns sida fanns det många konstnärer, flera av hennes morbröder samt hennes mormor målade, bland andra Johan Oscar och Axel Leopold Cantzler. Det var också genom dem hennes konstnärskap utvecklades.

Carolina Benedicks fick som tonåring skolning av August Malmström; vidare skrevs hon 1881 in i den lägre bildhuggarklassen vid Kungliga Akademien för de fria konsterna som den tredje kvinnan någonsin. Hon mötte flera andra kvinnliga konstnärer på Akademien, bland andra Hilma af Klint och Gerda Rydberg, och tillsammans med några av dem reste hon till Frankrike 1883. De tillbringade framförallt tiden i Paris och i konstnärskolonin i Grez-sur-Loing. Efter sina studier vid Akademien återvände hon till Frankrike och blev där elev hos skulptören Alexandre Falguière. Carolina Benedicks var framförallt skulptör men hon arbetade också en del med etsningar och akvarellmåleri.

Sommaren 1885 träffade hon den kanadensiske konstnären William Blair Bruce och förlovade sig med honom samma höst, varefter de gifte sig. På Gotland skapade de 1900 sitt sommarhem Brucebo. När maken hastigt avled 1906 bosatte sig Carolina Bennedicks-Bruce permanent på Brucebo och bodde där till sin död 1935. Hon engagerade sig för kvinnlig rösträtt och var en av de starkaste rösterna för att bevara Burmeisterska huset i Visby. Hon spelade även en viktig roll i grundandet av Lottakåren på Gotland och startade 1912 Väskinde FKPR.

Eftermäle

redigera

På Brucebo finns flera av hennes skulpturer, akvareller och skisser, till exempel Baigneur blessé (Den sårade badaren) som fick hedersomnämnande på Salongen i Paris 1893. Brucebo är idag öppet som museum. Benedicks-Bruce finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[16] i Stockholm och Länsmuseet Gävleborg[17].

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e f] Carolina M Benedicks-Bruce, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18472, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 10116227.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Jakob och Johannes (A, AB) CIIa:4 (1856-1862) Bild 26, födelse- och dopbok, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Väskinde kyrkoarkiv, Församlingsböcker, bunden serie, SE/ViLA/23088/A II a/2 (1921-1939), bildid: 00010597_00065, sida 64, husförhörslängd, läs onlineläs online, läst: 18 februari 2020, ”Brucebo Ämkefru Carolina Maria Bruce....., Artist,(18)56,28/10,Stockholm.....(19)35 16/2”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Carolina Maria Benedicks-Bruce, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: CarolinaBenedicksBruce, läst: 19 januari 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Brucebo, läs online, läst: 19 januari 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 26 februari 2016.[källa från Wikidata]
  8. ^ Årsberättelser för landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt 1917, 1918, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] läs online, core.ac.uk .[källa från Wikidata]
  10. ^ John Kruse, Svenskt porträttgalleri : XX. Arkitekter, bildhuggare, målare, tecknare, grafiker, mönsterritare och konstindustrialister, 1901, s. 27, läs onlineläs online, läst: 19 januari 2020.[källa från Wikidata]
  11. ^ s. 45, läs online, läst: 18 februari 2020.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b c] Carolina Maria Benedicks-Bruce, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: CarolinaBenedicksBruce, läst: 18 februari 2020.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ [a b c] Benedicks, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 18466, läst: 18 februari 2020.[källa från Wikidata]
  15. ^ Sveriges Dödbok SDB 1860–2016, USB, Version 7.10, Sveriges Släktforskarförbund (2016).
  16. ^ Nationalmuseum
  17. ^ Länsmuseet Gävleborg

Övriga källor

redigera

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Carolina_Benedicks-Bruce&oldid=54961092”