Clarence Thomas
Clarence Thomas, född 23 juni 1948 i Pin Point, Chatham County, Georgia, är en amerikansk jurist och ledamot av USA:s högsta domstol. Han är den andre afroamerikanen som suttit i domstolen. Han blev domare i högsta domstolen 23 oktober 1991 efter att ha nominerats av president George H.W. Bush. Senaten bekräftade Thomas med en röst på 52–48.[6] Sedan 2018 har Thomas varit den som suttit längst i domstolen med en mandattid på över 30 år.
| Clarence Thomas | |
 Clarence Thomas, 24 september 2007. | |
| Född | 23 juni 1948[1][2] (76 år) Pin Point, Chatham County, Georgia, USA |
|---|---|
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Conception Abbey College of the Holy Cross Yale Law School St. Pius X Catholic High School Saint Louis University School of Law  |
| Sysselsättning | Domare, advokat, politiker |
| Befattning | |
| Domare vid U.S. Court of Appeals for the D.C. Circuit (1990–) Domare i USA:s högsta domstol (1991–) | |
| Arbetsgivare | George Washington University Law School Monsanto (1977–1979)[3] |
| Politiskt parti | |
| Republikanska partiet | |
| Maka | Kathy Ambush (g. 1971–1984) Virginia Lamp Thomas (g. 1987–) |
| Utmärkelser | |
| Horatio Alger Award (1992)[4] Francis Boyer Award (2001)[5] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Thomas anses allmänt vara domstolens mest konservativa medlem.[7][8]
Clarence Thomas har varit gift i ett nu upplöst äktenskap men är sedan 1987 omgift med Ginni Thomas.[9]
Offentlig uppfattning
redigeraThomas är allmänt associerad med den mer konservativa sidan av domstolen.[10][11] Han har sällan gett medieintervjuer under sin tid på domstolen. År 2007 sa han: "En av anledningarna till att jag inte gör media intervjuer är att förr i tiden har media ofta sitt eget manus."[12]
Under 2006 hade Thomas ett 48 procent positivt betyg och 36 procent negativt betyg, enligt Rasmussen Reports.[13][förtydliga]
Källor
redigera- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w61w3pfb, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000020072, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ Member Profile – Horatio Alger Association (på engelska), läs online, läst: 12 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aei.org .[källa från Wikidata]
- ^ ”U.S. Senate: U.S. Senate Roll Call Votes 102nd Congress - 1st Session”. www.senate.gov. https://www.senate.gov/legislative/LIS/roll_call_votes/vote1021/vote_102_1_00220.htm. Läst 26 juni 2022.
- ^ Thomson-DeVeaux, Amelia (16 juli 2020). ”Roberts Is The New Swing Justice. That Doesn’t Mean He’s Becoming More Liberal.” (på amerikansk engelska). FiveThirtyEight. https://fivethirtyeight.com/features/roberts-is-the-new-swing-justice-that-doesnt-mean-hes-becoming-more-liberal/. Läst 26 juni 2022.
- ^ Bailey, Michael A. (2013-07-01). ”Is Today’s Court the Most Conservative in Sixty Years? Challenges and Opportunities in Measuring Judicial Preferences”. The Journal of Politics 75 (3): sid. 821–834. doi:. ISSN 0022-3816. https://www.journals.uchicago.edu/doi/10.1017/S0022381613000443. Läst 26 juni 2022.
- ^ Britt-Marie Mattsson: "Maktparet i blåsväder efter Kapitoliumstormningen", gp.se 23 april 2022. Läst 23 april 2022.
- ^ ”Clarence Thomas (b. 1948)” (på engelska). New Georgia Encyclopedia. http://www.georgiaencyclopedia.org/articles/government-politics/clarence-thomas-b-1948. Läst 27 augusti 2018.
- ^ Chalabi, Mona (27 oktober 2020). ”Here’s how conservative the supreme court could tip with Amy Coney Barrett | Mona Chalabi” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/news/datablog/2020/oct/26/us-supreme-court-amy-coney-barrett-conservative-majority. Läst 27 oktober 2020.
- ^ ”Online Extra: Supreme Court Justice Clarence Thomas Speaks” (på engelska). Bloomberg.com. 12 mars 2007. https://www.bloomberg.com/news/articles/2007-03-11/online-extra-supreme-court-justice-clarence-thomas-speaks. Läst 26 juni 2022.
- ^ ”Major Political Figures - Rasmussen Reports®” (på amerikansk engelska). www.rasmussenreports.com. http://www.rasmussenreports.com/public_content/politics/favorables/major_political_figures. Läst 27 augusti 2018.