Diskussion:Jämtland

Jämtland förekom på Wikipedias huvudsida som utvald artikel 11 februari–14 februari 2008.

Samer

En fråga som berör Arådalen och Glen: Det har tydligen blivit en nygammal landskapsgräns i anslutning till Glen och Arådalen enl en artikel i ÖP. I artikeln berättas att Erik J Bergström fått till stånd att man skall flytta landskapsgränsen på alla kartor i närheten av Hundshaugen (Hundshögen). Det borde väl ev. innebära att bilderna på samekåtan vid Glen och huset i Arådalen inte längre platsar under Jämtland? Mvh Anders Larsson

Jämlands historia

Ännu en fråga: Började Jämtlands historia verkligen med de bönder som flyttade dit på järnåldern? Vem grävde då älggroparna från 5000 f. Kr. till 1864 e.Kr.? Samerna har väl en lång historia i landskapet. Mvh, Måns Sjöberg

Rätt Måns, det är bara att börja skriva in den delen av historien. Det är det som är både

styrkan och bristen i Wikipedia: var och en skriver in det denne är intresserad av, då

kan vissa delar bli underrepresenterade i texten. Förmodligen och förhoppningsvis löser

sig detta allteftersom tiden går och nya skribenter dyker upp och fyller i "hålen".

/Nesse 4 februari 2007 kl. 12.40 (CET)

- Bra fråga, och det gäller inte enbart älggroparna. För samma gäller hällristningarna i Glösabäcken. Redan när jag var barn och vi besökte platsen på en skolutflykt så fann jag att ristningarna såg betydligt mer ut som renar. Vid ett återbesök flera årtionden senare så blev jag påmind om detta och kunde se fler detaljer som gör den lokala tolkningen som blivit beskriven både i böcker och på orienteringstavlor än mer tveksam. Skall man vara mer vetenskapligt korrekt så kan det sägas att det är långt mer sannolikt att de hällristningarna är av samiskt ursprung.

Liten fråga bara... är det meningen att detta ska vara ett uppslag för Jämtlands län eller landskapet Jämtland?

- Det kan man fråga sig, Härjedalen ingick när vi hörde till Norge likaså i en del andra tider. Så historiskt hör vi samman.

Mvh / Mathias

Det är ett uppslag för landskapet Jämtland. Artikeln om Jämtlands län kan nås från faktarutan i högerkant. ~ Storpilot

Detta är en artikel om landskapet Jämtland! /Nesse (disk) 8 december 2012 kl. 11.04 (CET)

En annan fråga.... Var står det, att Jämtarna föredrog att betala skatt till sveakungen? - Det källan skulle även jag vilja se, för jag har definitivt uppgiften att man föredrog att betala till Danskarna (Norge var danskt då) skälet var att Danskarna var föga effektiva att driva in skatt. Kort sagt ett rent pragmatiskt skäl.

Och att Jämtarna skulle ha kristnats från Svearna? Jag menar bara det, att runstenen (på Frösön) förmodligen ca 1050 talar om Jämtlands kristnande av en "Gode", ingen Sveakung. - Korrekt även det.

Ska man inte vara försiktig med vad man skriver, om det råder delade meningar om vår forntid och kanske skriva,: anser vissa, eller något sådant. Jag har precis läst Ekerwalds Jämtarnas historia. Han anser, att sådana uppgifter som att Jämtarna skulle ha kristnats från Svearna inte kan bevisas.
/Tacksam för svar Anders Uppsala.

Du har helt rätt Anders; det är inte alls den slutgiltiga "sanningen" som står i texten nu.

Det är Tacitus som skrivit in det. Undrar om det är samma person som har siten www.tacitus.nu?

Precis som du skriver har Ekerwald satt fingret på många tveksamheter i den svensknationella historieskrivningen från sekelskiftet 1900 som märkligt nog lever kvar ännu på 2000-talet. /Nesse 4 oktober 2006 kl. 09.42 (CEST)

Här är en länk till förlagets presentation av Ekerwalds bok Jämtarnas historia. /Jamten

Nu (6/10) är den tidiga delen av "Historia" mer rimlig och NPOV. /Jamten

Antagen till utmärkt

Resultatet blev att artikeln blev utmärkt enligt kriteriet:

• Varit nominerad i minst tre veckor och
• fått minst fem utmärkt-röster och
• dessa utgör minst 2/3 av det totala antalet röster.
  /Ronny 12 november 2007 kl. 15.55 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

Jämtland

• Nominerad av Yvwv [y'vov] 22 oktober 2007 kl. 16.58 (CEST)
• Motivering: Utförlig. Från AIVPN.
• Riktlinjer för röstning.

Stödjer för utmärkt

1. Nesse 23 oktober 2007 kl. 13.00
2. NatoX 24 oktober 2007 kl. 16.32 (CEST) Efter de nya källhänvisningarna är artikeln i min mening utmärkt
3. Pralin 6 november 2007 kl. 18.37 (CET)
4. Cucumber 8 november 2007 kl. 20.00 (CET)
5. Tooga - D - B 9 november 2007 kl. 12.23 (CET)
6. $kolan • talk to me 10 november 2007 kl. 16.15 (CET) Bra skriven artikel, med nya och många källhänvisningar.

Stödjer för läsvärd, men inte utmärkt

1. Huggorm 1 november 2007 kl. 13.00 (CET) Är ej stabil, annars bra
2. /Ronny 1 november 2007 kl. 21.08 (CET) Bra artikel, som säkert kan utvecklas enl. diskussionen.
3. Tomas e 9 november 2007 kl. 22.05 (CET) Nu är källhanteringen riktigt bra, så jag ändrar min röst. Känns dock en viss tvekan inför hur "Republiken Jamtland" har hanterats, mot bakgrund av ex.v. Skriv ut det självklara. En läsare som inte redan känner till "republikens" skämtsamma inslag kan, åtminstone vid en snabb läsning, faktiskt få ett intryck av att det rör sig om en "riktig" separatiströrelse som faktiskt utropat en republik med ambition att styra landskapet. Därför stannar min röst på läsvärd, snarare än utmärkt.

Stödjer ej

• Tooga - D - B 22 oktober 2007 kl. 22.41 (CEST)
• Tomas e 23 oktober 2007 kl. 16.43 (CEST) Även om artikeln är rätt väl utformad så har den ett så stort underskott på källor att jag ej kan stödja som läsvärd.
• #Huggorm 29 oktober 2007 kl. 15.50 (CET) Ej stabil, annars bra.

Diskussion
Sålänge inga källor är angivna kan den varken bli Läsvärd eller Utmärkt. Om de externa länkarna är källor ska detta anges. Mvh Tooga - D - B 22 oktober 2007 kl. 22.41 (CEST)

De "allmänna" (ej notmärkta) källor som anges i artikelns slut tycks gälla klimat, historia och etyomologi och således tycks det inte finnas några källangivelser till en stor del av artikeln. Referenser i en landskapsartikel handlar för mig inte enbart om "kontroversiell" historieskrivning eller politik. Exempelvis menar jag att man behöver ange källa till flora och fauna, eftersom sådant påverkas av skogs- och jordbruk, bebyggelse och (för att ligga i tiden) klimatförändringar. Om man tar mycket gamla sådana uppgifter (t.ex. från Ugglan som anges som en allmän referens i artikeln, även om jag inte vet om den utnyttjats för just flora och fauna) så kan arter ha försvunnit och tillkommit sedan dess, eller åtminstone ändrat sina bestånd rejält. Tomas e 23 oktober 2007 kl. 16.43 (CEST)

För faunan är främst Nationalencyklopedin Multimedia 2000 (CD-ROM) använt. Den är varken tryckt eller Internetbaserad (ej heller hänvisar NE till någon litteratur), hur skall en sådan källa anges? //Heimvennar - divider 23 oktober 2007 kl. 17.39 (CEST)

Så att den som vill kolla upp uppgiften förstår var den kommer från och själv kan hitta den :-). T.ex. Nationalencyklopedin Multimedia 2000 (CD-ROM), uppslagsord/artikel/?? xxx" Tomas e 23 oktober 2007 kl. 21.04 (CEST)

Min fråga gällde snarare vart i artikelmallen den skall ligga, under huvudrubriken referenser? Som en egen underrubrik liknande tryckta källor/webbkällor eller inkluderat i någon av föregående. //Heimvennar - divider 23 oktober 2007 kl. 21.13 (CEST)

Aha! Ett förslag kunde vara att antingen använda fotnötter inuti texten, eller skapa en underrubrik "Övriga källor" och där även skriva något i stil med "Källa avseende flora och fauna...". Det här med "tryckta källor" som fras är för mig egentligen något som historiker mest använder sig av, när de vill markera skillnaden mellan att de baserat sig på brett tillgängligt material utgivet tryckt form av någon annan författare, respektive dammiga originaldokument som de själv grävt fram i något arkiv. Det senare är förstås mycket finare i historievetenskapen, eftersom det bevisar att man är en "riktig" historiker som gjort originalforskning. (Således borde otryckta arkivkällor vara mindre fina på Wikipedia, eftersom de är svårare för andra att kolla upp...) Frasen "tryckta källor" tycks sedan ibland ha snappats upp i vissa wikipedia-sammanhang för att särskilja källans medium. Eftersom grundregeln i källhänvisningar är att man skall ange källan så andra kan hitta den, kommer källans medium ändå att framgå i varje vettig källhänvisning. Med detta vill jag säga att det för mig inte spelar så stor roll vilka underrubriker som utnyttjas - det viktiga är att man kan läsa ut vilken källa som utnyttjats, och (i en artikel sammanställd från flera källor) vilka uppgifter/avsnitt som bygger på just denna källa. Tomas e 23 oktober 2007 kl. 21.39 (CEST)

Håller med Tomas e helt och hållet här. Jag föredrar fotnoter framför den nuvarande referensförteckningen. Då detta inte är ett krav för utmärkt här på svenska wikipedia är det inget argument för mig att ha kvar min röst på "Stödjer ej". Men jag vill gärna se en utökning av inledningen innan jag ändrar min röst. Mvh Tooga - D - B 27 oktober 2007 kl. 11.49 (CEST)

Det finns inget motsatsförhållande mellan fotnötter och listor över källor. Det enklaste systemet för läsaren är nog när fotnötter är i form av koncisa hänvisningar av typen "Svensson (1980), s. 72" med detaljer om själva källan under egen rubrik. Att klämma in info om hela källan, med titel, årtal, utgivningsort, ISBN och hela baletten i fotnötterna, som tyvärr är väldigt vanligt på en.wiki, gör det hela rätt svåröverskådligt.

Peter ^Isotalo 6 november 2007 kl. 13.48 (CET)

Uppdatering: tycker fortfarande att källangivelserna kan förtydligas något innan jag är beredd att ändra min röst till läsvärd. Tomas e 6 november 2007 kl. 17.19 (CET)

Efter att inledning har utökats och källor anivits tar jag nu och ändrar min röst. Mvh Tooga - D - B 9 november 2007 kl. 12.23 (CET)

Sammalunda här! Artikeln har utvecklats mycket positivt under nomineringsprocessen - trevligt att synpunkterna här har medfört justeringar - bra jobbat!Tomas e 9 november 2007 kl. 22.05 (CET)

"Generella tyckanden"

(Flyttad från Användardiskussion:Ronny W)
Tänkte bara svara på din pov-pushning i Jämtlandsartikeln. Det som enligt din uppfattning är ett generellt tyckande är ett historiskt faktum som Carl-Göran Ekerwald tager upp i fotnoten som hänvisas till. Jag tvivlar på att du vet vem Ekerwald är men han räknas som en auktoriet i området Jämtland historia (vilket är en anledning att han har utsetts till "nationell kunskapskälla" inom Republiken Jamtland. Du har självklart rätt att tycka och anse vad du vill och din åsikt angående landsdelarna är jag väl medveten om. Det du anser vara ett generellt tyckande stod med i artikeln när den blev utmärkt och de som faktiskt röstade för utmärkt hade inget problem med det. I ingressen förklaras varför Jämtlands historiska och kulturella förbindelser är knutna till väster. När man förr i tiden reste till Medelpad eller Ångermanland så sade man faktiskt att man for till Norrland, Trondheim benämndes för byn och så vidare. //Heimvennar - divider 24 november 2007 kl. 14.13 (CET)

Det är möjligt att det är så för väldigt många som bor i Jämtland, men det är inte säkert att alla tycker så. Det är helt enkelt inte en neutral information att överföra en aldrig så vanlig åsikt på hela jämtlands befolkning, som den blir med skrivningen: " tillsammans med faktumet att Jämtlands befolkning inte betraktat sig som norrlänningar". Jag framför min åsikt och du framför din och det är först när man gör sig till talesman för en helt landskaps befolkning som det kan anses som pov-pushning. Att artikeln är utvald är inget argument för att den ska vara statisk, utan tvärtom att den ska vara neutral skriven utan personliga värderingar. Artikeln är emå bättre nu, vilket var målet med redigeringen och ska inte blandas ihop med min förmodade generella åsikt om landsdelar som inte har ett dugg med detta att göra.
/Ronny 24 november 2007 kl. 14.40 (CET)

Du noterade att det inte står betraktar utan betraktat (dåtid) med t? Idag är det annorlunda och mer diversifierat än tidigare, beroende på tv och radio från södra Sverige. Det sista området förklarar varför förbindelserna historiskt och kulturellt varit knutna åt väster, snarare än åt öster. Det ger även en inblick till varför vissa tycker så fortfarande idag, det står faktiskt inte att alla tycker så. //Heimvennar - divider 24 november 2007 kl. 14.54 (CET)

Det är enbart en lek med ord att det skulle vara betraktat som dåtid. Hela meningen behövs skrivas om, men då den inte tillför något kommer jag att ta bort den igen. Det behövs uppenbarligen redigeringar av i sammanhanget neutrala användare i denna artikel, då det inte finns anledning att generalisera i artikelns inledning över ett helt landskaps värderingar. Att du har letat upp en källa som enligt uppgift stödjer dessa generaliseringar hör inte hit. Det är en förutsättning att även andra användare ges utrymme att redigera i artiklar här och kraven på neutrala skrivningar ökar givet om det dessutom handlar om en utvald artikel, vilket mycket väl kan tas upp för omvärdering.
/Ronny 25 november 2007 kl. 18.01 (CET)

Eftersom att du anser att Dalarna ligger i Norrland så kanske du inte skall redigera artikeln då? Som jag redan har visat så är det ingen generalisering att man inte betraktat sig som norrlänning, historiskt, i Jämtland. Vill du omformulera meningen så gör gärna det istället för att helt sonika ta bort den genom ett demonstrativt agerande. Du har ju uppenbarligen missuppfattat det hela. Ska tydliggöra det nu. //Heimvennar - divider 25 november 2007 kl. 20.49 (CET)

Tack, nu blev det mycket bättre. Jag anser för övrigt inte att Dalarna ligger i Norrland, vilket jag trodde att jag helt klargjort i en annan diskussion. Problemet som finns både i denna och tidigare diskussioner, är att du gärna vill ta det personligt då det finns andra åsikter än dina, framför allt i ämnen som kanske ligger dig väl varmt om hjärtat för att du ska kunna ha en neutral syn. Försök att hålla isär diskussionerna, då det inte är likställt med "agera demonstrativt" att ha en annan åsikt.
hälsar /Ronny 25 november 2007 kl. 21.19 (CET)

Som jämte så kan jag bekräfta att väldigt få infödda jämtar betraktar sig som norrlänningar. Men jag håller med om att det kräver nån ordentlig vetenskaplig källa för påståendet att jämtar i allmänhet inte underordnar sig den storsvenska sekundära klassificeringen. jag kan dock inte komma på nån konkret källa.

Jens Persson (213.67.64.22 28 december 2007 kl. 17.21 (CET))

Geologi

Jag flyttade den geologiska beskrivningen till en egen rubrik, jämnställd med flora och fauna och feografi eftersom geologi är ett eget ämnesområde och inte underställd geografin (även om de flesta enbart kommer i kontakt med geologin genom geografiundervisningen i skolan). Det är egentligen bara för att förtydliga. Om man vill ha mindre antal rubriker kanske man ska ha en övergripande rubrik som Natur eller liknande där all beskrivning av den jämtska naturen får rum. Linda W 25 november 2007 kl. 21.36 (CET)

Jag flyttade tillbaka geologin eftersom att det blev så konstigt med bilderna och klimattabellerna (det håller du säkert med mig om). Du verkar mycket mera kunnig än mig i området men vad säger du om att ta bort geologirubriken och föra tillbaka området där det var, samtidigt som geologi döps om till "Geografi och geologi" (eller om det finns något bättre namn som inkluderar båda). Jag tänker främst så att bilderna på Tännforsen och Blanktjärnarna hamnar under vattendrag och att klimatbilderna hamnar i rätt sammanhang under klimat. //Heimvennar - divider 25 november 2007 kl. 21.46 (CET)

Vad tycks om den senaste ändringen med geologi ovanför geografi? //Heimvennar - divider 25 november 2007 kl. 22.23 (CET)

Jag tror att det bästa vore kanske om geologibiten hamnade i samband med djur och växt avsnittet, så kommer alla naturdelar av artiklen tillsammans och upplägget blir mer naturligt. Linda W 27 november 2007 kl. 20.57 (CET)

Jämtska

Jag tycker det är lite missvisande att sätta namnet "Jamtlann" inom parentes direkt i inledninengens första rad. Det ger ju uppfattningen att jämstska är ett allmänt använt eller lagstiftat minoritetsspråk, snarare än en dialekt. Bättre vore det kanske att längre ner skriva att dialekten/språket jämtska talas, och att Jämtland heter Jamtlann på det språket.

Jag tycker dessutom att bildlayouten är dålig - bilderna borde flyttas till gallerier så att de inte separerar textstyckena så mycket. --Ace90 11 februari 2008 kl. 10.07 (CET)

Vad som är språk eller inte är en politisk fråga, skandinaviska dialekter i Sverige klassas inte som språk då de är nära besläktade med svenskan (se t.ex. älvdalska). Ethnologue uppger att närmare 30 000 - 60 000 talar målet. I hela Jämtland bor det 110 000. Personligen tycker jag att alla landskaps respektive dialektala namn är värda att nämnas i inledning eftersom att landskapen är historiska, språkliga och kulturella regioner. //Heimvennar - divider 11 februari 2008 kl. 15.51 (CET)

Jag håller med Heimvennar. Det dialektala namnet är i högsta grad relevant för en artikel om landskapet Jämtland eftersom det är en i första hand historisk geografisk enhet när förknippad med det historiska folkslaget jämtar. Däremot så bör förstås inte det dialektala namnet finnas med i artikel om Jämtlands län. Problemet är väl dock att det inte bara talas jämtska i landskapet Jämtland utan också ångermanländska (Ragunda), nordtröndska (Frostvikens socken) och i viss mån härjedalska (i södra landskapet). Jag tror dock att det bara är härjedalska som avviker i uttalet p ånågot avgörande sätt. (Jamplann är dessutom det riktigt genuint jämtska uttalet; Jamtlann är en sentida konstruktion.)

JiPe (217.208.137.170 26 december 2008 kl. 22.45 (CET))

Landskapsvapnet

Älgen brukar ha röda horn.

Inte längre, se Jämtlands landskapsvapen, blasoneringen från 1974 säger "I blått fält en gående älg av silver med en lyftande falk på ryggen och i posten åtföljd av en vänstervänd, upprest hund, båda av guld", dvs ingenting om röda horn. /Grillo 11 februari 2008 kl. 18.33 (CET)

Länsstyrelsen använder dock en älg med röda horn och röda hovar. [1] //Heimvennar - divider 11 februari 2008 kl. 22.16 (CET)

Det borde länsstyrelsen sluta upp med, för såna djur existerar inte. Dillinger 12 februari 2008 kl. 00.01 (CET)

Till skillnad från silverfärgade älgar och guldfärgade hundar? //Heimvennar - divider 12 februari 2008 kl. 23.48 (CET)

Har hunden också hovar? Dillinger 13 februari 2008 kl. 16.11 (CET)

Hundar är ju iaf inte klövdjur... Dillinger 16 mars 2008 kl. 18.47 (CET)

Ursprungligen (1600-talet), var det en gående ren (ungefär som dagens västerbotten) med en spännande örn och emot bröstet en springande varg i vapnet. Så vad är rätt?/Anders

Att observera är ju att Statens arkiv med dess statsheraldiker ritar ett vapen med röd beväring på älgen! Jag skulle därför hålla för troligt att det mest korrekta är att behålla de röda hornen och klövarna - för riktigt gamla vapen eller sådana som baseras på medeltida sigill är det inte alltid fallet att specifik beväring skrevs ut eftersom det var kutym. Ge oss tillbaka ett vapen såsom det används av den svenska staten - det vill säga med röd beväring.

Tätorter

Bara en liten fundering angående de "tätorter" som listats...

Först: Nälden anges som liggandes i Storsjöbygden, men inte Svenstavik... Svenstavik ligger vid Storsjöns strand, men det gör definitivt inte Nälden.

Sedan: Att kalla Ammer och Sanne för tätorter tycker jag är att gå lite väl långt (det finns fler tveksamma fall, men dessa är de mest skriande - se t.ex. artikeln för Ammer: "en liten by"). Och länken för Sanne går till en f.d. församling i Bohuslän.

För övrigt anser jag att avsnittet "Flora och fauna" skulle behöva en fullständig omarbetning. Det ser bedrövligt ut i nuvarande skick. /Haxson 85.228.128.210 11 februari 2008 kl. 22.25 (CET)

Har ändrat tätorter nu. Du är välkommen att lämna ditt bidrag till flora och faunasektionen. //Heimvennar - divider 11 februari 2008 kl. 22.48 (CET)

De enda som ska anges som tätorter är de som definieras som tätorter av SCB, resten ska strykas. /Grillo 11 februari 2008 kl. 23.53 (CET)

Avsnittet Folklynne

Avsnittet Folklynne känns gansa ovetenskapligt och oencyklopediskt i vissa stycken. Det är tveksamma formuleringar som låter Nordisk Familjebok snarare än en modern encyklopedi. Avsnittet kanske kan skrivas bättre för att förtydliga ännu mer att det är gamla skildringar och inga generella sanningar? Pettern 10 mars 2008 kl. 21.09 (CET)

Det är menat som gamla skildringar. Det är bara att redigera. //Heimvennar - divider 10 mars 2008 kl. 23.50 (CET)

De fördomsfulla påståendena om folklynnet hör verkligen inte hemma i ett modernt uppslagsverk så jag raderade i stort allt. Då blev jag tvungen att ändra rubriken, som kanske inte blev så lyckad. Om någon annan får till en bättre är det bara bra. Artikeln i övrigt verkar gedigen så det här avsnittet föll helt ur ramen. --Blanka 7 maj 2008 kl. 22.27 (CEST)

Märkligt inklampande i ett för skribenten främmande ämne och utan föregående intresse för diskussion. Innehållet var inte fördomsfullt utan det var tydligt citerat och framgick att det var observationer av historiska resenärer, som säkerligen såg vissa egenskaper hos jämtarna. Sådant ser man även när man reser idag. Men idag skulle man kanske inte använda lika starka och kategoriska beskrivningar. Men det är väl klart att historien, geografin etc påverkar och formar inte bara enskilda utan också grupper av människor. Gujjo 3 augusti 2008 kl. 21.12 (CEST)

Jag har omarbetat den tidigare texten och lagt tillbaka stycket. Nu framgår det klart tydligt att det rör sig om bland annat fördomar och att de betraktas som omoderna i dag, har även tagit bort och omformulerat meningar som var generaliserande tidigare (där det inte framgick att någon tycker si utan att det är så). Slika historiska fördomar om befolkningen, i viss mån till följd av "forskning" är i mitt tycke intressant (tänk er artikeln om Småland utan något om den "snåle smålänningen") och bör kunna stå med, har nu även skrivit kort om surjämte. //Heimvennar - divider 24 augusti 2008 kl. 13.20 (CEST)

Jag klev in här för att starta en diskussion om det nya stycket Folklynne men ser att jag inte hann först. Det kan kanske platsa som underlag för ett tal av presidenten på yran men det är inte encyklopediskt för fem öre. Det spelar ingen roll att det i den omarbetade versionen framgår att det är gamla (jämtska) fördomar, att ange opålitliga och obsoleta källor för raljerande närmast rasbiologiska påståenden är mot idén med det här stället. Jag tar bort. El Maco 25 augusti 2008 kl. 22.25 (CEST)

Det är snarast gamla allmänna fördomar. Huvudkällan är också artikeln "Godlynt, driftig, vänfast. Folklynnet i Jämtland och Härjedalen" i Jämten 1992 som också tager upp hur lätt det är att "föraktfullt avfärda omdömen om folklynnen som fördomsfulla, grova eller kuriösa", samtidigt som det är "lika lätt att uttala sig om exempelvis grannbyns folk eller stockholmare", eller varför inte president Ewert? ;) Folksjäl och karaktär var en viktig del i det romantiserade skildrandet av områden i äldre tid, varför är det emot "idén med det här stället" att visa på äldre tids fördomar om människor? Är det emot idén med det här stället att berätta om fördomar gentemot resandefolket, aboriginer och Afrika? Eller är det bara emot idén med det här stället att skildra fördomar som inte enbart är negativa (om jag nu får vara djärv och använda en slik term) och vilka diskriminering har baserats på? Visserligen hade delen varit avsevärt bättre om någon källa rörande modernare fördomar funnits tillgänglig, men jag har inte funnit något om det. Som en jämförelse så skrev SvD så sent som förra året litet om kynnet och begreppet surjämte i en artikel om matföretagande i Jämtland. //Heimvennar - divider 26 augusti 2008 kl. 14.34 (CEST)

Wikipedia är inte nordisk familjebok och inte heller till för "romantiserade skildringar". Det vet du också. El Maco 26 augusti 2008 kl. 15.24 (CEST)

Nej och inget i mitt inlägg menar det. Det jag däremot menar är att det inte är fel i sig att redogöra för de fördomar som har funnits och brukats historiskt, likväl som att skriva om uttrycket "bällt du luur'n" (med reservation för stavning av så väl bellht, bällht som luur'n, luurn), forbondekulturen och till exempel surjämte. I inledningen till Lars Rumars "Historia kring Kölen" från 1990-talet börjar man till exempel med Johan August Bergs berättelse om "huru jemtländningarne äro" i sin helhet för att dels problematisera lite om särart, dels visa hur resenärer sett på jämtars historiska resor över hela Skandinavien. I artikeln om etniska skämt nämns till exempel att smålänningar är kända för sin snålhet. Är inte det något om folklynne som är värt att nämna i en landskapsartikel på Wikipedia? Om inte, varför? //Heimvennar - divider 26 augusti 2008 kl. 21.46 (CEST)

Det där stycket var helfel i ton och innehåll. Jag har inget att tillägga som inte redan sagts av mig och de andra som tidigare kritiserat det. Släpp det nu, artikeln är bättre utan. Du har gjort ett otroligt jobb med jämtlandsrelaterade artiklar, sänk inte den här med kåserier. El Maco 26 augusti 2008 kl. 22.21 (CEST)

Kort fråga: var skulle den typen av text kunna ligga kategoriserad i Wikipedia? Alltså typ, roliga historier, fördomar, kuriosa, om jämtar, smålänningar, masar, värmlänningar, skåningar mfl? Tycker för egen del att det är kul att läsa sånt också. /Nesse 27 augusti 2008 kl. 08.38 (CEST)

Bildtext rauvtjuksa

Vill hävda att knappt någon uppväxt i Jämtland (kanske måhända någon Östersundsbo) skulle få för sig att kalla fågeln rauvtjuksa då rauvtjuks är den naturliga benämningen. Rauvtjuksa är bestämd form jmf björn, björnen. Föreslår ändring till rauvtjuks, vad tycks? //O.Edler 26 april 2010

Högsta fjäll

En liten fråga! Varför finns inte Storsnasen med i listan över Jämtlands högsta fjäll? Den borde ligga på tredjeplatsen med sina 1463 meter över havet, dvs före Åreskutan. Dessutom har vi Sönner-tväråklumpen (söder om Storsnasen) på 1406 meter som borde hamna efter Åreskutan. Ottfjället är 1266 meter högt och borde också vara med. Finns fler som är av betydande höjd som av någon anledning inte finns med. Stor-anahögen förresten! Den är också högre än Åreskutan med sina 1423 meter. /Aaronpeltonen, 27 juli 2010 kl 21.54

Sannolikt för att det är så krånglig kod just i den delen av artikeln...

Jag har lagt till Stornasen nu.

Hur var det:

Stor-anahögen 1423

Sönner-tväråklumpen 1406

Ottfjället 1260

Är det rätt stavat överallt?-- Lavallen 28 juli 2010 kl. 10.17 (CEST)

Ok, det förklarar saken. Det är rätt stavat, men upptäckte att Sönner-Tväråklumpen skall stavas med ett stort "T". Samma gäller "A" på Stor-Anahögen.

Har letat runt lite på fjällkartan nu och hittat ytterligare toppar som borde vara med på listan:

Stora Härjångsstöten 1626

Västra Bunnerstöten 1545

Östra Bunnerstöten 1502

Gåsen 1426

Stor-Stendalsfjället 1415

Lill-Stendalsfjället 1413

Kyrkstensfjället 1394

Finns säkert fler om man letar. Kan återkomma senare.

Sen angående fjället som ligger högst på listan undrar jag om det är "Templet" som åsyftas och inte Storsylen? Templet i Sylmassivet är nämligen just 1728 m högt. Eller är det två olika toppar? För isåfall borde de dela förstaplatsen. /Aaronpeltonen, 28 juli 2010 kl 12.56

Den där listan är väldigt konstig. Det är som sagt ovan inte de Högsta fjällen i Jämtland på listan. Istället verkar det vara ett urval som har egna artiklar. Antingen borde listan göras om eller åtminstonde rubriken ändras. Jämtlands högsta topp är 1728 men Storsylen ligger i Norge och är högre. Andreaze (disk) 29 juni 2013 kl. 09.59 (CEST)

Källor

Artikeln har tyvärr för få källhänvisningar i texten för att vara utmärkt idag. Det vore trevligt om detta kunde åtgärdas, för det är en fin artikel! Tanzania 17 oktober 2010 kl. 17.27 (CEST)

Inget hertigdöme

Jämtland är inget hertigdöme, det sista svenska hertigdömet avskaffades på 1600-talet. Nutida hertigtitlar är enbart hederstitlar. Nuvarande uppställning i faktamallen ser pinsam ut, med alltför POV rojalism. /Ascilto (disk) 17 oktober 2012 kl. 13.40 (CEST)

Jag har ändrat i Mall:Landskapsfakta så att Hertig och Hertiginna kan anges utan att man behöver ange något Hertigdöme. Rubriken är ändrad från Hertigdöme till Hedersbetitlade. Den som vill kan därmed komplettera detta avsnitt i mallen med andra, icke-rojalistiska, titlar. --Larske (disk) 17 oktober 2012 kl. 20.44 (CEST)

Jag tycker nog man borde kunna hitta en bättre rubrik än "Hedersbetitlade", som inte känns särskilt vedertagen. De kungliga hertigtitlarna är vidare officiella och därmed inte bara till för rojalister. De har därmed också en särställning gentemot andra titlar. Måste man ha en överrubrik? Kan man inte bara skriva "Hertig: ..." För övrigt anger inte hovets egen hemsida, att drottingen skulle vara hertiginna av Jämtland [2]. Innebär det att hon inte är det? Sekreterare (diskussion) 4 mars 2014 kl. 00.08 (CET)

Angående mallens utseende har jag initierat en diskussion på mallens diskussionssida. Den specifika frågan om hertiginnan av Jämtland kan diskuteras vidare här. --Larske (diskussion) 4 mars 2014 kl. 20.58 (CET)

Kungen anges som hertig över Jämtland på hovets hemsida, men drottningen anges inte som hertiginna: [3]. Innebär det att hon inte är det? Eller följer det automatiskt av giftermål med en hertig, att man blir hertiginna? M.v.h. Sekreterare (diskussion) 6 mars 2014 kl. 14.34 (CET)

Men i så fall borde ju även "Herr" Christopher O’Neill ha blivit hertig, när han gifte sig med prinsessan Madeleine, men det har jag aldrig hört att han uppfattats som. Han tilldelades "bara" Nordstjärneorden. Detta medan prins Daniel uttryckligen tilldelades titeln hertig av kungen. Men jag har inte läst, att drottningen i samband med vigseln, skulle ha förlänats titeln hertiginna. Sekreterare (diskussion) 7 mars 2014 kl. 09.52 (CET)

Nationalencyplediens nätupplaga anger att kungen var hertig av Jämtland under sin prinstid, men säger inget om att drottningen skulle vara hertiginna. Sekreterare (diskussion) 7 mars 2014 kl. 12.07 (CET)

Kanske är det olika med hertigar och titulärhertigar när det gäller om titeln även "går över" till gemålen? Sekreterare (diskussion) 7 mars 2014 kl. 15.25 (CET)

Av skrivningarna i artiklarna om Hertig ("Carl XVI Gustaf var som prins och kronprins hertig av Jämtland.") och Hertiginna ("Kungen var hertig av Jämtland innan han blev kung.") får man uppfattningen att kungen inte har behållit hertigtiteln efter det att han blivit kung. Hovets hemsida är tyvärr lite tvetydig; Det står dels "Carl Gustaf Folke Hubertus, Sveriges Konung, Hertig av Jämtland, tillträdde tronen..." och dels "Den första länsresan gjorde Kungen i sitt tidigare hertigdöme Jämtland.". Herman Lindqvists svar "Därför brukar kungarna, som föds som hertig över ett landskap, inte använda hertigtiteln längre då de blir kungar." är väl inte heller kristallklart för det specifika fallet. Länsstyrelsen i Jämtlands län skriver "Resan genom kungariket Sverige avslutades i Jämtland – ett län som kungen varit hertig över. ". Mycket tyder alltså på att kungen är före detta hertig över Jämtland. Om det är så, så vore det ju bra om det framgick tydligt även på hovets hemsida. --Larske (diskussion) 8 mars 2014 kl. 09.10 (CET)

Det verkar i alla fall som att hittillsvarande praxis varit, att den som tillträder tronen, inte längre är hertig. Om detta är riktigt, har drottningen aldrig varit hertiginna. I så fall bör nog varken kungen eller drottningen nämnas. Skall vi på alla landskap räkna upp alla tidigare hertigar, så tar det omotiverat stor plats. Det kan få en egen sida. Å andra sidan torde det kanske vara kungen, som har tolkningsföreträde, när det gäller titlarnas användning. Frågan är om han inlett någon ny praxis. Det torde ju vara han som är ytterst ansvarig för kungahusets hemsida. Det är förstås besvärande med olika användning på olika ställen. Men sidan som presenterar kungen [4] tycker jag i alla fall hävdar, att han är hertig. Annars hade det stått "tidigare hertig" eller liknande. Det kan förstås också vara ett fel som smugit sig in. Se dock även not 4 i artikeln. Jag håller med om att det vore önskvärt om kungahusets hemsida vore tydligare. Eller också får man helt enkelt acceptera, att bruket är vacklande, och utreda det i artikeln. Vi har dock fortfarande inte stött på någon som hävdat att drottningen är hertiginna. M.v.h. Sekreterare (diskussion) 8 mars 2014 kl. 17.59 (CET)

Jag har nu lagt in utredningen i texten. Om den gillas, bör den även införas i artiklarna Carl XVI Gustaf, Hertig och Hertiginna. Jag har även lagt in källa behövs på drottningens hertiginneskap. M.v.h. Sekreterare (diskussion) 13 mars 2014 kl. 14.24 (CET)

Texten flyttades av Yger till rubriken Historia. Texten behandlar dock framför allt förhållanden i nutid. Finns det någon bättre rubrik? M.v.h. Sekreterare (diskussion) 13 mars 2014 kl. 15.13 (CET)

det är historia dåd et handlar om prinstiden.--Yger (diskussion) 13 mars 2014 kl. 15.15 (CET)

Det är det förstås, men min tanke är framför allt att lyfta fram ett nutidsförhållande och försöka utreda sakernas tillstånd där. Det kan också ses som en förklaring till varför kungen står som hertig i Lansdskapsfakta, trots att detta inte varit brukligt. Det bör därför stå någonstans där förhållanden i nutiden redovisas. Eventuellt kan något även stå under Historia. m.v.h. Sekreterare (diskussion) 13 mars 2014 kl. 15.41 (CET)

Nu har jag gjort en ny rubrik - Officiell ställning - vad tror Ni om det? M.v.h. Sekreterare (diskussion) 13 mars 2014 kl. 17.10 (CET)

Carl XVI Gustaf brukar inte någon hertigtitel. Detta framgår såväl av statskalendern (åtminstone framgick det innan kalendern blev en helt privat produkt), som av hovkalendern. Det har också varit en entydig praxis sedan Gustav III införde hertigtitlarna som en slags hedersbevisning för medlemmar av kungahuset. Eventuella skrivningar på hovstaternas hemsida kan inte ändra på detta. Att kungen möjligen på mer inofficiell basis fortfarande upprätthåller ett särskilt band till sitt gamla hertigdöme är en annan sak.

Ascilto har rätt i att de feodala hertigdömen som delades ut till medlemmar av kungahuset avskaffades på 1600-talet. Dessa hertigdömen innebar att hertigarna hade viss beslutanderätt och fick tillgodogöra sig avkastning från sitt område. Även om hertigdömena hade namn av olika landskap så överensstämde de vanligen inte (någonsin?) med landskapens gränser. Parallellt med detta fick landskapen 1561 rang som hertigdömen och grevskap och det helt frikopplat från de kungliga hertigarna. I slutet av 1800-talet ändrades detta till att alla landskap har rang av hertigdömen. Det är därför landskapsvapnet kan krönas med en hertigkrona. /B****n (diskussion) 9 januari 2017 kl. 16.01 (CET)

Adel

Texten säger "Någon adel fanns inte". Ätterna Skancke och Blix då? Mange01 (disk) 27 juni 2013 kl. 23.53 (CEST)

Koordinater för Stenen i Grönan dal

Undrar om någon här känner till en mer precis position för Stenen i Grönan dal? Stenen ska stå öppen fjällhed ca fem km norr om Storlien vid Skurdalssön längs en led mot Skurdalsporten. Se även Diskussion:Stenen i Grönan dal. /Urbourbo (disk) 13 februari 2014 kl. 21.09 (CET)

Markeras som bra / behåller sin status som bra

Resultatet av omprövningen blev markeras som bra alternativt behåller sin status som bra enligt de vägledande kriterierna:

• Varit nominerad i minst två veckor och
• fått minst tre utmärkt- eller bra-röster och
• inga ta bort status helt-röster.
  Kigsz 28 september 2015 kl. 20.11 (CEST)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.
Nominerad för omprövning av Kigsz 14 september 2015 kl. 21.33 (CEST)

Välskriven och illustrerad fast flera stycken saknar fotnoter.

Stöder för utmärkt / behåll som utmärkt

Stöder för bra / behåll som bra

1. Yger (diskussion) 14 september 2015 kl. 21.59 (CEST) det finns några substansproblem (Jämtamot ges for stor betydelse tex = lokalpatriotism) och fotnoterna är bristande
2. Sjunnesson (diskussion) 15 september 2015 kl. 07.42 (CEST) Som Yger.
3. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2015 kl. 13.45 (CEST) Som Sjunnesson.
4. Vostok (diskussion) 15 september 2015 kl. 14.01 (CEST) Som ovan.
5. Ascilto (diskussion) 17 september 2015 kl. 18.46 (CEST) Med fler fotnoter hade jag stött för utmärkt.

Ta bort status helt

Diskussion

Jag saknar noter särskilt i avsnitten Etymologi, Historia och Indelningar som uppenbart vilar på specifika källor. De som har skrivit artikeln har uppenbarligen haft tillgång till alla angivna källor, synd att de inte tog vara på tillfället. /Ascilto (diskussion) 17 september 2015 kl. 18.46 (CEST)

Avsnittet om indelningar är det jag som lagt till efteråt, och slarvat med källor och fotnoter.Yger (diskussion) 17 september 2015 kl. 19.20 (CEST)

Jämtar som svenska medborgare 1699

Det står i artikeln att Jämtland blev svenskt 1645 men att Jämtarna inte blev svenska medborgare förrän 1699. Medborgarskap var inte ett begrepp som användes vid denna tid – det är alltså en anakronistisk beskrivning. Utan att ha grävt djupare i frågan misstänker jag att formuleringen har sitt ursprung i att svensk rättsordning, kyrkoordning, representation vid riksdagen m.m. inte infördes när Jämtland och Härjedalen överläts till Sverige 1645. Detta bör dock tydligt framgå, annars bör formuleringen tas bort då den är mer missvisande än förklarande. /B****n (diskussion) 14 april 2021 kl. 08.07 (CEST)

Här är andra formuleringar av detta som kanske kan användas:

"Trots detta dröjde det innan jämtarna formellt blev svenskar. Det skedde först den 3 februari 1699, då Karl XII som svar på en anhållan från dragonhållare, vars »svenske» dragon rymt och som nu ville sätte en jämte i rymlingens ställe, förklarade att att jämtarna, liksom tidigare bohuslänningarna »måge blifwa ansedde lika med gamle Swenske eller sådane, som äro födda här uppe i Swerige»." Karolinska förbundets årsbok 1969, sid 64.

"Historien om Jämtlands försvenskning kan lämpligen afslutas med konung Karl XII:s bref, dat. Kungsör den 2 febr. 1699, i hvilket bestämmes, att Jämtlands inbyggare skola vara lika ansedda med invånarna i Sveriges äldre provinser" Källa: Tidskrift, Jämtlands läns fornminnesförening, Östersund, Volym 4-5, 1909, sid 79. Samma formulering återfinnes i Jämten; Heimbygdas Arsbok, 1928.

Det är med andra ord ingen tillfällighet att jämtarna är de sista i vårt land att beviljas svenskt medborgarskap. Det skedde först den 3 februari 1699 genom ett beslut av Karl XII. Vi skulle i fortsättningen räknas "lika med de gamle svenske". [Källa: Ekerwald, Carl-Göran (1994). "Folkstämningen i Jämtland vid övergången till Sverige" i Sten Rentzhog: Jämten 1995, sid. 177-184.]

Den sistnämnda källan refereras i artikeln Jämtlands historia, och följs där av den icke källbelagda slutsatsen: "Jämtland sågs då som de facto svenskt."

Tomastvivlaren (diskussion) 14 april 2021 kl. 09.07 (CEST)

"Formellt blev svenskar" har använts, så den tycker jag funkar. LittleGun (diskussion) 14 april 2021 kl. 11.27 (CEST)

Jag formulerade om och tog bort. Näst sista källan i Tomastvivlaren inlägg ovan kunde kanske läggas till. Problemet är alltså att "Medborgare" inte är användbart före franska revolutionen. Svenska undersåtar fungerar ju inte heller, eftersom de var det, men ändå saknade vissa rättigheter som inbyggarna i de andra provinserna hade. Taxelson (diskussion) 14 april 2021 kl. 16.16 (CEST)

"Formellt svensk" antyder ett nationalitetsbegrepp som inte riktigt är relevant i sammanhanget. Jag tycker att Taxelsons formulering är bra lösning. Tack för den! /B****n (diskussion) 14 april 2021 kl. 19.37 (CEST)

Förtydliga

Under avsnitt Jämtland#Geografi finns en tabell som egentligen borde delas i två. Den om fjäll borde ligga kvar under avsnitt Topografi medan den om sjöar borde ligga under Hydrografi. Av oklar orsak får jag inte till en separation av de två tabellerna. Men det kanske någon annan kan.

Under avsnitt Jämtland#Styre och politik#Lagsaga, domsagor, tingslag och tingsrätter ligger det antal listor. Som jag inte förstår alls. De borde på något sätt förtydligas och skriva om till prosa.NnieAndersson (diskussion) 28 april 2022 kl. 10.24 (CEST)

Jag har delat tabellen, men behållit den dåliga tekniska koden. Jag har sedan gjort om texten till prosa. Det var lärorikt. Jag skapade dessa "tabeller" innan jag skapat artiklar om domsagorna och tingslagen. Men när dessa nu finns kan det som står här kraftigt förenklas, och det blir bättre Yger (diskussion) 28 april 2022 kl. 11.36 (CEST)

@Yger: Superbra, tack för det! Och texten som du skrev om blev jättebra, mycket tydligare. Bra jobbat!NnieAndersson (diskussion) 28 april 2022 kl. 11.46 (CEST)