Diskussion:Polis

Källor?

Källor skulle vara bra till denna artikeln. Det är mycket intressant information men den vore mer värd om man enkelt kunde verifiera uppgiterns. Marcus 10 oktober 2007 kl. 22.58 (CEST)

Informationen kommer från respektive polisorganisations hemsidor, samt från WP på diverse språk. Luke 12 januari 2008 kl. 10.28 (CET)

Polis efter land

Varför bryta ut en del av artikeln och flytta den? Luke 4 september 2008 kl. 09.47 (CEST)

För att listan över länder har blivit ohanterligt lång, och skäl fokus från det som artikeln ska handla om - polis i ett globalt perspektiv. /Yvwv [y'vov] 4 september 2008 kl. 12.19 (CEST)

Skriv då först något läsvärt om polis i ett globalt perspektiv, innan du klipper och klistrar. Du kan ju börja med historiken,d är det fattas en del. För övrigt stavas stjäl med stj och inte med sk. Luke 5 september 2008 kl. 10.57 (CEST)

Bättre bild

Jag föreslår att artikeln ska ha en bild på en svensk polis i inledningen i artikeln, inte en tysk som kan flyttas neråt. Egon Eagle 24 december 2008 kl. 23.22 (CET)

Ifrågasatta fakta: Att kalla sig polis utan att ha den rätta utbildningen

"Att kalla sig polis utan att ha den rätta utbildningen är ett grovt brott ... bedrägeri. "

Det handlar väl inte om utbildningen utan om anställningen som polis. Det krävs ingen som helst polisutbildning för att bli polischef; det finns flera länspolismästare som går och skrotar i uniform med tjocka galoner utan att ens ha rätt att bära tjänstevapen och som kommer från skatteverket och gud vet vad.

Texten verkar tillkommen av någon missnöjd "riktig" polis, som vill pikera sina oprofessionella chefer.Luke 23 februari 2009 kl. 20.13 (CET)

Jag har tagit bort följande text: "Titeln polis är i Sverige en så kallad skyddad titel. Detta innebär att en person som vill kalla sig polis måste genomgå svensk polisutbildning. Att kalla sig polis utan att ha den rätta utbildningen är ett grovt brott som faller under brottskategorin "bedrägeri". Att agera polis bland allmänheten är också brottsligt och är ett grovt brott under kategorin "föregivande av allmän ställning". " Detta är dels ifrågsatta fakta - se ovan - dels irrelevant för en översiktsartikel som denna. Luke 26 februari 2009 kl. 18.17 (CET)

==

==

Det är ju fel. Artikeln om polisens grader i Frankrike handlar ju bara om polistitlar och inget annat. Likaså alla andra tillfällen där det ändrats från, Se även: Polisens grader i [land] till

. Det är ingalunda en fördjupning och sålunda en ganska onödig ändring, som måste ha gjorts av någon som inte har förstått artikeltexten. Luke 3 mars 2010 kl. 16.49 (CET)

Detta avsnitt är en sammanfattning av Polisens grader i Estland

Det är nån som har ändrat hänvisningar typ:Se även: Polisens grader i [land] till Detta avsnitt är en sammanfattning av Polisens grader i [land], vilket det ingalunda är, då artiklarna om Polisens grader bara handlar om Polisens grader och inget om polisen.

Om vi tar Estland som exempel ser texten i denna artikel ut så här:

Estland [redigera] Detta avsnitt är en sammanfattning av Polisens grader i Estland

Estnisk polis vid demonstrationsövervakningEstland har en enhetlig, centralt organiserad, statlig polis under Inrikesministeriet. Under en rikspolisstyrelse lyder fyra polisprefekturer och tre centrala polismyndigheter (centrala ordningspolisen, centralkriminalpolisen och kriminaltekniska centralen).[15] År 2007 fanns det 3 237 poliser och 1 168 civilanställda. Gränsbevakningen - Piirivalveamet - är en militär myndighet som ansvarar för militär och polisiär gränsövervakning. I fredstid är gränsbevakningen underställd Inrikesministeriet.[16] Gränsbevakningen består av en stab, fem gränsbevakningsdistrikt, en sjöbevakningsgrupp och en flyggrupp.[17] Dessutom finns i Estland en separat organiserad och uniformerad säkerhetsmyndighet Kaitsepolitseiamet. Från 1 januari 2010 slås polisen, gränsbevakningen och migrationsverket samman och bildar en ny gemensam polis och gränsbevakningsmyndighet.[18] Säkerhetspolisen förblir en egen myndighet.

Texten i artikeln om Polisens grader ser däremot ut såhär:

Estland används följande tjänstegrader i polisen.

Rangordning Grader i polisen [1] Grader i skyddspolisen [2] Motsvarighet i svenska polisen 1. Politseipeadirektor Kaitsepolitsei peadirektor Rikspolischef respektive Generaldirektör och chef för säkerhetspolisen 2. Politseiprefekt Keskkriminaalpolitsei direktor Julgestuspolitsei direktor Politseipeadirektori asetäitja Politseikolledži direktor Kaitsepolitsei peadirektori asetäitja Länspolismästare 3. Politseidirektor Politseidirektor Polisöverintendent 4. Politseinõunik Politseiaseprefekti Ülemkomissar Politseinõunik Politseiasedirektor Ülemkomissar Polisintendent 5. Vanemkomissar Vanemkomissar Poliskommissarie med högre tjänsteställning 6. Komissar Komissar Poliskommissarie 7. Politseijuhtivinspektor Juhtivkonstaabel Juhtivassistent Kriminalinspektör med högre tjänsteställning Polisinspektör med högre tjänsteställning 8. Politseivaneminspektor Vanemkonstaabel Vanemassistent Kriminalinspektör Polisinspektör 9. Politseiinspektor Konstaabel Assistent Kriminalassistent Polisassistent 10. Nooremkonstaabel Nooremassistent Polisassistent 11. Politseikadett Politseikadett Polisaspirant och Polisstudent

Viss skillnad eller hur?

Den som ändrat borde ändra tillbaka.

Luke 3 mars 2010 kl. 16.56 (CET)

Fasces

I den svenska polisens heraldiska vapen ligger 2 korslagda fasces vilket normalt brukar användas för fascism. Skall man tolka det som att svensk polis sympatiserar eller bekänner sig till fascismen? I artikeln om fasces står det visserligen att polisens fasces föreställer Wasaättens vase, men vasen har ett annat utseende och i den finns ingen bila så det påståendet är felaktigt. Polisens fasces är synnerligen olämpliga! --Elav W 22 mars 2010 kl. 12.46 (CET)

Jag tror det är bättre att tolka det som att det är så för att det varit så sen väldigt länge... dessutom står väl fasces för "ordning och reda" elelr liknande om jag förstår det rätt Herr X ^(D) 22 mars 2010 kl. 15.01 (CET)

Frågan kan anses viktig men tyder på historielöshet, något som ligger i tiden. Fasces är en romersk pryl, spöknippet och bilan är rättviseskipningsverktyg. Dom tillsammans är sedan just romartiden symbol för den bestraffande ordningsmakten. När ett (t ex svenskt) regemente var ute och härjade till fots under stormaktstiden gick profossen (=militärpolisen) nästan först (eller var det nästan sist) och en betjänt (dvs hantlangare) bar det symboliska fascesknippet på en (röd siden-?)kudde framför honom för att visa hans maktställning. Mussolinis parti för oordning och oreda och personkult är en sentida uppfinning, från 1900-talet, men dom tog sig en symbol från Italiens storhetstid. Jfr familjen von Rosens familjevapen som hamnade i dåligt sällskap.

Regementets profoss gick först för att göra vägen fri för truppen. Beskrivs väl i Fredmans Epistel nr. 38: "Undan ur vägen! Se hur profossen med plymager svänger guldyxan tills allt blir undanröjt" Detta var långt innan Benito Mussolini gjorde fasces till sitt partis symbol. Notera dock att fascismens symbol är ett stående fasces medans svenska polisens (och militärpolisens) är två korslagda. /ℇsquilo 25 november 2013 kl. 09.56 (CET)

Kvalitativt undermåligt och saknar källor

Allt detta är kvalitativt undermåligt, saknar källor och är skrivet på ett barnsligt och icke-informativt språk.

Typer av poliskårer [redigera] Vissa poliskårer, bland annat gendarmeri och militärpolis, är en del av statens militär.

Religionspolis förekommer i bland annat Saudiarabien, Iran och Aceh. Denna polis upprätthåller sharialagar för samlevnad, alkohol, livsmedel, massmedier och bönestunder.

En säkerhetspolis skyddar staten mot hot mot rikets säkerhet, medan en hemlig polis utvidgar det uppdraget till att hindra politisk opposition.

Titeln sheriff förekommer i engelskspråkiga länder, med skiftande betydelser. I USA är sheriffer tillsatta av countyt.

Utbildning och organisation  [redigera]

Poliskårer med militärt ursprung har i allmänhet behållit militärens titlar och insignier. Icke-militära poliskårer, bland annat svenska polisen, är organiserade som statliga myndigheter. Ett polisdistrikt leds vanligen av en poliskommissarie, med en polismästare som chef för regionen eller landet.

Befogenheter och reglering  [redigera]

Poliser har särskilda regler att utöva våld, men polisbrutalitet kan bli ett problem. Polisen kan under vissa omständigheter utföra bland annat gripande och kroppsvisitation. Vissa sorters undersökningar, som husrannsakan, kräver särskilt tillstånd.

En polis som är misstänkt för tjänstefel, annat brott, eller interna regler, kan bli föremål för en internutredning.

Utrustning  [redigera]

Polisers utrustning varierar mellan olika länder och kårer.

Insignier  [redigera]

Poliser har vanligen polislegitimation som bevis på sitt ämbete. Polislegitimationen kan utgöras av, eller kompletteras med, en polisbricka som bärs på kläderna. Poliser på patrull har polisuniform, medan kriminalpoliser vanligen är civilklädda. Vissa poliskårer har en särskild högtidsuniform för ceremonier.

Vapen och skyddsutrustning  [redigera]

Polisen brukar ha särskilda rättigheter att bära vapen. Dessutom kan polisen använda mindre dödliga vapen och närstridsvapen, som tårgas, gummikulor, elchockpistoler och batonger. Poliser har hårda restriktioner för att skjuta skarpt, men i bland annat Brasilien och Sydafrika har polisen större möjligheter till att öppna eld. Bland polisens skyddsutrustning används skyddsvästar och kravallsköldar.

Sambandstjänst  [redigera]

Polisradio används av polis och andra myndigheter för utryckningar. Radiotrafiken är i många fall offentlig. Visselpipor används också.

Transport  [redigera]

Polisen i industrialiserade länder använder framför allt polisbilar. Polisbilar är oftast av sedanmodell, men även stadsjeepar och minibussar är vanliga. Andra farkoster är polismotorcyklar, cyklar, polishelikoptrar, polishästar och polisbåtar. Det finns också fordon anpassade för fångtransport och kravallbekämpning. Polisfordon är ofta tydligt markerade, men även civilbilar förekommer, bland annat för spaning.

Polisskolan (franchise)

Denna länk tas bort då den inte har med polisorganen att göra. Luke 4 mars 2011 kl. 14.31 (CET)

Slå ihop artiklarna

Den här artikeln saknar i princip källor och har många avdelningar med knappt någon information. Samtidigt finns (de små) sidoartiklarna Polisväsen och Polisorgan. Mitt förslag är att slå ihop alla tre under Polis (som är det naturliga uppslagsordet), så vi har något rejält att börja med. Därefter kan vi kanske göra sidoartiklar, när huvudartikeln väl är någorlunda utbyggd. --Paracel63 (disk) 9 oktober 2012 kl. 19.24 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Polis. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://archive.is/20151129173308/http://www.lag24.se/a/husrannsakan till http://www.lag24.se/a/husrannsakan

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 10 september 2017 kl. 03.25 (CEST)

Polis Bilder

Nästintill alla bilder är på tyska poliser kan vi inte få svens polis i bilderna 188.151.214.201 3 oktober 2023 kl. 22.07 (CEST)

Jag vet inte var du tittade. Jag kontrollerade artikeln, och första bilden är på en svensk polis, sedan är det inte många fler bilder, men det är blandat, och bara en (väst)tysk polis. Kan du länka till den sida du tittade på? Mvh Adville (diskussion) 3 oktober 2023 kl. 22.33 (CEST)

Jag la precis in svenska polisen i introt. Blockhaj (diskussion) 3 oktober 2023 kl. 22.35 (CEST)

Ok, då förstår jag, men ändå... bara en tysk. Adville (diskussion) 3 oktober 2023 kl. 22.42 (CEST)