Diskussion:Skandinaviska Enskilda Banken
SEB och MITM
redigeraVarför redigerades SEB-s ovilja att skydda kunderna mot Man-in-the-middle attacks (MITM) bort? Vill någon mörka något?
- Jag tog inte bort avsnittet, men efter en koll i historiken så ser jag att redigeringen var väldigt bristfällig och saknade källa. /Portunes (disk) 31 januari 2016 kl. 17.42 (CET)
- Nu blir jag förvirrad - vilken sort källa är det som borde ges för en ren faktauppgift? Att risk för MITM-attack finns om man går via http: istället för https: kan förstås visas genom att replikera innehållet från den MITM-WIkipediatext som länkades till. Att SEB hela tiden driver kunden till http: istället för https: hittas via SEB-sidan men om du menar att detta skall skrivas ut ännu mer tydligt så får förstås det med. Lite guidning vore uppskattat.
- "Bristfälligt" förstår du säkert vad du menar med men kan du vara mer konkret så kan jag förbättra detta.
- Är påståendet över huvud taget relevant eller är det någon som vill POV-pusha? Jag har svårt att tänka mig att skulle vara relevant i en artikel om en bank. Det är alldeles för spekulativt och recentistiskt. Förutom det uppenbara att källor för påståendet saknas. Har det öht uppmärksammats i media? /ℇsquilo 31 januari 2016 kl. 19.14 (CET)
- Att ingång via https: är säkrare än ingång via http: brukar nog nämnas i media. Det bör vara allmänkunskap att https://privat.ib.seb.se/wow/1000/1000/wow1020.aspx är en tekniskt säkrare ingång än http://www.seb.se men, förstås, den säkrare ingången är ju hemsk och omöjlig att komma ihåg så nästan alla kunder utsätter sig nog för att gå via den osäkrare med snyggare http://www.seb.se som faktiskt går att komma ihåg. Är inte detta i det närmaste allmänkunskap? Referensen till (engelska) https://en.wikipedia.org/wiki/Meet-in-the-middle_attack verkar inte duga, ej heller https://en.wikipedia.org/wiki/Moxie_Marlinspike eller hans https://en.wikipedia.org/wiki/Moxie_Marlinspike#SSL_stripping med "in which a network attacker could prevent a web browser from upgrading to an SSL connection in a subtle way that would likely go unnoticed by a user". Visst, ämnet är kanske tekniskt och inte så populärvetenskalipgt men så är det ju också en svaghet som riskerar att drabba vanliga privatkunder till SEB. Köra antivirus på sin PC räcker ju inte mot detta, hjälp från storbanken krävs. Just för att det är tekniskt och svårt att förstå detaljerna så är det väl extra viktigt att visa på (a) hur lätt det är att hamna fel, (b) hur stor konsekvensen blir? Just nu verkar jag i alla fall vara dålig på att skriva övertygande.
- Det du skriver skulle passa bättre i en artikel om Mannen-i-mitten attack än i den om Skandinaviska Enskilda Banken. /ℇsquilo 1 februari 2016 kl. 20.12 (CET)
- Att ingång via https: är säkrare än ingång via http: brukar nog nämnas i media. Det bör vara allmänkunskap att https://privat.ib.seb.se/wow/1000/1000/wow1020.aspx är en tekniskt säkrare ingång än http://www.seb.se men, förstås, den säkrare ingången är ju hemsk och omöjlig att komma ihåg så nästan alla kunder utsätter sig nog för att gå via den osäkrare med snyggare http://www.seb.se som faktiskt går att komma ihåg. Är inte detta i det närmaste allmänkunskap? Referensen till (engelska) https://en.wikipedia.org/wiki/Meet-in-the-middle_attack verkar inte duga, ej heller https://en.wikipedia.org/wiki/Moxie_Marlinspike eller hans https://en.wikipedia.org/wiki/Moxie_Marlinspike#SSL_stripping med "in which a network attacker could prevent a web browser from upgrading to an SSL connection in a subtle way that would likely go unnoticed by a user". Visst, ämnet är kanske tekniskt och inte så populärvetenskalipgt men så är det ju också en svaghet som riskerar att drabba vanliga privatkunder till SEB. Köra antivirus på sin PC räcker ju inte mot detta, hjälp från storbanken krävs. Just för att det är tekniskt och svårt att förstå detaljerna så är det väl extra viktigt att visa på (a) hur lätt det är att hamna fel, (b) hur stor konsekvensen blir? Just nu verkar jag i alla fall vara dålig på att skriva övertygande.
SEB eller Seb ?
redigeraEn anonym användare som använder IP 70.159.21.50 menar i en redigeringskommentar att man borde skriva Seb för att uttalbara akronymer ska skrivas med gemena. Om nu det skulle vara en regel (vilket det inte är, ta till exempel SACO) så är det ändå inget argument i detta fall, eftersom SEB ska uttalas bokstav för bokstav, vilket meddelades i samband med namnbytet. /RaSten 30 maj 2006 kl.07.05 (CEST)
- Konstigt nog säger alla som jag känner just "Seb" det vill säga obokstaverat i tal. Är förkortningen uttalbar bör man skriva den gement. Versalerna blir annars alltför dominerande i löptexten; till exempel skriver många numera "Icq" och inte "ICQ". --193.227.17.30 4 juni 2006 kl.18.41 (CEST)
- Jag arbetar på SEB och har aldrig hört nån uttala företaget "Seb", varken på jobbet eller i bekantskapskretsen, så jag tycker att det är givet att man ska skriva SEB.213.238.218.17 18 juli 2006 kl.23.05 (CEST) (Signatur tillagd i efterhand av RaSten.)
En liten undran angående " banker" på Wikipedia.
Resursbank som in fakto är en bank kategorieras som " reklam företag " men inte SEB. - Vad i ligger skillnaden ?
mvh / jirlow
För full transparens, vänligen notera att jag är anställd av SEB. Jag har gjort tillägg i artikeln med syfte att ge läsaren tillgång till en mer heltäckande bild av SEB inom de begränsningar som Wikipedias encyklopediska karaktär sätter. Jag har ansträngt mig för att anta ett neutralt perspektiv, att underbygga alla påståenden med vederbörliga referenser och att begränsa innehållet till det som den allmänna läsaren kan tänkas vara intresserad av som referensmaterial. Utifrån mitt eget omdöme har jag försökt sammanfatta information från ett flertal källor i ett encyklopediskt format. Sammanställningen utgör inte och är inte avsedd att uppfattas som min arbetsgivares officiella ståndpunkt. Annelieg 18 mars 2010 kl. 14.14 (CET)
En kort fråga.
redigeraBanken har sin grund i Stockholms Enskilda Bank, som startades 1856 av André Oscar Wallenberg, och den nuvarande koncernen skapades genom samgåendet 1972 med Skandinaviska Banken, som grundades under namnet Skandinaviska Kreditaktiebolaget AB den 6 november 1863 i Göteborg av Oscar Ekman. Banken utvecklades snabbt och flyttar 1863 in i ett nybyggt hus på Lilla Nygatan 27.
Hette banken verkligen, Skandinaviska Kreditaktiebolaget Aktiebolag?
Skandinaviska kreditaktiebolaget låter bättre.