Division I i ishockey 1978/1979

säsongen 1978–1979 av Sveriges Division 1 i ishockey

Division I i ishockey 1978/1979 var säsongens näst högsta division i ishockey i Sverige. Det var fjärde säsongen efter serieomläggningen där Elitserien skapades och Division I blev andradivision. Divisionen var indelad i fyra regionala serier namngivna efter väderstrecken (norra, västra, östra och södra). Serierna hade tio lag vardera, utom norra med nio, och spelade i 27 (24) omgångar (lagen möttes tre gånger) med undantag för den östra serien där det spelades 36 omgångar (lagen möttes fyra gånger). De fyra främsta lagen i varje serie gick vidare till playoff. Vinnarna av playoff gick vidare till Kvalserien till Elitserien. De två sista lagen i varje serie flyttades ner till Division II. Från Division II kvalade lagen för att ta dessa platser.

Division I
Säsong1978/1979
VinnareTimrå IK (Division I Norra)
Mora IK (Division I Västra)
Huddinge IK (Division I Östra)
Karlskrona IK (Division I Södra)
UppflyttadeHV71
NedflyttadeBoro/Vetlanda HC
Grums IK
IK Westmannia
Ludvika HC
Nynäshamns IF
Skövde IK
Tegs SK

BBK/Björns
Groko Hockey
IFK Kiruna
Kiruna AIF
Kågedalens AIF
Piteå HC
Sundsvall/Tunadals IF
Tegs SK
Timrå IK
Bofors IK
Fagersta AIK
Falu IF
Grums IK
IK Rommehed
IK Viking
Ludvika HC
Malungs IF
Mora IK
Strömsbro IF
Almtuna IS
Hammarby IF
Huddinge IK
IK Westmannia
Linköpings HC
NSA-76
Nynäshamns IF
Södertälje SK
Väsby IK
Västerås IK
Boro/Vetlanda HC
Halmstads HK
HV71
IF Troja
IFK Bäcken
Karlskrona IK
Malmö IF
Nybro IF
Skövde IK
Tingsryds AIF
Lagen i Division I 1978/1979.
Division I Norra – Division I Norra Division I Västra – Division I Västra
Division I Östra – Division I Östra Division I Södra – Division I Södra

Deltagande lag

redigera

Sedan förra säsongen hade Timrå och Södertälje flyttats ner från Elitserien. Nya lag från Division II var Nynäshamn, Rommehed (från Borlänge), Skövde, Troja (Ljungby), Viking (Hagfors) och Westmannia (Köping). Sundsvall hade egentligen åkt ur serien men samtliga Division II-lag som kvalificerat sig för Division I Norra tackade till slut nej till att delta så Sundsvall fick vara kvar.

KB Karlskoga hade splittrats sedan förra säsongen och ishockeyn bildat en egen förening vid namn Bofors IK.[1] Boro/Landsbro hade gått samman med Vetlanda HC och bildat Boro/Vetlanda.

Division I Norra
BBK/Björns
Groko Hockey
IFK Kiruna
Kiruna AIF
Kågedalens AIF
Piteå IF
Sundsvall/Tunadals IF
Tegs SK
Timrå IK
 
Division I Västra
Bofors IK
Fagersta AIK
Falu IF
Grums IK
IK Rommehed
IK Viking
Ludvika HC
Malungs IF
Mora IK
Strömsbro IF
Division I Östra
Almtuna IS
Hammarby IF
Huddinge IK
IK Westmannia
Linköpings HC
NSA-76
Nynäshamns IF
Södertälje SK
Väsby IK
Västerås IK
Division I Södra
Boro/Vetlanda HC
Halmstads HK
HV71
IF Troja
IFK Bäcken
Karlskrona IK
Malmö IF
Nybro IF
Skövde IK
Tingsryds AIF

Grundserier

redigera

Division I Norra

redigera

Division II-laget Medle SK hade valt att hoppa av serien trots att de kvalificerat sig. Det gjorde att serien endast hade nio lag och därmed också bara en nedflyttningsplats. Den platsen gick till Teg som bara vann en enda match under säsongen. Även i toppen av serien var resultatet tydligt och klart långt innan säsongen var över. Det tidigare elitserielaget Timrå var favoriter och visade tidigt sin styrka. Under hela säsongen förlorade man bara två matcher, båda gångerna mot Kiruna AIF borta – det andra laget i toppen av serien. Det fanns ytterligare två platser till playoff och de togs av Bodenlaget BBK/Björns samt Luleålaget Groko. Sedan var det ett ganska stort avstånd, 8 poäng, till Piteå och därefter IFK Kiruna som tappat både spelare och tränare sedan förra säsongen. Kiruna AIF:s Mikael Andersson vann poängligan med 48 (26+20) poäng.[2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Timrå IK 24 21 1 2 165 68 +97 43
2 Kiruna AIF 24 18 2 4 178 67 +111 38
3 BBK/Björns 24 14 3 7 128 94 +34 31
4 Groko Hockey 24 13 4 7 122 105 +17 30
5 Piteå IF 24 9 4 11 119 126 −7 22
6 IFK Kiruna 24 9 3 12 90 124 −34 21
7 Kågedalens AIF 24 7 2 15 85 135 −50 16
8 Sundsvall/Tunadals IF   24 6 0 18 81 144 −63 12
9 Tegs SK   24 1 1 22 57 162 −105 3

Division I Västra

redigera

Favoriterna Mora vann överlägset denna säsong och deras tränare Nils Carlsson klagade över motståndet. Han menade att endast 4–5 lag höll bra klass och att man förlorade tempo på att spela mot många dåliga lag. På andra plats kom Bofors som år efter år var med i toppen trots att de varje år också förlorade sina bästa spelare till andra lag. De andra två platserna i playoff togs av Fagersta och Strömsbro (från Gävle), sedan var det sju poäng ner till nästa lag. Då var dramatiken större kring nedflyttningsplatserna. Rommehed och Grums låg sämst till efter att halva serien spelats, men sedan vände lyckan för Rommehed och de kunde passera Ludvika som istället blev det lag som fick följa med Grums till Division II. Moras Mats Götting vann poängligan med 49 (30+19) poäng.[3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Mora IK 27 22 1 4 207 93 +114 45
2 Bofors IK 27 18 2 7 163 91 +72 38
3 Fagersta AIK 27 17 2 8 120 107 +13 36
4 Strömsbro IF 27 16 3 8 146 114 +32 35
5 Falu IF 27 13 2 12 106 104 +2 28
6 IK Viking 27 9 3 15 95 122 −27 21
7 Malungs IF 27 9 2 16 85 123 −38 20
8 IK Rommehed 27 8 3 16 85 138 −53 19
9 Ludvika HC   27 4 7 16 97 137 −40 15
10 Grums IK   27 6 1 20 91 166 −75 13

Division I Östra

redigera

Även denna säsong möttes lagen fyra gånger, d.v.s. man spelade 36 omgångar. Resultatmässigt dominerade Huddinge genom hela serien och slutade med tretton poängs marginal till tvåan Södertälje. Laget började med nio bortamatcher i väntan på den nya ishallen. Totalt förlorade man bara fyra matcher. Tvåan Södertälje hade lyckats ta sig förbi Hammarby i sista omgången genom seger mot Nynäshamn med 15–2 samtidigt som Hammarby förlorade mot Huddinge med 1–3. Sista playoffplatsen gick till Västerås IK efter en avgörande match mot Almtuna i sista omgången som man vann med 6–1. I botten var Nynäshamn klart sist och avslutade säsongen med femton raka förluster. Den andra nerflyttningsplatsen stod mellan Linköping och Westmannia och avgjordes i sista omgången. Linköping vann med 8–5 och höll sig kvar i Division I på bättre målskillnad. Poängligan vanns av Huddinges Kent Johansson med 65 (39+26) poäng.[4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Huddinge IK 36 30 2 4 224 121 +103 62
2 Södertälje SK 36 23 3 10 242 135 +107 49
3 Hammarby IF 36 21 6 9 150 99 +51 48
4 Västerås IK 36 21 2 13 179 133 +46 44
5 Almtuna IS 36 19 5 12 164 131 +33 43
6 Väsby IK 36 19 2 15 184 161 +23 40
7 NSA-76 36 9 7 20 139 179 −40 25
8 Linköpings HC 36 8 3 25 109 201 −92 19
9 IK Westmannia   36 8 3 25 155 277 −122 19
10 Nynäshamns IF   36 4 3 29 96 205 −109 11

Division I Södra

redigera

I den södra serien överraskade Karlskrona med att ta hem segern. Förra året höll de sig kvar i serien med ett nödrop och med nästan samma lag vann de nu samma serie. Ny var tränaren Timo Lahtinen och två nyförvärv från Finland: Risto Kerminen och Harri Rindell. Kvar i laget sedan tidigare var tre bröder Loob: Peter, Jan och Håkan. Efter Karlskrona i tabellen kom Jönköpingslaget HV71 med nye tränaren Dan Hobér. Nybro tog tredjeplatsen och blev återigen det lag som släppte in minst antal mål. Den fjärde platsen till playoff togs av Malmö i näst sista omgången då man besegrade överraskningen Troja på deras hemmaplan i Ljungby. Halmstad klarade sig undan nedflyttning men vann återigen utvisningsligan. Boro, som tappat många spelare, och nykomlingarna Skövde flyttades ner till Division II. Malmös Krister Bergström vann poängligan med 39 (23+16) poäng.[5]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Karlskrona IK 27 16 6 5 121 89 +32 38
2 HV71 27 17 3 7 144 92 +52 37
3 Nybro IF 27 16 2 9 133 75 +58 34
4 Malmö IF 27 15 2 10 112 94 +18 32
5 IF Troja 27 11 5 11 125 102 +23 27
6 IFK Bäcken 27 12 3 12 130 123 +7 27
7 Tingsryds AIF 27 12 1 14 109 113 −4 25
8 Halmstads HK 27 7 7 13 99 137 −38 21
9 Skövde IK   27 7 1 19 113 154 −41 15
10 Boro/Vetlanda HC   27 6 2 19 91 198 −107 14

Playoff

redigera

De fyra främsta lagen från varje grundserie gick vidare till playoff som avgjordes genom cupspel där totalt fyra lag gick vidare till kvalserien. Lagen möttes i två matcher, en borta och en hemma, för att avgöra vem som gick vidare. Oavgjorda matcher avgjordes med sudden death. Om lagen vann en match vardera spelades en tredje omspelsmatch för att avgöra vem som gick vidare.

Norra/Östra gruppen

redigera

Södertälje och Huddinge vann kvalet och gick vidare till kvalserien. För Södertäljes del var marginalerna små. Både Boden och Timrå tvingade fram omspelsmatcher och två matcher mot Boden och en match mot Timrå avgjordes med sudden death. Även Västerås tvingade fram en omspelsmatch mot Kiruna AIF och Hammarby en förlängning mot Timrå.[6]

 
Playoff 1Playoff 2
 
                
 
0
 
 
Timrå IK 67
 
0
 
Hammarby IF 36
 
Timrå IK 646
 
0
 
Södertälje SK 457
 
Södertälje SK 164
 
 
BBK/Björns 552
 
 
0
 
 
Huddinge IK 712
 
0
 
Groko Hockey 33
 
Huddinge IK 93
 
0
 
Kiruna AIF 22
 
Kiruna AIF 344
 
 
Västerås IK 420
 

Huddinge och Södertälje vidare till Kvalserien.

Västra/Södra gruppen

redigera

Bofors och HV71 gick genom playoff med fyra raka segrar var och vidare till kvalserien. HV71 hade inte gjort någon imponerande grundserie. Ett tag såg det t.o.m. ut som om de inte ens skulle nå playoff, men väl där så var de ett helt annat lag. Störst dramatik stod matchserien mellan Mora och Nybro för. Mora inledde första matchen med hela 10–0, men förlorade sedan i Victoriahallen. I omspelsmatchen tvingade Nybro fram sudden death där Mora till slut satte det vinnande målet. Även Fagersta spelade till sig omspel mot Karlskrona.[7]

 
Playoff 1Playoff 2
 
                
 
0
 
 
Bofors IK 85
 
0
 
Malmö IF 44
 
Bofors IK 96
 
0
 
Karlskrona IK 03
 
Karlskrona IK 726
 
 
Fagersta AIK 232
 
 
0
 
 
Mora IK 1054
 
0
 
Nybro IF 063
 
Mora IK 53
 
0
 
HV71 76
 
HV71 104
 
 
Strömsbro IF 23
 

Bofors och HV71 vidare till Kvalserien.

Kvalserien till Elitserien i ishockey

redigera

Kval till Division I

redigera

Kvalet till Division I spelades denna säsong i åtta kvalgrupper, där två lag möttes i en matchserie för att avgöra vem som skulle flyttas upp.

Kvalgrupp I

Järved   uppflyttade till Division I.

Kvalgrupp II

CRIF   uppflyttade till Division I.

Kvalgrupp III

Hofors   uppflyttade till Division I.

Kvalgrupp IV

Tibro   uppflyttade till Division I.

Kvalgrupp V

Avesta   uppflyttade till Division I.

Kvalgrupp VI

Åkers IF   uppflyttade till Division I.

Kvalgrupp VII

Gislaved   uppflyttade till Division I.

Kvalgrupp VIII

Mörrum   uppflyttade till Division I.

Referenser

redigera
Noter
  1. ^ ”Historia”. BIK Karlskoga. https://www.bikkarlskoga.se/om-klubben/historia. Läst 25 juni 2019. 
  2. ^ Lasse Pettersson (1979). C A Strömberg. red. ”Timrå i topp som väntat”. Årets Ishockey 1979 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 196–200. ISSN 0347-2221. 
  3. ^ Sven-Erik Karlsson (1979). C A Strömberg. red. ”Bara en transportsträcka”. Årets Ishockey 1979 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 201–206. ISSN 0347-2221. 
  4. ^ Claes-G Bengtsson (1979). C A Strömberg. red. ”'Lilla Elitserien'”. Årets Ishockey 1979 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 206–210. ISSN 0347-2221. 
  5. ^ Sven Elofsson (1979). C A Strömberg. red. ”Nya, sköna Karlskrona”. Årets Ishockey 1979 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 211–215. ISSN 0347-2221. 
  6. ^ C A Strömberg, red (1979). ”Sagolika Södertälje”. Årets Ishockey 1979 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 216–217. ISSN 0347-2221. 
  7. ^ C A Strömberg, red (1979). ”HV71 och Bofors vidare”. Årets Ishockey 1979 (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 218–219. ISSN 0347-2221. 
Tryckta källor
  • Årets ishockey 1979 – C A Strömberg, red. Strömbergs/Brunnhages förlag ISSN 0282-860X
Webbreferenser