Elsa Thulin
Elsa Harriet Thulin, ursprungligen Sachs, född 19 januari 1887 i Stockholm, död 29 mars 1960 i Stockholm, var en svensk översättare och skribent.
Elsa Thulin | |
Född | Elsa Harriet Sachs 19 januari 1887 Stockholm |
---|---|
Död | 29 mars 1960 (73 år) Stockholm |
Nationalitet | Svensk |
Yrke | Översättare, skribent |
Språkpar | |
Källspråk | Franska Norska Danska Italienska Engelska |
Målspråk | Svenska |
Övrigt | |
Priser | Svenska Akademiens översättarpris (1956) Elsa Thulins översättarpris (1960) |
Släktingar | Ebba Thulin-Langaard (dotter) |
Biografi
redigeraEfter studentexamen vid Wallinska skolan i Stockholm 1906 studerade Thulin vid Uppsala universitet, där hon 1908 blev filosofie kandidat i engelska, tyska och romanska språk. Som översättare debuterade hon i tjugoårsåldern, och var sedan verksam långt in på 1950-talet. Thulin översatte huvudsakligen från franska, däribland André Maurois, Albert Camus och André Gide, men även från norska (Trygve Gulbranssen, Sigrid Boo) danska (William Heinesen), italienska (Luigi Pirandello) och engelska (Daphne du Maurier). För sin gärning som översättare från franskan utsågs hon till officer av den franska orden Akademiska palmen samt till riddare av Hederslegionen.
Utöver sin gärning som översättare var Thulin även verksam som skribent från 1920-talet. Som debattör verkade hon bland annat för bättre villkor för litterära översättare, och var från 1930-talet en profilerad antinazist. Vid Svenska översättarförbundets bildande 1954 blev hon dess första ordförande, och kvarstod som sådan fram till sin död.
1960 instiftades ett översättarpris i Elsa Thulins namn, Elsa Thulins översättarpris. Hon blev själv den första pristagaren.
Familj
redigeraThulin var dotter till köpmannen Ludvig Sachs (1860–1938) och dennes hustru Bertha Stiebel (1866–1944). Från 1910 var hon gift med hovrättsaktuarien John Daniel Thulin (1881–1942). De fick två barn: Ebba Helena (1911–1988) och Lars Gustav (1913–1998).
Bibliografi
redigera- Souvenirs sur Jean Perrin (Stockholm: Institut français, 1949) (på franska)
- Översättningar (urval)
- Henry van Dyke, Den fjärde vise mannen : en berättelse (The story of the other wise man) (Stockholm: Geber, 1915)
- Luigi Pirandello, Salig Mattias Pascal : roman med en efterskrift om diktarfantasiens betänkligheter (Il fu Mattia Pascal) (Stockholm: Geber, 1925)
- Sigrid Boo, Vi som går köksvägen (Vi som går kjøkkenveien) (Stockholm: Geber, 1931)
- André Maurois, Familjekretsen (Cercle de famille) (Stockholm: Geber, 1932)
- Paul Valéry, Prosastycken (övers. tillsammans med Ivar Harrie, Stockholm: Geber, 1934)
- Trygve Gulbranssen, Det blåser från Dödingfjäll (Det blåser fra Dauingfjell) (övers. tillsammans med Aslög Davidson, Stockholm: Geber, 1935)
- Nini Roll Anker, Den som hänger i en tråd (Den som henger i en tråd) (Stockholm: Tiden, 1936)
- Daphne du Maurier, Värdshuset Jamaica (Jamaica Inn) (övers. tillsammans med Karin Lindgren, Stockholm: Geber, 1937)
- Vercors, Havets tystnad ; Vandringen mot stjärnan (La marche à l'étoile; Les silences de la mer) (Stockholm: Bonniers, 1945)
- André Gide, Pastoralsymfonien (La symphonie pastorale) (Stockholm: Bonniers, 1946)
- Albert Camus, Pesten (La peste) (Stockholm: Bonniers, 1948)
- André Gide, Theseus (Thésée) (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1948)
- Paul Valéry, Själen och dansen (L'âme et la danse) (Stockholm: Wahlström & Widstrand, 1949)
- André Malraux, Konstens psykologi : fantasiens museum (Psychologie de l'art: Le musée imaginaire) (Stockholm: Bonniers, 1950)
Priser och utmärkelser
redigeraLitteratur
redigera- Axel Liffner, "Elsa Thulin – kulturambassadris", Aftonbladet 26 april 1954. Omtryckt i Axel Liffner, 12 + 1: samtal med svenska översättare : en artikelserie i Aftonbladet 1954 (Stockholm: Ruin, 2013), s. 9–12.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Elsa Thulin.
- Lisbeth Larsson, "Elsa Harriet Thulin", i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Läst 2 februari 2023.
- Boel Unnerstad, "Elsa Thulin, 1887–1960", i Svenskt översättarlexikon. Läst 3 juli 2014.