Järbo

tätort i Sandvikens kommun i Gävleborgs län, Sverige

Järbo är en tätort i Sandvikens kommun och kyrkbyn i Järbo socken. Järbo ligger omkring 15 kilometer norr om Sandviken. Före 1971 var Järbo centralort i Järbo landskommun.

Järbo
Tätort
Järbo kyrka i juli 2010
Järbo kyrka i juli 2010
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Sandvikens kommun
Distrikt Järbo distrikt
Koordinater 60°43′15″N 16°35′44″Ö / 60.72083°N 16.59556°Ö / 60.72083; 16.59556
Area 248 hektar (2020)[1]
Folkmängd 1 770 (2020)[1]
Befolkningstäthet 7,1 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7148[2]
Beb.områdeskod 2181TB106 (1960–)[3]
Geonames 2703300
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Järbo
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Samhället

redigera

I Järbo finns Järbo kyrka, livsmedelsaffär (ICA), restaurang, skola, brandstation och ett litet bibliotek samt konstnären Ecke Hedbergs hem, Tallbo.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Järbo 1920–2020[4][5][6][7][8][9][10][11][12][13]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
400 ##
1930
  
388 ##
1935
  
960 ##
1940
  
1 160 ##
1945
  
1 275 ##
1950
  
1 459 ##
1960
  
1 605 216
1965
  
1 771 221
1970
  
1 854 244
1975
  
1 835 250
1980
  
1 994 260
1990
  
1 978 255
1995
  
1 961 257
2000
  
1 861 257
2005
  
1 865 257
2010
  
1 801 256
2015
  
1 813 293
2020
  
1 770 248
Anm.: 1935-1940 som Järbo med Finnäs.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Siffran för 1930 avsåg endast Järbo. Siffran för Finnäs var 331 invånare.

Järnvägen

redigera

Norra stambanan öppnades Järbo järnvägsstation år 1876[14]. På en ritning från 1916 syns fyra parallella spår och ett stickspår som ledde in på sågverksområdet. Elektrifiering av järnvägen skedde 1935[15], och 1938 moderniserades stationshuset och byggdes ut.[14] Med tiden så avvecklades trafiken och den 12 maj 1968 lades persontrafiken ner. 1982 ska stationshuset ha rivits.[16][15] Järnvägen finns dock kvar, och genomgick flertalet banarbeten under åren 2009-2013. [17] I november 2008 revs det stora godsmagasinet. [18] På den ungefärliga platsen där stationshuset en gång stod ligger numera en teknikbyggnad.[18]

Järnvägsbron som sträcker sig över Jädraån är 57 meter lång och den tredje bron i ordningen[19]. Den kom på plats under oktober 2001 och ersatte den gamla järnvägsbron från 1915.[19]

 
Bostadshus och livsmedelsaffär vid Kungsforsvägen år 2014.
  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 28 februari 2014.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 83. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 133. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 86. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015  Arkiverad 29 augusti 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 230. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 221. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 229. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
  12. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 65 
  13. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 53. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1980_2_3.pdf. Läst 15 januari 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  14. ^ [a b] ”Järbo station, öppnad för trafik 1876.”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021018133426/jarbo-station-oppnad-for-trafik-1876-stationshuset-tva-vaningar-i-tra-tillbyggdes. Läst 12 november 2024. 
  15. ^ [a b] ”Järnvägen - Järboportalen”. jarboportalen.se. https://jarboportalen.se/bygd/jvghistoria.php. Läst 12 november 2024. 
  16. ^ ”Järbo | Storvik–Ockelbo–Holmsveden | Banvakt.se”. banvakt.se. https://banvakt.se/storvik-ockelbo-holmsveden/jarbo/. Läst 12 november 2024. 
  17. ^ ”Järnvägen - Järboportalen”. jarboportalen.se. https://jarboportalen.se/bygd/jvgbanarbeten.php. Läst 12 november 2024. 
  18. ^ [a b] ”Bangården - Järnvägen - Järboportalen”. jarboportalen.se. https://jarboportalen.se/bygd/jvgbangard.php. Läst 12 november 2024. 
  19. ^ [a b] ”Bro Jädran | Storvik–Ockelbo–Holmsveden | Banvakt.se”. banvakt.se. https://banvakt.se/storvik-ockelbo-holmsveden/bro-jadran/. Läst 12 november 2024.