Jüterbog är en stad i Tyskland, belägen i länet Teltow-Fläming i förbundslandet Brandenburg, omkring 70 kilometer söder om centrala Berlin. Jüterbog är den äldsta staden i Fläming-regionen och staden är känd för sin medeltida stadskärna, med huvuddelen av ringmuren och stadsportarna bevarade. Utanför staden stod slaget vid Jüterbog i trettioåriga kriget 1644. Staden var från 1830-talet fram till 1990-talet en viktig garnisonsstad.

Jüterbog
Stad
Medeltida stadsport i ringmuren
Medeltida stadsport i ringmuren
Jüterbogs vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Brandenburg
Kreis Landkreis Teltow-Fläming
Höjdläge 71 m ö.h.
Koordinater 52°00′N 13°04′Ö / 52.000°N 13.067°Ö / 52.000; 13.067
Yta 176,48 km² ()[1][2]
Folkmängd 12 661 ()[3]
Befolkningstäthet 72 inv./km²
Postnummer 14913
Riktnummer (+49) 03372
Kommunkod 12 0 72 169
Geonames 6550661
OSM-karta 422436
Läget för Jüterbog i Tyskland
Läget för Jüterbog i Tyskland
Läget för Jüterbog i Tyskland
Jüterbog i distrikt Teltow-Fläming
Jüterbog i distrikt Teltow-Fläming
Jüterbog i distrikt Teltow-Fläming
Webbplats: Jüterbog

Geografi

redigera

Jüterbog ligger vid floden Nuthe mitt på Fläming-platån, omkring 70 km söder om Berlins centrum och 50 km söder om delstatshuvudstaden Potsdam.

Administrativ indelning

redigera

Staden Jüterbog är en amtsfri stadskommun, som administrativt indelas i stadsdelarna och småorterna:

Historia

redigera
 
Den gamla stadskärnan i Jüterbog.

Medeltida hantverks- och handelsstad

redigera
 
Gatubild med Nikolaikyrkan i bakgrunden.

Jüterbog omnämns i Thietmar av Merseburgs krönika år 1007 som Jutriboc, då en slavisk by med en befästning. År 1157 erövrade ärkebiskopen Wichmann av Magdeburg Jüterbog och omvandlade borgen till centrum för ett tyskt borglän som lydde under ärkebiskopsdömet Magdeburg. I Jüterbogs stadsrättigheter från 1174 omnämns Jüterbog som huvudort i länet Land Jüterbog som sträckte sig över Luckenwalde, Kloster Zinna och Trebbin, i norr ända till Seddinsee strax söder om Potsdam.

Jüterboger Land utgjorde en exklav av ärkebiskopsdömet Magdeburg, inkilad mellan Huset Askaniens domäner i Mark Brandenburg norrut och Huset Wettins hertigdöme Sachsen-Wittenberg söderut. Detta läge mitt emellan två större territorier gjorde Jüterbog till en gynnsam handelsplats, och till skillnad från många andra bosättningar i närområdet blomstrade Jüterbog redan under 1100- och 1200-talen. Staden drabbades av en stor brand 1478 och byggdes upp igen med hjälp av medel från ärkebiskopen.

 
Tetzelskrinet i Nikolaikyrkan, berömt genom Martin Luthers fördömande av avlatshandeln.

Strax före reformationen kom staden indirekt att få en stor betydelse när den retoriskt skicklige dominikanermunken och avlatshandlaren Johann Tetzel slog sig ner i staden och sålde avlatsbrev till borgare i Jüterbog och omkringliggande städer som Wittenberg. Detta blev en direkt utlösande faktor i Martin Luthers kritik mot den katolska kyrkan. I stadens Nikolaikyrka förvaras ett skrin som enligt tradition ska ha använts av Tetzel för avlatshandeln.

Fortfarande under 1600-talet hade staden betydelse som handelsstad och som neutral mötesplats för diplomater under trettioåriga krigets härjningar, men som många andra städer drabbades Jüterbog hårt av kriget och återfick aldrig sin tidigare betydelse. I slaget vid Jüterbog 1644, under krigets slutfas, vann den svenska armén under Lennart Torstensson en stor seger över Matthias Gallas kejserliga armé, som helt upplöstes. I Westfaliska freden 1648 tillföll Jüterbog Kurfurstendömet Sachsen.

Under 1700-talet drabbades orten åter av krigsförstörelse under sjuårskriget. Efter kriget grundades nya industrier i de preussiska orterna norr om Jüterbog, och stadens näringsliv, som huvudsakligen var inriktat på traditionella hantverk, upplevde en kraftig nedgång.

Garnisonsstad

redigera

1815 tillföll Jüterbog Preussen efter Wienkongressens beslut. Staden blev huvudort i Kreis Jüterbog-Luckenwalde, som bestod av både tidigare sachsiska och tidigare preussiska områden. Stadens borgare begärde att få ett regemente förlagt till staden, på grund av den svaga ekonomin, och från 1832 fanns den preussiska 3:e artilleribrigaden förlagd i orten. 1870 grundades en artilleriskola för armén i staden.

1841 fick Jüterbog en station på den nya järnvägen mellan Berlin och Leipzig/Halle an der Saale, Berlin-Anhaltische Bahn.

Under första världskriget grundades i Altes Lager ett flygfält med två luftskeppshallar, och detta kom att användas som militärt flygfält under andra världskriget och fram till 1990-talet. Staden klarade sig undan svårare bombskador under andra världskriget och intogs av Röda armén 20 april 1945, med endast mindre motstånd.

Områdets ekonomi var under DDR-tiden inriktad på jordbruk och jordbruksmaskiner, och staden var under denna tid en sovjetisk garnisonsstad. Sedan 1994 är området helt avmilitariserat.

Sedan Tysklands återförening 1990-

redigera

Jüterbog blev efter Tysklands återförening en del av Landkreis Teltow-Fläming i det nybildade förbundslandet Brandenburg. 1997 slogs staden samman med flera närbelägna småorter till en större stadskommun, till följd av den sedan många år avtagande befolkningen i staden och på den omkringliggande landsbygden. Jüterbog diskuterades under 1990-talet som möjlig plats för byggandet av Berlins nya storflygplats, Berlin Brandenburgs internationella flygplats, men istället valdes en utbyggnad av den befintliga Berlin-Schönefelds flygplats närmare Berlin.

Befolkning

redigera
 
Befolkningsutveckling sedan 1875 inom nuvarande kommungränser.
 
Aktuella befolkningsutveckling (blå linje) och prognoser.
Jüterbog:
Befolkningsutveckling inom nuvarande kommungränser
[4]
År Invånare
1875 11 989
1890 12 955
1910 14 104
1925 16 694
1933 17 982
1939 20 538
1946 21 322
1950 20 923
1964 17 855
1971 17 389
År Invånare
1981 15 880
1985 15 483
1989 15 283
1990 15 065
1991 14 802
1992 14 757
1993 14 660
1994 14 332
1995 14 139
1996 14 010
År Invånare
1997 14 021
1998 13 865
1999 13 917
2000 13 875
2001 13 804
2002 13 604
2003 13 449
2004 13 345
2005 13 141
2006 13 075
År Invånare
2007 12 942
2008 12 830
2009 12 740
2010 12 668
2011 12 211
2012 12 142
2013 12 131
2014 12 270
2015 12 314
2016 12 308
År Invånare
2017 12 393
2018 12 311
2019 12 372
2020 12 423

Kommunikationer

redigera

Jüterbog ligger vid de federala landsvägarna B 101, (BerlinAue), B 102 (Brandenburg an der HavelLuckau) och B 115 (mot Cottbus). Motorvägen A 10 passerar omkring 45 km norrut och motorvägen A 9 omkring 35 km väster om Jüterbog.

Vid Jüterbogs järnvägsstation stannar regionaltåg i riktning mot Berlin och Wittenberg respektive Falkenberg an der Elster (RE 5), samt i riktning mot TreuenbrietzenBeelitz (RB 33). Turtätheten i riktning mot Berlin ligger omkring ett till två tåg per timme.

Kända personer från Jüterbog

redigera

Referenser

redigera
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Jüterbog.
  1. ^ Bevölkerungsentwicklung und Flächen der kreisfreien Städte Landkreise und Gemeinden im Land Brandenburg - 2017 (på tyska), Amt für Statistik Berlin Brandenburg, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2023, Statistisches Bundesamt, 28 oktober 2024, läs online, läst: 16 november 2024.[källa från Wikidata]
  4. ^ enligt 2013 års gränser. Detaljerade källor anges i Wikimedia Commons Population Projection Brandenburg at Wikimedia Commons

Externa länkar

redigera

Se även

redigera