Klas Böök

svensk diplomat och ämbetsman.

Klas Erik Böök, född 10 mars 1909 i Lund, död 5 januari 1980 i Östra Karup, var en svensk diplomat och ämbetsman.

Klas Böök
Född10 mars 1909[1]
Lunds stadsförsamling[2][1], Sverige
Död5 januari 1980[3] (70 år)
Östra Karups församling, Sverige
BegravdÖstra Karups kyrka[3]
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet
SysselsättningDiplomat, ämbetsman
Befattning
Sveriges ambassadör
FöräldrarFredrik Böök[2][1]
Redigera Wikidata

Biografi

redigera

Böök var son till professor Fredrik Böök och Tora Olsson. Han blev filosofie kandidat vid Lunds universitet 1934, bedrev studier vid London School of Economics 1935, blev filosofie licentiat vid Lunds universitet 1936, löjtnant Wendes artilleriregementes (A 3) reserv 1935, anställd vid Sveriges riksbank 1936, sekreterare 1937, tillförordnat bankråd och föreståndare av statistiska avdelningen 1940, biträdande direktör valutakontoret 1940, styrelseledamot där 1947, ordförande 1948-1951, ledamot Exportkreditnämnden 1943, vice ordförande 1947-1951, bankdirektör och chef II-sektionen (centralbanksärenden) inom riksbanken 1943 och riksbankschef 1948-1951 (vice 1944). Hans karriär som diplomat inleddes när han utsågs till chef handelsavdelningen vid Utrikesdepartementet (UD) och envoyé 1947-1948. Han var minister i Ottawa 1951-1956, ambassadör i Peking 1956-1961, även Bangkok 1956-1959, New Delhi, Colombo och Kathmandu 1961-1965, Bern 1965-1972 samt hade specialuppdrag för UD 1972-1975.[4]

Han var ledamot av handelskommissionen 1944-1947, vice ordförande 1945-1947, ledamot av statens återuppbyggnadsnämnd 1944-1946, flyktkapitalbyråns styrelse 1945-1951, styrelsen för internationell bank i Basel 1949-1951, Internationella återuppbyggnadsbanken 1951-1952, Internationella monetära fonden 1951, postsparbanksfullmäktige 1949-1951, deltagare i förhandlingar om handels- och betalningsöverenskommelser.[4]

Han gifte sig 1933 med Aina Hakon-Pettersson (född 1911), dotter till civilingenjör Erik Hakon-Pettersson och Julia Ekelund.[4] Han var far till barnen Annika (gift Eriksson), Ole, Kim, Susanne (gift Francke) och Peter.

Utmärkelser

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Lunds domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/LLA/13254/C I/19 (1909-1913), bildid: 00106232_00028, sida 25, läs online, läst: 5 juni 2019, ”196,Mars,10,1,,,,,,Klas Erik”.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Gravar.se, läs online, läst: 5 juni 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1977. Stockholm: Norstedt. 1976. sid. 167. Libris 3681523. ISBN 91-1-766022-X. https://runeberg.org/vemardet/1977/0187.html 
  5. ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 229. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0253.html 

Externa länkar

redigera
Företrädare:
Ivar Rooth
Riksbankschef
1948-1951
Efterträdare:
Mats Lemne
Företrädare:
Hugo Wistrand
Sveriges ambassadör i Peking
1956-1961
Efterträdare:
Kjell Öberg
Företrädare:
Alva Myrdal
Sveriges ambassadör i New Delhi
1961-1965
Efterträdare:
Gunnar Heckscher
Företrädare:
Fritz Stackelberg
Sveriges ambassadör i Bern
1965-1972
Efterträdare:
Sven-Eric Nilsson