Kungsåra socken i sydöstra Västmanland ingick i Siende härad, uppgick 1967 i Västerås stad och området ingår sedan 1971 i Västerås kommun och motsvarar från 2016 Kungsåra distrikt.

Kungsåra socken
Socken
LandSverige
LandskapVästmanland
HäradSiende härad
KommunVästerås kommun
Bildadmedeltiden
Area30 kvadratkilometer
Upphov tillKungsåra landskommun
Kungsåra församling
MotsvararKungsåra distrikt
TingslagVästmanlands mellersta domsagas tingslag (–)
Siende och Norrbo tingslag ()
Tuhundra, Siende och Yttertjurbo tingslag ()
Siende tingslag (–)
Karta
Kungsåra sockens läge i Västmanlands län.
Kungsåra sockens läge i Västmanlands län.
Kungsåra sockens läge i Västmanlands län.
Koordinater59°35′44″N 16°47′51″Ö / 59.59555556°N 16.7975°Ö / 59.59555556; 16.7975
Koder, länkar
Sockenkod2300
Namn (ISOF)lista
Kulturnavlänk
Hembygds-
portalen
Kungsåra distrikt
Redigera Wikidata

Socknens areal är 30,34 kvadratkilometer, varav 30,30 land.[1] År 2000 fanns här 383 invånare.[2] Kyrkbyn Kungsbyn med sockenkyrkan Kungsåra kyrka ligger i socknen.

Administrativ historik

redigera

Kungsåra socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Kungsåra församling och för de borgerliga frågorna till Kungsåra landskommun. Landskommunens utökades 1952 och uppgick 1967 i Västerås stad som 1971 ombildades till Västerås kommun.[2] Församlingen utökades 2006.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Kungsåra, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Siende härad. De indelta soldaterna tillhörde Västmanlands regemente, Livkompaniet och Livregementets grenadjärkår, Livkompaniet.[4]

Geografi

redigera

Kungsåra socken ligger öster om Västerås norr om Granfjärden. I socknens centrala delar finns en öppen slättbygd som sträcker sig ned mot Kungsårafjärden, en vik av Mälaren. Socknens norra del är mer skogrik.[5][1][6]

Fornlämningar

redigera

Från bronsåldern finns spridda gravar och dessutom en mängd skärvstenshögar och skålgropar. Det finns 25 gravfält. Av dessa är 3/4 från bronsåldern och 1/4 från äldre järnåldern. Man har funnit omkring fem km stensträngar.[6][5][7][8]

Namnet (1308 Haara, 1371 Konungxhara) kommer från kyrkbyn. Efterleden är har, 'stenig mark, stenröse' som syftar på höjden vid kyrkan. Förleden Kungs kommer från kungsgården intill kyrkan.[9]

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Kungsåra socken 1750–1990
ÅrFolkmängd
1750
  
495
1760
  
487
1770
  
496
1780
  
457
1790
  
484
1800
  
470
1810
  
532
1820
  
489
1830
  
507
1840
  
499
1850
  
512
1860
  
525
1870
  
488
1880
  
581
1890
  
495
1900
  
474
1910
  
429
1920
  
453
1930
  
413
1940
  
342
1950
  
320
1960
  
362
1970
  
369
1980
  
321
1990
  
351
Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Kungsåra socken
  2. ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022. 
  4. ^ Administrativ historik för Kungsåra socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  5. ^ [a b] Sjögren, Otto (1935). Sverige geografisk beskrivning del 5 Örebro, Västmanlands, Kopparbergs län och Norrlandslänen. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9942 
  6. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  7. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Kungsåra socken
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Kungsåra socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 

Externa länkar

redigera