Lena Nilsson
Ruth Lena Nilsson, född 4 januari 1962 i S:t Görans församling i Stockholm,[1] är en svensk skådespelare.
| Lena Nilsson | |
| Född | Ruth Lena Nilsson 4 januari 1962 S:t Görans församling, Stockholm |
|---|---|
| Utbildad vid | Teaterhögskolan i Stockholm |
| Barn | ? (f. 1998) Nils Grönberg (2002–2021) |
| Betydande roller | |
| Lisa i P.S. sista sommaren Simone i Videomannen | |
| IMDb SFDb | |
Biografi
redigeraNilsson gick ut Teaterhögskolan i Stockholm 1990.[2] Efter studierna har hon stått mycket på scen, mest Dramaten men även Plaza och Galeasen, samtliga dessa belägna i Stockholm. På Dramaten medverkade hon i föreställningar som Edward Albees Variationer på Zoo Story, Albees Tre långa kvinnor, Ibsens Vildanden och Arthur Miller En handelsresandes död.[3] 2001 regisserade hon den egna pjäsen Lotta för Konsthögskolan[4] på Kilenscenen vid Kulturhuset i Stockholm. Hon var med och startade Teater Plaza 1994[4]. Nilsson tilldelades 2019 Guldbaggen för bästa kvinnliga biroll för rollen som Simone i filmen Videomannen.[5]
Nilsson har varit sambo med skådespelaren Örjan Ramberg och de har en son född 1998.[6][7][8] Tillsammans med Erik Grönberg fick hon 2002 sonen Einár.[9]
Filmografi
redigera- 1988 – P.S. sista sommaren
- 1988 – Råttornas vinter
- 1989 – Badhuset
- 1990 – Nigger
- 1991 – De nøgne træer
- 1992 – En fågel i handen
- 1993 – Roseanna
- 1993 – Polis polis potatismos
- 1995 – Sommaren
- 1995 – Urladdning
- 1997 – Jag är din krigare
- 1998 – Det sjunde skottet
- 1999 – Lusten till ett liv
- 2003 – Flugan comédie absurde
- 2005 – Krama mig
- 2009 – I taket lyser stjärnorna
- 2018 – Videomannen
TV-produktioner
redigera- 1992 – Rederiet (TV-serie)
- 1995 – Radioskugga (TV-serie)
- 1997 – Tre långa kvinnor (TV-serie)
- 1998 – Aspiranterna (TV-serie)
- 1998 – Glöm inte mamma! (TV-serie)
- 1998 – OP7 (TV-serie)
- 2001 – Kaspar i Nudådalen (TV-serie)
- 2008 – Åkalla (TV-serie)
- 2010 – Morden i Sandhamn – I de lugnaste vatten (TV-serie)
- 2021 – Maria Wern – Ondskans djupa rot (TV-film)
Teater
redigeraRoller (ej komplett)
redigeraReferenser
redigera- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^ ”Avgångsklassen 1990”. Stockholms dramatiska högskola. http://www.stdh.se/vara-studenter/skadespeleri/tidigare-studenter/studenter-1990-1999/avgangsklassen-1990. Läst 24 maj 2013.
- ^ [4238 ”Lena Nilsson”]. Dramatens rollbok. 4238. Läst 24 maj 2013.
- ^ [a b] ”Dramaten / Om Dramaten / Lena Nilsson”. Kungliga Dramatiska Teatern. Arkiverad från originalet den 7 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190307054045/https://www.dramaten.se/medverkande/skadespelare/Nilsson-Lena. Läst 6 mars 2019.
- ^ ”Guldbaggevinnarna 2019!” (på amerikansk engelska). Guldbaggen 2018. https://guldbaggen.se/guldbaggevinnarna-2019/. Läst 27 mars 2019.
- ^ Jan Andersson (14 oktober 2012). ”Publiken får Örjan Ramberg att leva”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/publiken-f%C3%A5r-%C3%B6rjan-ramberg-att-leva-1.655526. Läst 31 mars 2019.
- ^ Victor Johansson (24 mars 2017). ”Örjan Ramberg: ”Förr var jag en väldigt dålig pappa””. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/kvinnan-ar-det-basta-gud-har-skapat. Läst 2 april 2019.
- ^ Cina Rönn (1 april 1999). ”’Jag var sex- missbrukare’”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9904/01/ramberg.html. Läst 31 mars 2019.
- ^ Alex Hartelius (15 juli 2019). ”Einár i stor intervju – så tog han över musiksverige”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/a/WbxbyK/einar-i-stor-intervju--sa-tog-han-over-musiksverige.
- ^ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. På Stan 4. 24 maj 1986. https://arkivet.dn.se/tidning/1986-05-24/137/56. Läst 4 mars 2022.
Externa länkar
redigera- Officiell hemsida Arkiverad 27 mars 2019 hämtat från the Wayback Machine.
- Lena Nilsson på Internet Movie Database (engelska)
- Lena Nilsson på Svensk Filmdatabas
- Lena Nilsson i Dramatens rollbok
- Lena Nilsson på Stockholms stadsteaters webbplats
Denna artikel behöver bilder. Har du en passande fri bild får du gärna ladda upp den.