Nahuatl
Nahuatl eller aztekiska (nahuatl: nāhuatlahtōlli eller mēxihcatlahtōlli) är ett uto-aztekiskt språk som talas av omkring 1,5 miljoner personer i centrala Mexiko.[4]
| nahuatl | |
| nāhuatlahtōlli, mēxihcatlahtōlli | |
| Talas i | Mexiko |
|---|---|
| Region | Centralamerika (Delstaten Mexiko, Mexico City, Puebla, Veracruz, Hidalgo, Guerrero, Morelos, Oaxaca, Michoacán och Durango), El Salvador |
| Antal talare | cirka 1,45 miljoner (2000)[1] |
| Status | levande |
| Språkfamilj | Uto-aztekiska språk
|
| Latinska alfabetet[2] | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i |  Mexiko[3] |
| Språkmyndighet | INALI |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | nah |
| ISO 639‐3 | nci – Klassisk nahuatl |
Fördelning av nahuatlspråkiga i Mexikos olika regioner. | |
På spanska stavas det náhuatl, medan det vanligen kallas nāhuatlahtōlli eller mēxihcatlahtōlli på nahuatl. En föga använd ortografisk standard stavar det nawatl.[5] I den mexikanska "lagen om de språkliga rättigheterna" räknas nahuatl som ett så kallat nationellt språk av samma värde som spanska och Mexikos övriga indianska språk.[3] Med en återbildning från språkets namn kallas den etniska gruppen nahuatltalande för Nahua.
Nahuatl har talats i centrala Mexiko åtminstone sedan 600-talet.[6] Aztekerna talade en variant, Tenochtitlandialekten, av det språk som nu kallas klassisk nahuatl (i analogi med klassisk grekiska). Nahuatl var det primära språket i aztekernas rike från 1200-talet fram till dess fall 13 augusti 1521. Europeiska missionärer använde språket i flera år därefter för att kommunicera med infödda invånare, och tog det också med sig till områden, där det ursprungligen inte talades nahuatl. När det latinska alfabetet infördes, blev nahuatl också ett litterärt språk. Det skrevs ett stort antal krönikor, poetiska verk, administrativa handlingar och grammatikor på nahuatl på 1500 - och 1600-talet.[7] Detta tidiga litterära språk, det klassiska nahuatl, är bland de mest studerade och bäst dokumenterade språken i Amerika.[8]
Nahuatl var ett lingua franca i Mellanamerika i över tusen år, från 600-talet och ända fram till 1700-talet, varefter spanskan tog över. Nahuatl är än idag det näst mest använda språket i Mexiko efter spanska[1] och de olika dialekterna talas av nahuafolk i spridda samhällen mest på landsbygden. Dialekterna skiljer sig åt så pass att vissa inte ens är inbördes förståeliga. De har alla varit utsatta för varierande grad av spansk språkkontakt. Ingen av de moderna dialekterna är identisk med klassisk nahuatl, men de som talas i Mexikodalen är närmare besläktade med det än de i periferin.[9]
Nahuatl har en komplex morfologi och räknas som ett polysyntetiskt och agglutinerande språk. Språket är en del av det mesoamerikanska språkområdet, och har påverkats av andra mesoamerikanska språk under flera hundra år. Dagens dialekter av nahuatl har många spanska lånord, men även spanskan har många lån från nahuatl.
I svenskan har bland andra lånorden choklad (xocolatl), tomat (tomatl)[4], avokado (ahuacatl), kakao (cacahuatl), coyote (coyotl) och chili upptagits via andra språk från nahuatl.
Fonologi
redigeraKonsonanter
redigera| Labial | Dental | Alveolopalatal | Velar | Glottal | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Norm. | Lateral | Norm. | Labial | ||||
| Klusil | p | t | k | kʷ | ʔ | ||
| Affrikat | ts | tɬ | tʃ | ||||
| Frikativ | s | ʃ | |||||
| Likvid | l | ||||||
| Nasal | m | n | |||||
| Approximant | w | j | |||||
Källa:[10]
Vokaler
redigera| Främre | Central | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | i | ||
| Mellanöppen | e | o | |
| Öppen | a |
Källa:[10]
Noter
redigera- ^ [a b] INEGI (2005), s. 12
- ^ En ursprunglig piktografisk skrift hade begränsad möjlighet att återge språket.
- ^ [a b] Ley General de Derechos Lingüísticos de los Pueblos Indígenas Arkiverad 11 juni 2008 hämtat från the Wayback Machine. (PDF) (Diario Oficial de la Federación, publicerad av Cámara de Diputados del H. Congreso de la Unión)
- ^ [a b] ”nahuatl - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nahuatl. Läst 16 januari 2020.
- ^ Sánchez m.fl. (2004), s. I-II
- ^ Suárez (1983), sid 149
- ^ Canger (1980): 13
- ^ Canger (2002): 195
- ^ Canger (1988)
- ^ [a b] ”Lección 1 (Nawatl de Orizaba) - Fonología | Scholars”. scholars.sil.org. https://scholars.sil.org/david_h_tuggy/es/publicaciones/nahuatl_lecciones/1. Läst 1 februari 2021.
Referenslitteratur
redigera- Canger, Una; Five Studies Inspired by Náhuatl Verbs in –oa, The Linguistic Circle of Copenhagen; distribuerad av C.A. Reitzels Bokhandel, København (1980). ISBN 87-7421-254-0
- Canger, Una (2 december 1988). ”Nahuatl dialectology: A survey and some suggestions”. International Journal of American Linguistics (Chicago: University of Chicago Press) "54" (1): ss. ss.28–72. ISSN 0020-7071. OCLC 1753556.
- Canger, Una; An interactive dictionary and text corpus, i William Frawley, Pamela Munro och Kenneth C. Hill (eds.); Making dictionaries: Preserving Indigenous Languages of the Americas, sidor 195–218, University of California Press, Berkeley, CA (2002). ISBN 0-520-22995-9 (oclc=47863283)
- Hill, Jane H. (2 december 2001). ”Proto-Uto-Aztecan: A Community of Cultivators in Central Mexico?”. American Anthropologist (Arlington, VA: American Anthropological Association and affiliated societies) "103" (4): ss. ss. 913–934. doi:. ISSN 0002-7294. OCLC 192932283.
- Hill, Jane H. & Kenneth C. Hill; Speaking Mexicano: Dynamics of Syncretic Language in Central Mexico, University of Arizona Press, Tucson (1986). ISBN 0-8165-0898-4
- INEGI (Instituto Nacional de Estadísticas, Geografia e Informática); Perfil sociodemográfica de la populación hablante de náhuatl pdf, INEGI (2005). Läst 2009-11-03
- Kaufman, Terrence; The history of the Nawa language group from the earliest times to the sixteenth century: some initial results, Project for the Documentation of the Languages of Mesoamerica (2001)
- Sánchez, Eutiquio Jerónimo m.fl.; Tlahtolnechikolli/Diccionario – Nawatl moderno – español, Xochitlahtolli, Veracruz (2004).
- Suárez, Jorge A.; The Mesoamerican Indian Languages, Cambridge University Press, Cambridge och New York (1983). ISBN 0-521-22834-4
Externa länkar
redigera- Magnus Lundberg; Mayafolkets röster ekar i ny forskning i SvD (2006-08-14)
 |
Wikipedia har en upplaga på Nahuatl. |