Pandemi
En pandemi (grekiska: pandemias, ”hela folket”), förr farsot, är en epidemi som får spridning över stora delar av världen och drabbar många individer.[1] Från att ha varit en medicinsk term har uttrycket under 2000-talet kommit att bli en del av vardagsspråket.[2] Exakt var skiljelinjen går mellan pandemier och mindre allvarliga sjukdomsutbrott är föremål för diskussion, men den klassiska definitionen lyder:
Pandemi |
---|
Ett fotografi från Spanska sjukans dagar.
|
” | en epidemi som uppstår över hela världen eller över ett mycket stort område, som korsar internationella gränser och vanligtvis påverkar ett stort antal människor | „ |
– Martin Holmbergs översättning[3], efter Dictionary of Epidemiology.[4] |
Drabbas bara enskilda länder talar man istället om en epidemi.[4]
En epidemi kategoriseras inte som pandemi om den inte kontinuerligt infekterar många människor. Det räcker alltså inte att en epidemi är spridd över stora delar av världen och orsakar många dödsfall – den måste även vara smittsam. En epidemi som förekommer och sprids hos en begränsad grupp av människor eller geografiskt område, eller där antalet drabbade är på en jämn och konstant nivå, definieras som en endemi.
Större pandemier
redigeraOfta har det varit influensa, pest, kolera eller tyfus som orsakat pandemier, men även smittkoppor och tuberkulos. Pandemier av pest har utbrutit åtminstone tre gånger, varje gång med start i Kina:
- Justinianska pesten nådde bysantinska riket 541–542 e.Kr. och har fått sitt namn efter kejsar Justinianus I.
- Digerdöden i mitten av 1300-talet.
- Ett tredje pestutbrott började i Kina 1894.
- Spanska sjukan, 1918–1921 minst 35 000 svenskar avled. Totalt uppgick antalet döda till 50–100 miljoner i hela världen.[5]
- Asiaten, 1957 minst 300 000 svenskar insjuknade.
- Hongkong-influensan, 1968–1970. Det uppskattas att 1 miljon människor kan ha insjuknat under åren 1968–70.
- H1N1-utbrottet 2009 (svininfluensan), 2009–2010, med 18 500 läkarbekräftade dödsfall totalt i världen, men det totala antalet dödsfall har senare uppskattats till 201 000.[6] Den 11 juni 2009 uppgraderades influensan (A/H1N1) till pandemi av Världshälsoorganisationen.[7]
- Covid-19-pandemin, 2019– pågående. Den 11 mars 2020, efter att över 100 000 människor smittats, kategoriserade WHO covid-19 som en pandemi. Det nya coronaviruset sars-cov-2 upptäcktes först i Wuhan i Kina i slutet av 2019 och har spridit sig till stora delar av världen. Detta är ett pågående utbrott och antalet insjuknade ökar.
Översikt
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, List of epidemics and pandemics.
Pandemi | Start | Slut | Antal döda | Antal infekterade | Orsak | Direkt orsak | Ursprungsland | Spridningskarta |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Justinianska pesten | 541[8] | 747[8] | 25 000 000 | Yersinia pestis | Egypten | |||
Digerdöden | 1347 | 1353 | 75 000 000[9] | Y. pestis | människoloppa[10] | Ukraina | ||
Pesten i Ryssland 1770–1772 | 1770 | 1772 | Y. pestis | Moldavien | ||||
Den första kolerapandemin | 1817 | 1824 | Vibrio cholerae | Indien | ||||
Den andra kolerapandemin | 1829 | 1852 | V. cholerae | Indien | ||||
Den tredje kolerapandemin | 1846 | 1860 | V. cholerae | Indien | ||||
Polio | 1881 | poliovirus | Sverige | |||||
Ryska snuvan | 1889 | 1890 | 1 000 000 | H2N2 eller H3N8 (föreslagna) | Ryssland | |||
Spanska sjukan | 1918 | 1920 | 50 000 000[11] | 500 000 000[11] | H1N1 | första världskriget | USA[12] | |
Asiaten | 1956 | 1958 | 1 100 000 | H2N2 | Kina | |||
Hongkonginfluensan | 1968 | 1969 | 1 100 000 | H3N2 | Brittiska Hongkong | |||
H1N1-utbrottet 2009 | 2009 | 2010 | 151 700
(575 400) |
H1N1/09-pandemiviruset | USA | |||
Covid-19-pandemin | 2019-12-08[13] | 6 385 483[14] | 570 778 771[14] | Sars-cov-2 | Kina |
Se även
redigera- Pågående epidemier
- Endemiska sjukdomar
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ ”Epidemi, pandemi och endemi – vad är skillnaden?”. Dagens Hälsa. https://www.dh.se/epidemi-pandemi-och-endemi-vad-ar-skillnaden/. Läst 27 januari 2021.
- ^ Holmberg 2020, s. 12.
- ^ Holmberg 2020, s. 57.
- ^ [a b] Miquel Porta (red.) (3 juli 2008) (på engelska). Dictionary of Epidemiology. Oxford University Press. sid. 179. ISBN 978-0-19-531449-6. http://books.google.com/books?id=3Dr8dyuzvTkC&pg=PA179. Läst 15 februari 2015
- ^ http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svininfluensan
- ^ ”Estimated global mortality associated with the first 12 months of 2009 pandemic influenza A H1N1 virus circulation: a modelling study”. http://www.thelancet.com/journals/laninf/article/PIIS1473-3099%2812%2970121-4/fulltext. Läst 27 februari 2017.
- ^ ”Current WHO phase of pandemic alert for Pandemic (H1N1) 2009” (på engelska). GAR (Global Alert and Response). World Health Organization. 2009. http://www.who.int/csr/disease/swineflu/phase/en/. Läst 15 februari 2015.
- ^ [a b] Hays, J. N. (2005) (på engelska). Epidemics and Pandemics: Their Impacts on Human History. ABC-CLIO. sid. 23. ISBN 978-1-85109-658-9. https://books.google.se/books?id=GyE8Qt-kS1kC&pg=PA23. Läst 6 april 2020
- ^ Gould, George Milbry (1966) (på engelska). Anomalies and Curiosities of Medicine. Blacksleet River. ISBN 978-1-4499-7722-1. https://books.google.se/books?id=TDZvCfUVO0QC&pg=PA617&dq=75000000+black-death+dupony&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwj-lfDgitfoAhVhi8MKHTnsDPkQ6AEIKDAA#v=onepage&q=75000000%20black-death%20dupony&f=false. Läst 7 april 2020
- ^ ”Människoloppor förde pesten till Europa”. illvet.se. https://illvet.se/medicin/sjukdomar/manniskoloppor-forde-pesten-till-europa. Läst 6 april 2020.
- ^ [a b] ”1918 Pandemic (H1N1 virus) | Pandemic Influenza (Flu) | CDC” (på engelska). www.cdc.gov. 22 mars 2020. https://www.cdc.gov/flu/pandemic-resources/1918-pandemic-h1n1.html. Läst 6 april 2020.
- ^ ”Spanische Grippe müsste Kansas-Grippe heissen” (på tyska). uncut-news.ch. 13 mars 2020. Arkiverad från originalet den 3 april 2020. https://web.archive.org/web/20200403203455/https://uncut-news.ch/2020/03/13/spanische-grippe-muesste-kansas-grippe-heissen/. Läst 6 april 2020.
- ^ ”WHO | Novel Coronavirus – China”. WHO. 12 januari 2020. http://www.who.int/csr/don/12-january-2020-novel-coronavirus-china/en/. Läst 6 april 2020.
- ^ [a b] ”WHO COVID-19 Dashboard”. who.sprinklr.com. https://gisanddata.maps.arcgis.com/apps/dashboards/bda7594740fd40299423467b48e9ecf6. Läst 26 juli 2022.
Källor
redigera- Holmberg, Martin (2020). Pandemier och epidemier: från kolera till covid-19 i ett tvärvetenskapligt perspektiv (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur. Libris 6j0245c04gpdj3d5. ISBN 9789144142692