Wikipedia

Richard Dybeck

svensk jurist, fornforskare, folkminnesforskare och skrivare av den svenska nationalsången

Richard Dybeck, född 1 september 1811 i Odensvi i Västmanland, död 28 juli 1877 i Södertälje, var en svensk jurist som mest är känd som fornforskare, folkminnesforskare och diktaren som skrev texten till den svenska nationalsången, "Du gamla, du fria".

Richard Dybeck
Richard Dybeck, teckning av L.W. Herrlin.
Född1 september 1811[1][2][3]
Odensvi församling[1], Sverige
Död28 juli 1877[1][3][2] (65 år)
Södertälje[1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[4][5][6]
kartor
Medborgare iSverige[7][8]
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningFörfattare[9], arkeolog[1], runolog, kompositör, tecknare, jurist[1], etnolog[9], antikvarie[1], historiker[9], sångtextförfattare[10]
Noterbara verkDu gamla, du fria
Redigera Wikidata

Släkt

redigera
 
Byst över Richard Dybeck av Signe Ehrenborg-Lorichs, utanför Dybecks föräldrahem, avtäckt av Prins Wilhelm 1937.
 
Richard Dybecks gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.

Richard Dybecks släkt kommer enligt traditionen från Tyskland eller är av vallonsk härkomst, och har påståtts härstamma från 1597 då en Simon Dybecken omtalas i Arboga. Denne Simon är dock med största sannolikhet identisk med handelsmannen Simon Döpken i Västerås som i andra sammanhang också kallas Dybecken.[11] Släkten är sannolikt tysk då den fanns representerad i Sverige långt innan valloninvandringen skedde under första halvan av 1600-talet. Även två bröder till Simon Dybeck levde i Sverige, nämligen Göran, född ca 1600 och Hans, född ca 1590. En ättling till Simon Dybeck var kyrkoherden Gustaf Dybeck i Orsa som med hustrun Maria Netzer fick sonen kontraktsprosten och kyrkoherden i Odensvi församling Carl Dybeck,[12] som också var riksdagsman för prästeståndet.

Med sin hustru Marie Ulrica Remmer blev han far till Richard Dybeck som föddes på prästgården i Odensvi 1811 som föräldrarnas fjärde barn av sex, i familjen fanns även fostersonen Karl Vilhelm Edvard Dybeck.[11]

Dybeck var morbror till författaren Amanda Kerfstedt.

Biografi

redigera

Richard Dybeck fick en gedigen utbildning. Han gick först trivialskolan i Västerås, därefter Västerås gymnasium, och inskrevs 1831 vid Uppsala universitet där han tre år senare tog hovrättsexamen. Sedan han varit auskultant vid Svea hovrätt var han en tid verksam som jurist i Stockholm och Eskilstuna, samt var borgmästare i Eskilstuna stad och Torshälla stad, tills han 1842 lämnade juristbanan bakom sig och ägnade sig på heltid åt sitt stora intresse, fornforskning och folklivsforskning.

För sina studier om fornsaker i Sverige företog Dybeck flera resor i landet vilket betalades av allmänna medel. Han publicerade sina fynd i Antikvarisk tidskrift och utgav en egen tidskrift, Runa åren 1842–1876. Han var tydligt påverkad av idéerna från Götiska förbundet som han torde ha kommit i kontakt med under Uppsalaåren och andra tankar från Uppsalaromantikerna. Han var följaktligen mera upptagen av naturbilden och stämningen runt fornsakerna, än fornsakernas historiska implikationer ur ett vetenskapligt perspektiv. I synnerhet tecknade han ner runstenar. Han drabbades av ett slaganfall 1845 varefter han var fysiskt svag. Från 1858 fick han en årlig pension av Vitterhetsakademien.

Dybeck insamlade också en mängd icke-materiella minnesverk, som folksagor, folkvisor, folkdanser och folktro. Hans betydelse inom dessa områden ligger dock i att han väckte ett större intresse för dessa, än att han noggrant redovisade vad han sett och hört. Folkmusiken är dock ett område där hans insatser varit bestående, där han bland annat sparade vallåtar från sin faders barndomsbygd Dalarna. Han nedtecknade dessa, men tog inte alltid hänsyn till lokala variationer. Många av dessa folkvisor spelade han upp vid de populära musikaftnarna som hölls i salonger i bland annat Stockholm.

Uruppförandet av "Du gamla, du fria" skedde vid en av dessa musikaftnar i Stockholm. Den sjöngs offentligt första gången vid en konsert i Stockholm den 13 november 1844. Melodin hade Dybeck tagit från en folkvisa som han hade hört i Västmanland, till vilken han diktade en text. Texten trycktes första gången i Dybecks tidskrift Runa 1865. Texten till den svenska nationalsången "Du gamla, du fria" skrev Dybeck till en gammal folklig ballad från Västmanland, som han hade upptecknat. Den hette Så rider jag mig öfver tolfmilan skog, och handlar om en riddare som kommer hem efter något uppdrag och finner att hans fästmö har gått bort under tiden. Men i den tolfte versen får han finna sig en ny. Så det är en glad ballad, men med väldigt sorgligt innehåll.[13] Ett annat verk som Dybeck förknippas med är "Mandom, mod och morske män" som han skrev till en marsch från faderns barndoms Orsa.

Hans popularitet till trots gick befordringarna vid Riksantikvarieämbetet honom förbi, vilken kan ha berott på att samtidens ämbetsmän, med Hans och Bror Emil Hildebrand i spetsen, ansåg att han var alltför litet praktiskt lagd. På grund av de uteblivna befordringarna började Dybeck på äldre dagar ägna sig åt kritik av fornforskning och av Riksantikvarieämbetet i stället för att själv forska och insamla material. 1860 gifte han sig med Maria Leontine Charlotte Forsbom som avled efter fem års äktenskap, och Dybeck själv avled 1877 i Södertälje. Han ligger begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.

Vid Dybecksgården i Odensvi finns Richard Dybecks byst i brons av Signe Ehrenborg-Lorichs, vilken avtäcktes av prins Wilhelm 1937.[14]

Verkförteckning (urval)

redigera

Bibliografi

redigera

Redaktörskap

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e f g] Gösta Berg, s. 628, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17736, läst: 5 mars 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] KulturNav, KulturNav-ID: dae91e37-02b4-423d-b3aa-26b8f989a940, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 8897, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 5 mars 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Richard Dybeck, Find A Grave-ID: 8897, läst: 6 november 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Dybeck - folklivsforskaren från Odensvi: I dag vet ingen var graven ligger, men en minnessten finns rest på kyrkogården., läs online, läst: 6 november 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016.[källa från Wikidata]
  8. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 23 oktober 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Gemeinsame Normdatei, läst: 16 mars 2015.[källa från Wikidata]
  10. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0200001, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Svenska Smedsläkter nr 29, 2012
  12. ^ Svenska släktkalendern 1918 del 1, s 223
  13. ^ Richard Dybeck 200 år.
  14. ^ Dybeck med nationalsången fyller 150 år. Signe Ehrenborg-Lorichs vid sin byst av Richard Dybeck, Den står framför skaldens födelsegård i Odensvi, Sörmlandsspel 1961-06-02. År 1961 firades Västmanlands Fornminnesförening 100-årsjubileum och samtidigt passade man på att högtidlighålla 150-årsminnet av fornforskaren Richard Dybecks födelse. De fyra landshövdingar som väntas till Dybecksfesten är nuvarande Västeråshövdingen Gustav Cederwall, landshövding i Västmanlands län 1961–1980, och de förutvarande Bernhard Gärde (August Bernhard "Abe" Gärde), landshövding i Västmanlands län 1937–1943, Conrad Jonsson (Per Conrad "Conke" Jonsson), landshövding i Västmanlands län 1943–1952, och Ragnar Casparsson, landshövding i Västmanlands län 1952–1960. Och går allt i lås, kommer det fyra riksantikvarier och fyra landsantikvarier också.

Tryckta källor

redigera

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Richard_Dybeck&oldid=55872784”