Hoppa till innehållet

Apostasi: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Nn (Diskussion | Bidrag)
Finns ingen anledning att utmönstra svensk självförklarande term. Tog bort cirkellänk.
skriver om och stuvar om
Rad 1: Rad 1:
'''Apostasi''' är att ''avfalla'' från något, i synnerhet en [[religion]]. En '''avfälling''' eller '''apostat''' har slutat bekänna sig till religionen i fråga. Den [[romersk kejsare|romerske kejsaren]] [[Julianus Apostata]] (361-363) fick sitt tillnamn för att han avföll från [[kristendomen]] och införde hednisk kult.
'''Apostasi''' är att ''avfalla'' från något, i synnerhet en [[religion]]. En '''avfälling''' eller '''apostat''' har slutat bekänna sig till religionen i fråga.


== Apostasi inom Islam ==
== Apostasi inom kristendomen ==
{{stubavsnitt}}

Den [[romersk kejsare|romerske kejsaren]] [[Julianus Apostata]] (361-363) fick sitt tillnamn för att han konverterade från [[kristendomen]] och försökte återinföra den gamla [[romersk mytologi|romerska religionen]].

== Apostasi inom islam ==


Det finns tre kategorier av brott som inom traditionell [[sharia]]lag som kan ge dödsstraff. Det är [[hudud]], mord och apostasi: alltså att lämna [[Islam]] (på arabiska ''ridda'' eller ''irtidad''). Exakt vad som menas med apostasi varierar och även straffsatsen för brottet har varierat genom tiderna. Straffsatsen för apostasi har, liksom för hududbrott, i vissa tider följts mer bokstavligt medan man i andra haft en mer överseende strafftillämpning.
Det finns tre kategorier av brott som inom traditionell [[sharia]]lag som kan ge dödsstraff. Det är [[hudud]], mord och apostasi: alltså att lämna [[Islam]] (på arabiska ''ridda'' eller ''irtidad''). Exakt vad som menas med apostasi varierar och även straffsatsen för brottet har varierat genom tiderna. Straffsatsen för apostasi har, liksom för hududbrott, i vissa tider följts mer bokstavligt medan man i andra haft en mer överseende strafftillämpning.

Versionen från 6 februari 2011 kl. 17.36

Apostasi är att avfalla från något, i synnerhet en religion. En avfälling eller apostat har slutat bekänna sig till religionen i fråga.

Apostasi inom kristendomen

Mall:Stubavsnitt

Den romerske kejsaren Julianus Apostata (361-363) fick sitt tillnamn för att han konverterade från kristendomen och försökte återinföra den gamla romerska religionen.

Apostasi inom islam

Det finns tre kategorier av brott som inom traditionell sharialag som kan ge dödsstraff. Det är hudud, mord och apostasi: alltså att lämna Islam (på arabiska ridda eller irtidad). Exakt vad som menas med apostasi varierar och även straffsatsen för brottet har varierat genom tiderna. Straffsatsen för apostasi har, liksom för hududbrott, i vissa tider följts mer bokstavligt medan man i andra haft en mer överseende strafftillämpning.

För att kunna straffas för apostasi måste personen i fråga vara vid sin fulla mentala hälsa. Somliga rättsskolor (madhhab) skiljer även i straffsatser vad gäller kvinnor och män. Vissa förespråkar dödsstraff även för kvinnor, medan andra nöjer sig med fängelsestraff. Om en domare är säker på att den man som är anklagad för apostasi är mentalt frisk och personen i fråga upprepade gånger uttalar sin vilja att lämna islam ska denne fängslas i, vanligen, tre dagar. Under dessa dagar ska personen utsättas för “fysisk uppmuntran”, alltså våld, i avsikten att få honom att inse hur fel han agerat. Om han efter denna behandling fortfarande insisterar på att lämna islam ska han avrättas. Detta är standardregeln för “rak” apostasi, alltså då en muslim öppet proklamerar “jag är inte längre muslim”, men det finns även andra former av klandervärda avvikelser från den etablerade religiösa traditionen.

Det råder inte konsensus inom islam om att apostasi alltid ska straffas med döden, men de fyra största rättskolorna inom Sunni och en inom Shia håller med om detta. Straffet tillämpas även i modern tid och ett välkänt nutida exempel är då Irans dåvarande härskare Ayatollah Khomeini dödsdömde Salman Rushdie för apostasi, efter att Rushdie skrivit boken "Satansverserna" 1989.

Det står ingenstans direkt uttalat i Koranen att apostasi ska straffas med döden, även om den säger att Gud avskyr denna företeelse. Apostasi behandlas i följande verser: 3:72, 3:90, 4:137, 5:54 och 16:106 och där fastslås att Allah kommer bestraffa och avvisa apostiter efter döden. I hadithsamlingarna förekommer dock flera uttalanden från Muhammed som tydligt säger att apostasi ska straffas med döden. Det mest citerade av dessa uttalanden finns i Al-Bukhari: "Allahs sändebud sa: “Om någon överger sin religion (Islam), skall ni döda honom.”" Al-Bukhari (nummer 6922).

Wael Hallaq, professor i Islamisk lag vid McGill University, menar emellertid i Encyclopedia of the Quran att dödsstraff för apostasi inte tillämpades under Muhammeds tid utan är ett nyare element som adderats senare i historien. Ayatollah Hossein-Ali Montazeri, en av ledarna vid den iranska revolutionen, däremot menar att det är troligt att apostasi ledde till dödsstraff under Muhammeds tid med tanke på alla politiska spänningar och konspirationer mot Islam som förekom frekvent vid den tiden.

Se även

Mall:Religionsstub