Hoppa till innehållet

Canterburysägner

Från Wikipedia
Version från den 18 juli 2024 kl. 13.27 av Plumbot (Diskussion | Bidrag) (Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Canterburysägner
Emily i The Knight's Tale.
Emily i The Knight's Tale.
FörfattareGeoffrey Chaucer
OriginaltitelThe Canterbury Tales
OriginalspråkMedelengelska
ÖversättareHarald Jernström
LandEngland
GenreSatir
Utgivningsårcirka år 1400

Canterburysägner (The Canterbury Tales) är en samling berättelser på vers av Geoffrey Chaucer, tillkomna 1378–1400.[1] På en resa i Italien kom Chaucer i kontakt med Dantes och Boccaccios verk, översatte Decamerone och bestämde sig för att skriva något liknande. Resultatet blev hans berömda Canterburysägner, som består av 24 berättelser på vers.

Författaren presenterar ett sällskap på ett trettiotal pilgrimer som samlats på värdshuset Häroldskåpan (The Tabard Inn) i Southwark i London för att göra en pilgrimsfärd till katedralen i Canterbury, där den helige Thomas Beckets kvarlevor vilar. Sällskapet består av folk ur olika stånd, i skilda åldrar och med olika uppfattningar om det mesta. För att fördriva tiden under resan kommer de överens om att var och en skall berätta fyra historier, två på resan dit och två på hemvägen. Berättelserna är roliga, frispråkiga och ger realistiska glimtar från det medeltida England. Chaucer växlar stil och språk så att berättarnas karaktärer speglas i de historier de återger; till exempel berättar riddaren en hövisk roman, abbedissan en helgonlegend och den försupne mjölnaren berättar en fabliå.[2]

Några av de sägner som ingår är:

  • Mjölnarens berättelse.[3] Berättelsen handlar om en snickare, hans vackra hustru Alison och två yngre män som båda vill ha samlag med henne.
  • Fogdens berättelse[3]
  • Frun från Bath[4]
  • Riddarens berättelse
  • Munkens berättelse

Canterburysägner anses som en milstolpe i den engelskspråkiga litteraturen. I och med den överges den tidigare förhärskande allittererade versen och övergår till rimmad vers. Vissa anser därför att Canterburysägner är det första verket på medelengelska.[5]

Översättning

[redigera | redigera wikitext]

Canterburysägner är översatt till svenska av Harald Jernström.[6]

Återgivning i andra media i urval

[redigera | redigera wikitext]


Ezra Winter, Canterbury tales mural (1939), Library of Congress, John Adams Building, Washington, D.C.
Ezra Winter, Canterbury tales mural (1939), Library of Congress, John Adams Building, Washington, D.C.


  1. ^ ”Alex författarlexikon”. https://www.alex.se/lexicon/article/chaucer-geoffrey. Läst 25 september 2020. 
  2. ^ Värdshus och världslitteratur Arkiverad 19 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine., Dast-Magazine, läst 18 oktober 2016
  3. ^ [a b] Två Canterburysägner, MikroMarc, läst 18 oktober 2016
  4. ^ Frun från Bath, Google Books, läst 18 oktober 2016
  5. ^ ”The Canterbury Tales – Poetry for Students | Encyclopedia.com”. www.encyclopedia.com. http://www.encyclopedia.com/article-1G2-2692200013/canterbury-tales.html. Läst 31 augusti 2016. 
  6. ^ Chaucer, Geoffrey; Jernström Harald (1956). Canterburysägner. Forumbiblioteket; 78–79. Stockholm: Forum. Libris 54086 
  7. ^ https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=9046
  8. ^ https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=13990#original-work

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]