Diskussion:Rasbiologi

Egen artikel eller infogas i Rashygien?

Den här artikeln är tunn. Föreslår att den infogas i den mer ambitösa Rashygien. -Sagarmatha 20 december 2008 kl. 16.33 (CET)

Dålig idé. Den här artikeln kan expanderas, och rashygien och rasbiologi är inte samma sak. Plrk 20 december 2008 kl. 16.50 (CET)

Då kanske du kan ta itu med att expandera artikeln, klargöra skillnader och motivera artikelns existens -Sagarmatha 20 december 2008 kl. 19.26 (CET)

Det är väl självklart att artikeln har ett existensberättigande? Artikeln kan utökas ja, men är acceptabel i befintlig form. Obelix 20 december 2008 kl. 19.28 (CET)

Utveckla gärna dina tankar och låt bli att ta bort mallen inte ens tre timmar efter att den lades ut. Du har inte tillfört något i sak om artikelns eventuella egenvärde. -Sagarmatha 20 december 2008 kl. 21.27 (CET)

Och det har du menar du? Plrk 21 december 2008 kl. 01.15 (CET)

Det skall jag, jag lovar att ta itu med saken efter jul+nyår. Plrk 21 december 2008 kl. 01.14 (CET)

Ett rimligt förslag. Förutom biten om Statens institut för rasbiologi finns det inte så mycket här. /Pieter Kuiper 21 december 2008 kl. 01.21 (CET)

Jaha, och det är alltså fog för radering (vilket en omdirigering/infogning i praktiken är)? Jag önskar att alla alltid resonerade så, då skulle vi inte ha några substubbar kvar. Speciellt imponerande att detta förslag fortfarande har stöd efter att jag lovat att personligen utöka artikeln. Se även skillnaden mellan en:Eugenics och en:Scientific racism... Plrk 21 december 2008 kl. 01.32 (CET)

Ja, det innebär en omdirigering till rashygien. Det är väl bara bra?/Pieter Kuiper 21 december 2008 kl. 01.40 (CET)

Nej! Rashygien (eugenik) och rasbiologi (vetenskaplig rasism) är inte samma sak... Plrk 21 december 2008 kl. 01.48 (CET)

Rashygien, eller eugenik, är en rörelse (ett koncept, en lära) som förespråkar insatser som påstås förbättra människans ärftliga egenskaper. Rasbiologi å andra sidan förespråkar inte i sig rashygien (även om många som sysslade med rasbiologi förespråkade rashygien), och går dessutom längre tillbaka rent historiskt än eugeniken: skallmätning, kraniometri, är t ex en form av tidig rasbiologi som var aktuell till och med före publiceringen av Darwins evolutionsteori. Därför är det vansinne att göra det ena till en omdirigering till det andra. Det är däremot korrekt att stycket om SIFR skulle passa lika bra i artikeln om rashygien, dock har SIFR en alldeles egen artikel vilket renderar styckets existens överflödigt överhuvudtaget. Det borde tas bort och artikeln skrivas om så gott som från början, t ex modellerat efter en:Scientific racism (men med fler källhänvisningar), men en omdirigering är en dålig idé. Vad är egentligen argumentet för en omdirigering? Plrk 21 december 2008 kl. 01.57 (CET)

Artikelns ingress handlar tydligt om rashygien och eugenik. Och det var samma sak som de höll på med på Statens institut för rasbiologi. Det vara bara låtsasvetenskap med långskallar osv. /Pieter Kuiper 21 december 2008 kl. 01.59 (CET)

Som sagt behöver artikeln skrivas om så gott som från början, och SIFR-stycket tas bort. Det är dock inte anledning att omdirigera artikeln. Självklart var (är) det bara låtsasvetenskap, den ansågs likväl legitim en gång i tiden. Plrk 21 december 2008 kl. 02.07 (CET)

Jag anser också att rasbiologi är ett bra uppslagsord som bör vara separerat från rashygien, även om de två ämnena hör ihop. Rasbiologi var "vetenskapen" för att bestämma raser med fina metoder som skallmätning och bestämning av ögonfärg m.m. Rashygien försöket att "förbättra" rasen på grundval av rasbiologiska studier. Artikeln bör skildra de rasbiologiska tankarnas uppkomst, vilka höra samman med den europeiska kolonialismen, den legitimitet tankarna fick med Darwin och utvecklingen av de metoder a lá Bertil Lundman som användes för att dela in folk i raser. Det bör av artikeln framgå att rasism var en självklar del i det europeiska tänkandet under 1800-talet och början av 1900-talet. Utmärkt att Plrk tänker ta tag i artikln. /rrohdin 21 december 2008 kl. 09.24 (CET)

Det ser ut som att vi har kommit till en bra lösning. Rasbiologi förtjänar sin egen artikel, och Plrk som förefaller insatt i ämnet har tagit på sig att utveckla en bättre artikel än den "o-artikel" vi har idag. Tack på förhand! -Sagarmatha 29 december 2008 kl. 08.12 (CET)

Gunnar Dahlberg

Avsnittet om Gunnar Dahlberg låter konstigt och insinuant när det skrivs att han ansåg att "judeförföljelsen i Tyskland inte säkert kunde ge några positiva rashygieniska verkningar." Dahlberg var uttalad antinazist och skrev ett särskilt kapitel om antisemitismen i sin bok "Arv och ras" (1940. Formuleringen ovan får det att låta som om han inte tagit tydligt avstånd från nazismen.

Bildbyte

Jag bytte (försökte, knepigt att få bilden att visa sig...) bild eftersom det inte finns några källor som styrker att den bild som användes visade varken skallmätningen eller studier i rasbiologi. Det är inte otroligt att såna studer bedrevs på brunnsvik, det var nog tyvärr vanilgt lite var stans på den tiden. Men ska vi ha bilder på namngivna personer och påstå att bilden föreställer studier i salllmätning/rasbiologi, då behöver vi mer på fötterna. Bildkällan säger inget sådant.

Borde det inte finnas några klassiska bilder på etnologer som möter levande personers skallar? --Godfellow 8 november 2009 kl. 17.17 (CET)

AM, bilden finns här, och används i den engelska artikeln.

Och även om den inte fanns, bilden måste föreställa det som artiklen handlar om, annars kan vi inte använda den. Den bild du lade in igen finns det inga uppgifter om att den föreställer det som PK fått för sig. Hellre ingen bild än falsk bildinformation, precis samma princip som vid text.--Godfellow 8 november 2009 kl. 17.53 (CET)

Jag har också försökt lägga in Harpersbilden igen, men det vill inte fungera. Oddfellow 8 november 2009 kl. 20.47 (CET)

Precis, den finns på enwp men inte på commons pga upphovsrättsliga problem och kan därmed inte användas på svenska wikipedia. Apollonios Molon 8 november 2009 kl. 20.48 (CET)

Bilden är 110 år gammal, så det beror på när tecknaren avled. Oddfellow 8 november 2009 kl. 20.50 (CET)

Det är inte pga "upphovsrättsliga problem" utan för att ingen laddat upp den på Commons än. Jag kan fixa det med Commonshelper. /Grillo 8 november 2009 kl. 20.57 (CET)

Det tackar vi för på förhand! Oddfellow 8 november 2009 kl. 20.58 (CET)

Dadam! Länk till Commonshelper /Grillo 8 november 2009 kl. 21.00 (CET)

Strålande Grillo!--Godfellow 8 november 2009 kl. 21.00 (CET)

SiFR

Uppgiften om att Statens Institut för Rasbiologi var "det första i sitt slag" dyker med jämna mellanrum upp i diskussionen, här med. Det är som de flesta vet idag en faktoid som kommer från en gammal upplaga av Nordisk familjebok. Jag tar bort den mellan varven, men den brukar sättas tillbaka. Men det är som sagt en myt. Se diskussionen på sidan om SiFR, där detta diskuterats.

Sandman2

Jag noterar att den felaktiga uppgiften om att SiFR var "det första i sitt slag" ständigt sätts tillbaka. Det är som sagt ett påhitt utan grund och jag undrar varför den skrivs in igen. Den som vill se listan över rasbiologiska institut i världen, där Sveriges kommer ungefär mitt i, kan gå till Paul Weindlings essä "Internantional Eugenics" i Scandinavian Journal of History, vol. 24, nr 2 (1999). Det borde vara en pålitlig källa.

Sidan är tillfälligt låst för att de olika sidorna skall få tillfälle att redogöra för sina källor. Edaen (disk) 12 december 2013 kl. 12.50 (CET)

Weindling har på sid 185 i sin text en tabell över olika eugeniska/rasbiologiska forskningsinstitut i världen, vilket inleds med Eugenics Records Office i London 1905. Andra grundas i Norge 1906, USA 1910 och i Tyskland 1918. Helt statligt finansierade institut finns i Tyskland och i Sovjet (Leningrad), det senare grundat 1921. Uppgiften om att Sverige "var först" är en skrytformulering som återfinns i äldre utgåvor av Nordisk familjebok.

-Sandman2

Medhåll. Själva formulering "första i sitt slag" är dessutom så fluffig att den stämmer på allt: Första inrymd i tegelbyggnad där fönsterkarmarna var av trä till exempel.--LittleGun (disk) 12 december 2013 kl. 13.17 (CET)

Vad jag förstått så fanns det en kvalitativ skillnad i inriktning, metod och annat vid det svenska rasforskningsinstitutet, vilket föranlett att den beskrivits och beskrivs som det första i sitt slag. Om detta står i Nordisk familjebok vet jag inget om. Jag har läst andra böcker som just framhåller att det skulle vara det första i sitt slag. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 12 december 2013 kl. 13.55 (CET)

Länk till artikeln i Ugglan. Notera att den är skriven av Lundborg själv. Edaen (disk) 12 december 2013 kl. 14.49 (CET)

Här finns den källa som Sandman2 åberopar. Jag har kollat, den innehåller precis det som Sandman2 säger att den gör. Står däremot inget om att det svenska institutet skulle ha någon särställning, annat än att det senare tjänade som förebild för ett rasbiologiskt Kaiser Wilhelm Institut. Lsj (disk) 12 december 2013 kl. 15.24 (CET)

Borttagen information

Användaren Sandman2 har nu flera gånger, utan motivering, tagit bort uppgiften om det svenska rasbiologiska institutet som första i sitt slag i världen. Detta är något som sorgligt nog är ett faktum. Det var det första av sitt slag. Jag hoppas Sandman2 kan utveckla sina tankar bakom att informationen tagits bort, om argument uteblir så föreslår jag en snar återställning. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 12 december 2013 kl. 13.52 (CET)

Sandman2 har tydligt motiverat sitt borttagande härovan, med angivande av en synbarligen vederhäftig källa. För återställning krävs bra mycket bättre källor än Ugglan och ospecificerade böcker som du läst. Lsj (disk) 12 december 2013 kl. 15.26 (CET)

Jag hänvisar inte till någon Uggla. Den borde inte få användas i nästan något hänseende på Wikipedia, enligt mig (men om dess användbarhet tvistar vi Wikiredaktörer, tyvärr). Fortfarande så var det svenska rasbiologiska institutet det första i sitt slag. De andra var privatfiansierade och mycket begränsade i sin verksamhet, medan det svenska uppbar statliga anslag med en målinriktad "forskning" som var mycket bredare. Om detta inte skiljer exempelvis det svenska institutet mot det engelska och kan anses vara det första i sitt slag -- det vill säga att en stat sanktionerar rasbiologisk "forskning" -- så vet jag inte vad som krävs, ospecificerade böcker eller ej. Om det skulle vara så som jag säger, är det nog grund för att påstå att det var det första i sitt slag? Eller har du någon annan infallsvinkel du vill dela med dig av? dnm ^{(d | b)} 12 december 2013 kl. 16.53 (CET)

Om det är så, att det var det första statligt finansierade så skriv det. Första i sitt slag säger ingenting. Sen vet jag inte hur forskningsinstitut normalt var finansierade på den här tiden och om det var särskilt anmärkningsvärt att det var statligt. Är inte både MIT och Stanford privata tillexempel? Hur är det med Yale och Harvard?--LittleGun (disk) 12 december 2013 kl. 17.03 (CET)

Jag kan hålla med om att "första i sitt slag" är rätt intetsägande, eller kanske onödigt oprecist. Jag tror de är privata, de du räknar upp, men visst är det en anmärkningsvärd skillnad, att en stat går in och finansierar rasforskning. Det blir en helt annan legitimitet och tyngd i det hela, något som då kan speglas som angeläget för hela samhället. Att enskilda intressegrupper med stora pengar finansierar både ditt och datt må vara hänt. Det säger i sig inte speciellt mycket. Som särskiljande faktor är den inte att förringa. Hur stort det ska slås på är dock en bättre fråga, men som information i ett uppslagsverk ser jag det som informativt riktigt. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 12 december 2013 kl. 17.21 (CET)

Ugglan är oftast en utmärkt källa till sakuppgifter. Däremot är givetvis värderingarna föråldrade, liksom sättet att skriva. Bedömningen av vad som är encyklopedisk stil har förändrats. Detta var en bisak, men dnm:s fortsatta angrepp på svenska språkets främsta tryckta uppslagsverk (NE är nyare, men inte bättre) föranledde detta inlägg. I övrigt instämmer jag med LittleGun. Tostarpadius (disk) 12 december 2013 kl. 17.25 (CET)

@Tostarpadius: Uppenbarligen är Ugglan ofta usel som källa för många viktiga informationer. Så många gånger det blir konflikter och så många gånger Ugglan ersätts med vederhäftiga källor kan inte förringas. Sedan kan du personligen känna för äldre verk, men när dessa skadar Wikipedias trovärdighet -- vilket Ugglan gör på det sättet det ofta används -- är det enda rimliga att säga ifrån. Att Ugglan skulle vara svenska språkets främsta tryckta uppslagsverk låter mer som ett i ledet av personligt vurm snarare än någon så kallad objektiv eller encyklopedisk riktighet. Samtiden, menar jag, har visar det påståendet som falskt. Ugglan har de flesta avseenden sett sitt bästföredatum för mansåldrar sedan. dnm ^{(d | b)} 12 december 2013 kl. 18.57 (CET)

Din personliga motvilja mot Ugglan är väl känd. Jag känner inte till ett enda fall där text därifrån i någon väsentlig mån ersatts av "bättre". Däremot är uppslagsverket givetvis inte felfritt, men det är från en tid när akribin var en hederssak och man inte hade bråttom som nu. Tostarpadius (disk) 12 december 2013 kl. 22.28 (CET)

@Dnm: Det är inte omöjligt att du har rätt i sak - även om jag starkt tvivlar på att det sovjetiska institutet var privat. Problemet är att du inte anger några källor till det du hävdar! Lsj (disk) 12 december 2013 kl. 17.30 (CET)

Jag saknar argument och källor för dnm:s ståndpunkt att SiFR var först på något plan. Såväl det tyska som i synnerhet det sovjetiska eugeniska institutet var statsfinansierade (Lundborg sökte privata anslag för institutet, men fick inga - se Gunnar Brobergs "Statlig rasforskning", 1995. Inga privata forskningsinstitut tilläts f ö i Sovjet, och institutet i Leningrad grundades året före SiFR.) När det gäller bredare anslag i metodik är det mycket svårt att hitta källor för det, och det måste nog beläggas innan man påstår något. Cold Springs Harbor Laboratory i USA, under ledning av Charles Davenport och Harry Laughlin, bedrev både eugenisk "rasforskning" och försökte upprätta register över "undermåliga" i syfte att propagera för hårdare steriliserings- och migrationslagar - se Edwin Blacks "War against the Weak" (2003). Cold Springs grundades före SiFR. Finns det belägg för att SiFR bedrev en "målinriktad forskning som ar mycket bredare" vill jag hemskt gärna veta det, så jag är mycket intresserad av frågan. - Sandman2

@Lsj: Jag vill inte skriva något i sten. Detta är vad jag tillgodogjort mig, men om detta är korrekt återstår att se. Vad gäller den sovjetiska kan jag mycket lite om det eller dess verksamhet och uppdrag.

@Sandman2: Jag är rätt dålig på name-dropping och tyvärr innefattar detta även boktitlar. Om det finns ett seriöst intresse för detta skulle jag kunna efterforska de källor genom vilka jag fått denna information, men jag hinner tyvärr inte före Jul då det är rätt mycket annat som måste göras (och jag vill prioritera den lilla tid jag lägger på kontot). Orsaken är att när jag ibland har lagt ner tid på efterforskning (timtals) har resultatet mötas av ointresse och armar som hålls i kors. Då känns det mindre värt. Sedan, som jag antydde när jag skrev till LittleGun är denna fråga inte av större vikt för mig. Om det står att det är det första eller inte är inte speciellt relevant. Det viktigaste är trots allt att beskrivningen av institutets ideologiska rymd och verksamheten vid institutet. Som information är det dock inte ointressant (ifall vi kommer fram till att det skulle stämma). dnm ^{(d | b)} 12 december 2013 kl. 18.57 (CET)

Pseudovetenskap?

Varför skulle detta vara en pseudovetenskap? Aldrig har vetenskapen producerat så många bevis för genetiska skillnader mellan folkgrupper som nu. Strömmar ständigt in nya upptäckter om hur olika genvarianter påverkar olika egenskaper och hur dessa genvarianter skiljer sig i förekomst mellan olika grupper. Webster4088 (disk) 10 februari 2014 kl. 16.08 (CET)

Meningen som påstår att rasbiologi är en pseudovetenskap har blivit korrigerad och källa tillagd för att styrka påståendet. 20151012

Rasbiologi kopplad till engelska artikeln "Scientific Racism", det är fel.

Den borde vara kopplad till artikeln "Race (biology)" istället. https://en.wikipedia.org/wiki/Race_(biology) Raser inom arter är ett etablerat faktum inom biologin. Människor är inget undantag ifrån detta biologiska faktum. 81.225.193.13 30 augusti 2015 kl. 12.49 (CEST)TM

Nej, du har totalt fel på alla sätt och vis. Carl Fredrik 💌 📧 15 januari 2017 kl. 13.07 (CET)

För att förtydliga; Bilologi, eller snarare taxonomi, behandlar inte raser, enbart underarter. Arten Homo Sapiens Sapiens har inga underarter och det har inte Canis lupus familiaris heller. /ℇsquilo 15 januari 2017 kl. 18.41 (CET)

För att förtydliga lite till: Ras är ett begrepp kopplat till domesticerade djur och dit hör inte människan. Raser har uppstått genom av människan styrt urval och avel. /Ascilto (diskussion) 15 januari 2017 kl. 21.59 (CET)

Bilden är olämplig eftersom den är satirisk

Den är inte ämnad att vara vetenskaplig eller att ens visa på "rasskillnader". Den är menad att driva med irländare. Contemplatitive (diskussion) 28 april 2020 kl. 12.41 (CEST)

Jag tror inte den driver med irländare eller svarta för den delen, utan det var den tidens anda. En illustrativ bild av ett hemskt ämne. Adville (diskussion) 28 april 2020 kl. 13.01 (CEST)

Vid en första anblick ser den ut att vara satirisk, men efter att ha läst detta och detta tror jag att författaren till boken faktiskt menar att irländare hör till de lägre stående människoraserna. Sjö (diskussion) 28 april 2020 kl. 16.06 (CEST)

Akademiskt ämne

Rasforskning är en verksamhet och ett vetenskapligt studium och inte ett akademiskt ämne som det står längre fram i meningen. Har jag fel?Wvs (diskussion) 7 oktober 2024 kl. 23.13 (CEST)