Visa källa för Donald Trump

{{Omdirigering|Trump}}
{{Infobox politiker
|namn               = Donald Trump
|bild               = Donald Trump official portrait.jpg
|bildstorlek        = 250px
|bildtext           = Officiellt porträtt av president Donald J. Trump, oktober 2017. 
<!----------Befattning1---------->
| befattning            = [[USA:s tillträdande president]]
| vicepresident         = [[J.D. Vance]]
| företrädare           = [[Joe Biden]]
<!----------Befattning2---------->
|befattning2         = [[USA:s president|USA:s 45:e president]]
|tillträdde2         = 20 januari 2017
|avgick2             = 20 januari 2021
|vicepresident2      = [[Mike Pence]]
|ställföreträdare2   = 
|företrädare2        = [[Barack Obama]]
|efterträdare2       = [[Joe Biden]]
<!----------Personliga data---------->|födelsedatum       = {{ålder|1946|6|14}}
|födelseplats       = {{flaggbild|USA}} [[Queens]], [[New York]], [[New York (delstat)|New York]], [[USA]]
|dödsdatum          = 
|dödsplats          = 
|gravplats          = 
|gravplats_koordinater = 
|födelsenamn        = Donald John Trump
|nationalitet       = [[Amerikaner|Amerikan]]
|parti              = [[Republikanska partiet|Republikanerna]] <small>(1987–1999; 2009–2011; 2012–idag)</small>
|annat_parti        = [[Partilös|Oberoende]] <small>(2011–2012)</small><br>[[Demokratiska partiet|Demokraterna]] <small>(före 1987; 2001–2009)</small><br>[[Reform Party]] <small>(1999–2001)</small><ref>{{webbref|url=http://archive.boston.com/news/local/massachusetts/blogs/hilary-sargent/2014/01/22/the-man-responsible-for-donald-trump-never-ending-presidential-campaign/95LunCt63n3xKoq5DyJNFI/blog.html|titel=The man responsible for Donald Trump’s never-ending presidential campaign|utgivare=''boston.com''|författare=Sargent, Hilary|datum=22 januari 2014|hämtdatum=6 maj 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160603074751/http://archive.boston.com/news/local/massachusetts/blogs/hilary-sargent/2014/01/22/the-man-responsible-for-donald-trump-never-ending-presidential-campaign/95LunCt63n3xKoq5DyJNFI/blog.html|arkivdatum=3 juni 2016}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.politifact.com/florida/statements/2015/aug/24/jeb-bush/bush-says-trump-was-democrat-longer-republican-las/|titel=Bush says Trump was a Democrat longer than a Republican 'in the last decade'|utgivare=''politifact.com''|författare=Gillin, Joshua |datum=24 augusti 2015 |hämtdatum=6 maj 2016}}</ref>
|föräldrar          = [[Fred Trump]] <small>(far)</small><br>[[Mary Anne MacLeod Trump|Mary Trump]] <small>(mor)</small>
|maka               = [[Ivana Trump]] (g. 1977–1992) <br> [[Marla Maples]] (g. 1993–1999) <br> [[Melania Trump]] (g. 2005– )
|relationer         = 
|barn               = [[Donald Trump Jr.]] <small>(f. 1977)</small><br>[[Ivanka Trump]] <small>(f. 1981)</small><br>[[Eric Trump]] <small>(f. 1984)</small><br>[[Tiffany Trump]] <small>(f. 1993)</small><br>Barron Trump <small>(f. 2006)</small>
|residens           = [[Mar-a-Lago]] <small>(privat)</small>
|utbildning         = 
|alma_mater         = [[Fordham University]]<br>[[University of Pennsylvania]]<br>[[Wharton School]] <small>([[Kandidatexamen|B.Sc.]])</small>
|yrke               = [[Styrelseordförande]] och [[Verkställande direktör|vd]] för [[Trump Organization]] <small>(1971–2017)</small>
|ministärer         = [[Trumps kabinett]]
|kommittéer         = 
|portfölj           = 
|namnteckning       = Donald Trump (Presidential signature).svg
|url                = [https://www.donaldjtrump.com/ www.donaldjtrump.com]
|fotnot             = <!----------Militärtjänst---------->
|smeknamn           = 
|troskap            = 
|gren               = 
|tjänstetid         = 
|rang               = 
|enhet              = 
|kommand            = 
|slag               = 
|utmärkelser        = 
}}
'''Donald John Trump''' ({{IPA-en|ˈdɒnəld d͡ʒɒn tɹʌmp|pron:|Donald John Trump.oga}}), född [[14 juni]] [[1946]] i [[New York]], är en [[USA|amerikansk]] [[Republikanska partiet|republikansk]] [[politiker]]. Han var USA:s [[Lista över USA:s presidenter|45:e]] [[USA:s president|president]] åren [[Donald Trumps presidentskap (2017–2021)|2017–2021]] och valdes den [[5 november]] [[2024]] till USA:s 47:e president. Det gör honom till den andre presidenten genom USA:s historia, tillsammans med [[Grover Cleveland]], som valts till två icke sammanhängande mandatperioder. 

Donald Trump är också verksam som [[affärsman]], företagsledare och, tidigare, som [[Donald Trump#Media och underhållning|tv-personlighet]]. År 2016, ställde han upp, och blev vald, som [[Republikanska partiet|republikanernas]] kandidat inför presidentvalet 2016. I [[Presidentvalet i USA 2016|presidentvalet]] segrade han över [[Demokratiska partiet|demokraternas]] kandidat [[Hillary Clinton]]. Hans slagord under valkampanjen var "[[Make America Great Again]]", vilket förkortas "MAGA". Segern blev historisk då han var den första presidenten som vid sitt tillträde varken hade politisk eller militär bakgrund.<ref name="utan erfarenhet">Yomtov, Jesse (10 november 2016). [http://www.usatoday.com/story/news/politics/onpolitics/2016/11/08/donald-trump-experience-president/93504134/ "Where Trump ranks among least experienced presidents"]. ''[[USA Today]]''. Läst 17 december 2016.</ref><ref name="Draft_Trump" /> 

Trump är född och uppvuxen i [[Queens]] i New York. Han avlade 1968 en [[kandidatexamen]] i [[nationalekonomi]] med inriktning [[finans]] på [[Wharton School]] vid [[University of Pennsylvania]].<ref name="vita huset biografi" /> Före presidentskapet var han [[styrelseordförande]] och [[Verkställande direktör|vd]] för [[Trump Organization]] åren 1971–2017. Under hans ledning expanderade företaget och utvecklades från att ha fokuserat på mindre [[hyresrätt|hyresbostäder]] till att bli ett [[Multinationellt företag|multinationellt]] [[Konglomerat (företag)|konglomerat]] med verksamhet i flera olika länder och inom [[bransch]]er för bland annat [[fastighet]]er, [[hotell]], [[kasino]]n, [[finansiella tjänster]] och [[golfbana|golfanläggningar]].<ref name="Biografi" /> Han mötte ekonomiska motgångar under [[lågkonjunktur]]en under tidigt 1990-tal, då han under en period hade en negativ nettoförmögenhet efter misslyckanden med sina [[Donald Trump#Kasinobranschen|kasinon]] i [[Atlantic City]].<ref>{{Webbref|url=http://www.theguardian.com/us-news/2017/mar/02/carl-icahn-sells-failed-trump-taj-mahal-casino-in-atlantic-city|titel=Carl Icahn sells failed Trump Taj Mahal casino in Atlantic City|hämtdatum=2018-05-15|efternamn=Press|förnamn=Associated|datum=2017-03-02|verk=[[The Guardian]]|språk=en}}<br>{{Tidningsref|författare=|rubrik=Trump's casino was a money laundering concern shortly after it opened|url=https://edition.cnn.com/2017/05/22/politics/trump-taj-mahal/index.html|tidning=[[CNN]]|hämtdatum=2018-05-15|förnamn=Jose Pagliery, CNN Investigates|efternamn=}}<br>{{Webbref|url=https://www.propublica.org/article/trump-inc-podcast-money-laundering-and-the-trump-taj-mahal|titel=‘Trump, Inc.’ Podcast: Money Laundering and the Trump Taj Mahal — ProPublica|hämtdatum=2018-05-15|efternamn=Marritz|förnamn=Heather Vogell,Ilya|datum=2018-02-14|verk=ProPublica|språk=en-us}}</ref> Han arbetade därefter bit för bit upp sin förmögenhet.<ref>[https://www.washingtonpost.com/archive/politics/1992/11/29/trump-went-broke-but-stayed-on-top/e1685555-1de7-400c-99a8-9cd9c0bca9fe/?utm_term=.8f5ac2016c4a "Trump went broke but stayed on top"]. ''[[The Washington Post]]'', 29 november 1992.</ref><ref name="1988-2011">Reeve, Elspeth (21 april 2011). [https://www.theatlantic.com/politics/archive/2011/04/weve-been-trying-figure-out-how-much-trump-worth-20-years/349875/ "A History of Donald Trump's Net Worth Publicity (1988-2011)"]. ''[[Forbes]]''. Läst 15 maj 2018.</ref> I ''[[Forbes]]'' lista över [[Lista över världens rikaste personer|världens rikaste personer]] 2018 placerades Trump på 766:e plats i världen och 260:e plats i USA med en uppskattad förmögenhet på 3,1 miljarder [[Amerikansk dollar|dollar]] (motsvarande 30 miljarder [[svensk krona|kronor]]). Hans år som affärsman har emellertid också utmärkts av konkurser, och han har ansökt om konkurs vid sex tillfällen.<ref>{{Webbref|titel=PolitiFact - Yep, Donald Trump's companies have declared bankruptcy...more than four times|url=https://www.politifact.com/factchecks/2016/jun/21/hillary-clinton/yep-donald-trumps-companies-have-declared-bankrupt/|verk=@politifact|hämtdatum=2020-11-11|språk=en-US|förnamn=District of Columbia 1100 Connecticut Ave NW Suite 1300B|efternamn=Washington|efternamn2=Dc 20036}}</ref> Sedan [[Donald Trump#Presidentkampanjen 2016|presidentkampanjen 2016]] har hans förmögenhet minskat med cirka 1,5 miljarder dollar.<ref name="förmögenhet maj 2018">[https://www.forbes.com/billionaires/list/#version:static_search:Donald Trump "#766 Donald Trump"]. ''[[Forbes]]''. Läst 15 maj 2018.</ref><ref name="forbes1617">{{Webbref|url=http://www.forbes.com/profile/donald-trump/?list=billionaires|titel=#324 Donald Trump|hämtdatum=2016-11-20|verk=[[Forbes]]}}<br />[https://www.forbes.com/profile/donald-trump/?list=billionaires "#544 Donald Trump"]. ''[[Forbes]]''. Läst 23 mars 2017.</ref> Trump var före presidentskapet även känd som tv-person sedan han varit [[verkställande producent]] för ''[[National Broadcasting Company|NBC]]'':s ''[[The Apprentice]]'' åren 2004–2015.<ref name="vita huset biografi">[https://www.whitehouse.gov/administration/president-trump "The Administration: President Donald J. Trump"] {{Wayback|url=https://www.whitehouse.gov/administration/president-trump |date=20181225140417 }}. ''[[Vita huset]]''. Läst 6 mars 2017.</ref> Han började framträda som politisk debattör under 1980-talet. Han kandiderade i [[Presidentvalet i USA 2000|presidentvalet 2000]] för [[Reform Party]], men drog tillbaka kandidaturen under partiets [[primärval]].<ref name="Trumps resa" />

Trumps politik har betecknats som isolationistisk och [[Nationalism|nationalistisk]], karaktäriserad av slagordet "America First".<ref>{{Tidskriftsref|rubrik=“America First” and the Return of Economic Isolationism and Nationalism to the United States: A Historic Turning Point for International Trade Law|url=https://www.cambridge.org/core/journals/canadian-yearbook-of-international-law-annuaire-canadien-de-droit-international/article/america-first-and-the-return-of-economic-isolationism-and-nationalism-to-the-united-states-a-historic-turning-point-for-international-trade-law/871140EF188124A0F4BFB556CE882DB4|tidskrift=Canadian Yearbook of International Law / Annuaire canadien de droit international|år=undefined/ed|hämtdatum=2020-11-12|issn=0069-0058|sid=1–33|doi=10.1017/cyl.2020.15|språk=en|förnamn=Geneviève|efternamn=Dufour|förnamn2=Delphine|efternamn2=Ducasse}}</ref> Under tiden som USA:s president har Trump genomfört ungefär en fjärdedel av [[Donald Trump#Presidentkampanjen 2016|sina vallöften]].<ref>{{Webbref|titel=Trump-O-Meter: Tracking Trump's Campaign Promises {{!}} PolitiFact|url=https://www.politifact.com/truth-o-meter/promises/trumpometer/|verk=www.politifact.com|hämtdatum=2020-11-12}}</ref> Inrikespolitiskt har han har bland annat: utsett tre konservativa nya [[domare]] i [[USA:s högsta domstol]],<ref name="HD">{{webbref|url=https://www.nytimes.com/2017/04/07/us/politics/neil-gorsuch-supreme-court.html |titel= Senate Confirms Gorsuch as Supreme Court Justice |utgivare=''[[The New York Times]]'' |datum=7 april 2017|hämtdatum=1 maj 2017 }}</ref> infört restriktioner i [[Donald Trumps presidentskap (2017–2021)#Migrationspolitik|immigrationspolitiken]];<ref name="hdimmigrationsförbud">[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]] (26 juni 2017). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/uppgift-trumps-inreseforbud-snart-i-kraft "Trumps inreseförbud snart återinfört"]. ''[[SVT]]''. Läst 29 juni 2017.<br>Sherman, Mark (26 juni 2017). [https://apnews.com/9c78ee01f1ab45ffba852974fb229487 "Trump travel ban partly reinstated; fall court arguments set"]. ''[[Associated Press]]''. Läst 29 juni 2017.</ref> genomfört en stor [[Donald Trumps presidentskap (2017–2021)#Ekonomisk politik|skattereform]] med skattelättnader för hushåll och företag;<ref name="skattereform">[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]] (20 december 2017). [https://www.svd.se/usas-senat-ska-rosta-om-skatter "Viktig seger för Trump: Ja till skattereform i kongressen"]. ''[[Svenska Dagbladet]]''. Läst 23 december 2017.<br>Samuelson, Fredrik (22 december 2017). [https://www.expressen.se/nyheter/trump-har-skrivit-under-nya-skattereformen-/ "Trump har skrivit under nya skattereformen"]. ''[[Expressen]]''. Läst 23 december 2017.<br>Andrews, Wilson & Parlapiano, Alicia (18 december 2017). [https://www.nytimes.com/interactive/2017/12/15/us/politics/final-republican-tax-bill-cuts.html "What's in the Final Republican Tax Bill"]. ''[[The New York Times]]''. Läst 23 december 2017.</ref> utlyst [[Opioidkrisen i USA|drogberoendet av opioider]] som en nationell hälsokris;<ref name="opioidkris17" /> fortsatt byggandet av en mur längst gränsen mot [[Mexiko]];<ref name="nödläge19" /> samt genomfört en [[Donald Trump#Sociala frågor|fängelsereform]] som fått brett stöd över partigränserna.<ref name="FirstStepAct" /> Utrikespolitiskt har han bland annat: beordrat [[Robot (vapen)|robotattacker]] mot mål i [[Syrien]] som svar på [[Bashar al-Assad|al-Assad]]s påstådda användning av [[kemiska vapen]] i [[Syriska inbördeskriget|inbördeskriget]];<ref name="missilattackapril17">{{webbref|efternamn1=Lamothe|förnamn1=Dan|efternamn2=Ryan|förnamn2=Missy|efternamn3=Gibbons-Neff|förnamn3=Thomas|titel=U.S. strikes Syrian military airfield in first direct assault on Bashar al-Assad's government|url=https://www.washingtonpost.com/world/national-security/trump-weighing-military-options-following-chemical-weapons-attack-in-syria/2017/04/06/0c59603a-1ae8-11e7-9887-1a5314b56a08_story.html?utm_term=.225bc956b60a|utgivare=''[[The Washington Post]]''|hämtdatum=12 april 2017|datum=6 april 2017}}</ref> förklarat [[ISIS]] besegrade i Syrien;<ref name="isisdec19" /> lämnat [[Irans kärnkraftsprogram#Internationella avtal|avtalet om kärnkraft med Iran]];<ref name="Iranavtalet">Eriksson, Niklas (8 maj 2018). [https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/m6wBWE/trump-drar-sig-ur-iranavtalet-bevis-for-att-de-ljugit "Trump drar sig ur Iranavtalet: 'Bevis för att de ljugit'"]. ''[[Aftonbladet]]''. Läst 8 maj 2018.<br>NYT (8 maj 2018). [https://www.nytimes.com/2018/05/08/world/middleeast/trump-iran-nuclear-deal.html "Trump Withdraws U.S. From ‘One-Sided’ Iran Nuclear Deal"]. ''[[The New York Times]]''. Läst 8 maj 20-8.</ref> erkänt [[Jerusalem]] som [[Israel]]s huvudstad och [[Donald Trumps presidentskap (2017–2021)#USA:s ambassad i Israel|flyttat den amerikanska ambassaden]] dit;<ref name="ambassadjerusalem">Said, Mohamed (14 maj 2018). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-invigs-usa-s-ambassad-i-jerusalem "Nu invigs USA:s ambassad i Jerusalem"]. ''[[SVT]]''. Läst 15 maj 2018.</ref> haft en hård retorik mot [[Kina]] för vad han menar varit orättvisa handelsvillkor, samt mot [[Nordkorea]]s högste ledare [[Kim Jong-un]] för deras [[Nordkoreas kärnvapenprogram|kärnvapenprogram]], vilket ledde till att de träffades vid ett [[Nordkorea-USA toppmötet 2018|toppmöte i Singapore]];<ref name="singapore18">Sartori, Aldo & Hamidi-Nia, Gilda (12 juni 2018). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-pa-plats-for-det-historiska-motet-kim-jong-un "Nordkorea och USA överens: Kärnvapennedrustning på Koreahalvön"]. ''[[SVT]]''. Läst 12 juni 2018.</ref> omförhandlat [[NAFTA]]-avtalet; samt slutit det nya [[frihandelsavtal]]et [[United States–Mexico–Canada Agreement|USMCA]] med [[Mexiko]] och [[Kanada]].<ref name=omförhandlingnafta/><ref name=usmca/>

Trump fick också massiv kritik som president. I samband med hans [[Donald Trumps presidentinstallation|installation 2017]] ägde en internationell protest rum,<ref>{{Tidningsref|rubrik=Trump inauguration protests|url=https://www.cbsnews.com/pictures/donald-trump-inauguration-protests/|datum=2017-05-08|hämtdatum=2018-05-15|språk=en}}</ref> hans [[presidentorder]] för en restriktiv immigrationspolitik har mötts med [[Politiska motståndare|politiskt motstånd]],<ref>{{Tidningsref|rubrik=Here's what critics say about Trump's new immigration order|url=https://www.nbcnews.com/politics/donald-trump/trump-critics-dismiss-new-immigration-order-repackaged-muslim-ban-n729691|tidning=[[NBC News]]|hämtdatum=2018-05-15|språk=en-US}}</ref> liksom hans stöd för [[National Rifle Association|NRA]] och [[Bill of Rights (USA)#Andra tillägget (Artikel II)|andra tillägget]] i [[Amerikanska konstitutionen|konstitutionen]].<ref>{{Webbref|url=http://time.com/5265969/donald-trump-nra-convention-speech/|titel=Trump Vows to Defend Second Amendment Rights in Defiant NRA Speech|hämtdatum=2018-05-15|verk=[[Time (tidskrift)|Time]]|språk=en}}</ref> Erkännandet av [[Jerusalem]] som [[Israel]]s huvudstad har lett till diplomatiska fördömanden,<ref name="Vox180515">{{Tidningsref|rubrik=The controversial US Jerusalem embassy opening, explained|url=https://www.vox.com/2018/5/14/17340798/jerusalem-embassy-israel-palestinians-us-trump|tidning=Vox|hämtdatum=2018-05-15}}</ref> hans hårda [[Donald Trump#Nordkorea|retorik mot Nordkorea]] och [[Donald Trump#Internationell handel|Kina]] har kritiserats<ref name="svd0917">Johansson, Sandra (19 september 2017). [https://www.svd.se/wallstrom-trumps-tal-brot-mot-fn-stadgan "Löfven: Trumps uttalande väldigt allvarligt"]. ''[[Svenska Dagbladet]]''. Läst 15 januari 2018.</ref> och att USA lämnade [[Förenta nationernas klimatkonferens 2015|Parisavtalet]] och [[Världshälsoorganisationen]] (WHO) på Trumps begäran har fått kritik.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Disasters, drilling and the Paris climate withdrawal: The top environmental stories of 2017|url=http://www.chicagotribune.com/news/nationworld/science/ct-top-environmental-stories-of-2017-20171227-story.html|tidning=[[Chicago Tribune]]|hämtdatum=2018-05-15|språk=en-US|förnamn=Brady Dennis and Darryl|efternamn=Fears}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Analysis {{!}} Trump’s withdrawal from the Paris agreement means other countries will spend less to fight climate change|url=https://www.washingtonpost.com/news/monkey-cage/wp/2017/11/21/trumps-noncooperation-threatens-climate-finance-under-the-paris-agreement/|tidning=[[The Washington Post]]|datum=2017-11-21|hämtdatum=2018-05-15|språk=en-US|issn=0190-8286|förnamn=Johannes|efternamn=Urpelainen}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=USA drar sig ur WHO – Trump i angrepp mot Kina|url=https://www.svd.se/usa-avslutar-who-medlemskap|tidning=Svenska Dagbladet|datum=2020-05-29|hämtdatum=2020-11-12|issn=1101-2412|språk=sv|förnamn=Jani Pirttisalo|efternamn=Sallinen}}</ref> Förmodade kopplingar till [[Ryssland]] under presidentkampanjen 2016 [[Donald Trumps presidentskap (2017–2021)#Utredningen om kopplingar till Ryssland|utreddes]] i närmare två år utan att bevis mot honom hittades.<ref>{{Webbref|url=https://www.ft.com/content/a7d08ada-17f3-11e8-9e9c-25c814761640|titel=Trump officials push back on Russia criticism|hämtdatum=2018-05-15|verk=[[Financial Times]]|språk=en-GB}}</ref><ref name=MuellerRapportKlar>Gurman, Sadi, Viswanatha, Aruna & Tau, Byron (24 mars 2019). [https://www.wsj.com/articles/top-findings-from-muellers-report-to-be-sent-to-congress-within-the-hour-11553454918 ”Mueller Doesn’t Find Trump Campaign Conspired With Russia”]. ''[[Wall Street Journal]]''. Läst 25 mars 2019.</ref>

Trump är den första presidenten som ställts inför [[Andra riksrätten mot Donald Trump|riksrätt]] två gånger.<ref name=riksrätt1>[https://www.latimes.com/politics/story/2021-01-13/house-begins-final-push-to-make-trump-the-only-president-to-be-impeached-twice "House impeaches Trump for the second time, focus shifts to Senate trial"]. ''[[Los Angeles Times]]''. Läst den 13 januari 2021.</ref> I den första riksrätten var anklagelserna maktmissbruk samt hindrande av [[USA:s kongress|kongressen]].<ref name=riksrätt2>{{Webbref|titel=GovInfo|url=https://www.govinfo.gov/app/details/CDOC-116sdoc12/context|verk=www.govinfo.gov|hämtdatum=2022-08-13|språk=en}}</ref> I den [[Andra riksrätten mot Donald Trump|andra riksrätten]] var anklagelsen [[anstiftan]] till uppror, efter [[stormningen av Kapitolium]] den 6 januari 2021.<ref>{{Webbref|titel=GovInfo|url=https://www.govinfo.gov/app/details/CDOC-117sdoc2/context|verk=www.govinfo.gov|hämtdatum=2022-08-13|språk=en}}</ref> Efter sin presidenttid har Trump åtalats flera gånger. I maj 2024 blev han den första expresidenten att dömas för brott, när en jury i New York fann honom skyldig till bokföringsbrott.<ref name=bokföringsbrott>{{Tidningsref|rubrik=Donald Trump döms för brott – historiskt beslut|url=https://www.svt.se/nyheter/utrikes/juryn-overens-dom-mot-trump-inom-kort|tidning=[[SVT|SVT Nyheter]]|datum=2024-05-30|hämtdatum=2024-06-04|språk=sv|förnamn=|efternamn=}}</ref> Forskare och historiker rankar Trump som en av de sämsta presidenterna i amerikansk historia.<ref>{{Webbref|titel=Trump debuts at 41st in C-SPAN presidential rankings|url=https://www.politico.com/news/2021/06/30/trump-cspan-president-ranking-497184|verk=POLITICO|hämtdatum=2022-12-16|språk=en|förnamn=Maeve|efternamn=Sheehey}}</ref><ref>{{Webbref|titel=American Presidents: Greatest and Worst|url=https://scri.siena.edu/2022/06/22/american-presidents-greatest-and-worst/|hämtdatum=2022-12-16|språk=en-US|förnamn=Siena College Research|efternamn=Institute}}</ref>

Efter [[Donald Trump#Presidentskap 2017-2021|presidentskapet 2017–2021]] har Trump fortsatt haft en stark ställning inom republikanerna. Den 15 november 2022 tillkännagav han sin [[Donald Trump#Presidentkampanjen 2024|kandidatur]] i [[Presidentvalet i USA 2024|presidentvalet 2024]].<ref name=kandidatur24>{{Webbref|titel=Trump kandiderar till presidentvalet 2024: ”Amerikas comeback startar nu”|url=https://www.aftonbladet.se/a/Kn8W6e|verk=[[Aftonbladet]]|hämtdatum=2022-12-29|språk=sv}}</ref> Den 15 juli 2024 valdes han formellt till republikanernas kandidat med [[J.D. Vance]] som ''[[USA:s vicepresident|running mate]]''.<ref name=vance>Astor, Maggie (15 juli 2024). [https://www.nytimes.com/2024/07/15/us/politics/who-is-jd-vance-trump-vp.html "What to Know About J.D. Vance, Trump’s Running Mate"]. ''[[New York Times]]''. Läst 18 juli 2024.</ref>

Trump utsattes den 13 juli 2024 för ett [[Mordförsöket på Donald Trump 2024|mordförsök]] vid ett kampanjevent i [[Butler, Pennsylvania|Butler]] i [[Pennsylvania]].<ref name="mordförsök24">Hutchinson, Bill (16 juli 2024). [https://abcnews.go.com/US/witnesses-trump-assassination-attempt-gunman-roof-shooting/story?id=111947616 "Gunman opened fire at Trump rally as witnesses say they tried to alert police"]. ''[[ABC News]]''. Läst 18 juli 2024.</ref> Den 5 november 2024 valdes han åter som president efter att ha besegrat Demokraternas kandidat [[Kamala Harris]].

== Biografi ==
=== Ursprung och föräldrar ===
{{Se även|Trump (släkt)}}
Donald Trumps farföräldrar föddes i [[Kallstadt (kommun)|Kallstadt]] i [[Tyskland]]. Farfadern Friedrich hade förenklat släktnamnet Drumpf till Trump,<ref name=":0">{{Tidningsref|rubrik=An Immigrant Named Trump|url=https://www.newyorker.com/culture/culture-desk/an-immigrant-named-trump|tidning=The New Yorker|datum=2016-10-01|hämtdatum=2018-05-21|språk=en|issn=0028-792X|förnamn=Ted|efternamn=Widmer}}</ref> emigrerade till USA utan att kunna [[engelska]]<ref>{{Tidningsref|rubrik=Analysis {{!}} Under Trump’s new immigration rule, his own grandfather likely wouldn’t have gotten in|url=https://www.washingtonpost.com/news/politics/wp/2017/08/03/under-trumps-new-immigration-rule-his-own-grandfather-likely-wouldnt-have-gotten-in/|tidning=Washington Post|datum=2017-08-03|hämtdatum=2018-05-21|språk=en-US|issn=0190-8286|förnamn=Philip|efternamn=Bump}}</ref> och bodde hos sin syster som redan hade gift sig där.<ref name=":0" /> Under tiden som han hade ett antal [[ströjobb]] i [[New York]] och [[Klondike (region)|Klondike]] lärde han sig engelska och sparade ihop pengar. Därefter åkte han 1902 tillbaka till barndomsstaden där han gifte sig med grannen Elisabeth,<ref>{{Webbref|url=https://www.geni.com/people/Friedrich-Trump/6000000013186432678|titel=Friedrich Trump|hämtdatum=2018-05-21|verk=geni_family_tree|språk=en-US}}</ref> och återvände sedan till USA.<ref name=":0" /> Donald Trumps far, Fred Trump, föddes 1905.<ref name="Biografi" /> Trumps farbror John G. Trump (1907–1985) var professor i [[maskinteknik]] vid [[Massachusetts Institute of Technology]].<ref>{{webbref|url=http://www.nytimes.com/1985/02/26/us/john-trump-dies-engineer-was-78.html|titel=John G. Trump dies; engineer was 78|hämtdatum=22 november 2016|efternamn=|förnamn=|datum=26 februari 1985|utgivare=''[[The New York Times]]''}}</ref> Perioden omkring [[andra världskriget]] brukade Trumps far Fred hävda att han hade sitt ursprung i [[Karlstad]] i [[Sverige]] istället för Tyskland.<ref>{{webbref|url=http://www.nytimes.com/1999/06/26/nyregion/fred-c-trump-postwar-master-builder-of-housing-for-middle-class-dies-at-93.html?pagewanted=all|titel=Fred C. Trump, Postwar Master Builder of Housing for Middle Class, Dies at 93|hämtdatum=22 november 2016|efternamn=Rozhon|förnamn=Tracie|datum=26 juni 1999|utgivare=''[[The New York Times]]''}}<br />{{webbref|url=http://www.expressen.se/gt/darfor-latsades-trump-vara-varmlanning/|titel=Därför låtsades Trump vara värmlänning|hämtdatum=22 november 2016|efternamn=Yoldas|förnamn=Attila|datum=17 november 2016|utgivare=''[[Expressen]]''}}</ref> Donald Trump höll länge fast vid detta påstående, eftersom han fruktade att judiska affärsidkare skulle ta illa vid sig, om det kom fram att han hade tyskt ursprung.<ref>{{Webbref|titel=The Trump Family's Immigrant Story|url=https://www.history.com/news/donald-trump-father-mother-ancestry|verk=HISTORY|hämtdatum=2020-11-11|språk=en|förnamn=Natasha|efternamn=Frost}}</ref>

Donald Trumps mor och morföräldrar föddes i [[Tong, Lewis|Tong]] på [[Lewis, Skottland|Lewis]] i [[Skottland]].<ref name="Biografi" /> Hans mor Mary Anne MacLeod, född 1912, emigrerade därifrån till New York 1930 tillsammans med sin äldre syster. Första tiden i New York arbetade hon som [[hembiträde]].<ref name="Mary Anne Trump">{{Webbref|url=http://www.newyorker.com/news/news-desk/donald-trumps-immigrant-mother|titel=Donald Trump’s Immigrant Mother|hämtdatum=14 mars 2017|efternamn=Pilon|förnamn=Mary|datum=24 juni 2016|utgivare=''[[The New Yorker]]''}}</ref> Hon gifte sig med Fred Trump i januari 1936 i [[Madison Avenue Presbyterian Church]] i New York.<ref>{{Webbref|url=http://www.thenational.scot/news/14903149.The_mysterious_Mary_Trump__The_full_untold_story_of_how_a_young_Scotswoman_escaped_to_New_York_and_raised_a_US_presidential_candidate/|titel=The mysterious Mary Trump|hämtdatum=14 mars 2017|efternamn=Hannan|förnamn=Martin|datum=20 maj 2016|utgivare=''The National''}}</ref>

=== Barndom ===
Donald Trump föddes på [[Jamaica Hospital]] i området [[Jamaica, Queens|Jamaica]] i [[Queens]] i [[New York]].<ref>{{Webbref|url=http://www.foxnews.com/projects/pdf/20110328125536753.pdf|titel=Certificate of Birth: Donald John Trump|hämtdatum=20 november 2016|författare=''The Jamaica Hospital''|datum=14 juni 1946|verk=[[Fox News]]}}</ref> Han är det fjärde barnet till [[Fred Trump]] (1905–1999) och Mary Anne Trump (född MacLeod; 1912–2000). Han är bror till Maryanne (1937–2023), Fred Jr (1938–1981), Elizabeth (1942–) och Robert (1948–2020).<ref name="Biografi" /> Han är döpt efter sin mors morfar Donald Smith.<ref name="McLaughlin">McLaughlin, Marty (18 mars 2017). [http://www.scotsman.com/news/trump-slump-sees-scots-parents-ditch-donald-name-1-4396871 "Trump slump sees Scots parents ditch Donald name"]. ''[[The Scotsman]]''. Läst 20 mars 2017.</ref> Fram till Donald Trump var fyra år bodde familjen i ett litet hus på adressen 85 – 15 Wareham Place i Jamaica, därefter i ett större hus på 85-14 Midland Parkway i samma område.<ref>Kern-Jedrychowska, Ewa (22 december 2016). [https://www.dnainfo.com/new-york/20161222/jamaica-estates/donald-trump-boyhood-home-85-15-wareham-place-auction "Mystery Buyer Purchases Trump's Boyhood Home Ahead of Auction"] {{Wayback|url=https://www.dnainfo.com/new-york/20161222/jamaica-estates/donald-trump-boyhood-home-85-15-wareham-place-auction|date=20170304115354}}. ''dnainfo.com''. Läst 4 mars 2017.</ref> Eftersom hans far Fred Trump lyckades bygga upp en stor förmögenhet fick Donald Trump och hans syskon en bra start i livet och växte upp i ekonomisk trygghet. Han anses ha tagit efter faderns tävlingsinstinkt och inspirerades bland annat av hans sätt att försöka [[återanvändning|återanvända material]] i de byggnader han lät uppföra.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Fred Trump Taught His Son the Essentials of Showboating Self-Promotion|url=https://www.nytimes.com/2016/08/13/us/politics/fred-donald-trump-father.html|tidning=[[The New York Times]]|datum=2016-08-12|hämtdatum=2018-05-21|språk=en-US|issn=0362-4331}}</ref>

Trump fick en religiös uppväxt och gick i [[söndagsskola]]. Han har sedan barndomen bekänt sig till den [[kristendom|kristna]] inriktningen [[presbyterianism]]<ref>{{webbref |url=http://www.christiantoday.com/article/donald.trump.christianity.is.a.wonderful.religion/27821.htm |titel=Donald Trump: Christianity is a 'wonderful religion' |efternamn=Jones |förnamn=Lawrence |datum=12 april 2011 |utgivare=''The Christian Post'' |hämtdatum=22 november 2016}}</ref> och var under sin uppväxt en regelbunden besökare av [[First Presbyterian Church]] i hemområdet [[Jamaica, Queens|Jamaica]] i [[Queens]]. Det var även i den kyrkan som Trump [[konfirmation|konfirmerades]].<ref>Shabad, Rebecca (29 augusti 2015). [http://thehill.com/blogs/ballot-box/presidential-races/252246-church-that-trump-claims-to-attend-says-hes-not-an-active "Church says Trump isn't an 'active member'"]. ''The Hill''. Läst 24 februari 2017.</ref>

=== Tidig utbildning ===
[[Fil:Donald Trump NYMA.jpg|upright|thumb|alt=Svartvit bild av Donald Trump som tonåring, med olika märken. Bilden togs under hans tid vid New York Military Academy, 1964.|Donald Trump, våren 1964.]]
Under [[grundskola]]n studerade Trump vid privatskolan The Kew-Forest School i [[Forest Hills, Queens|Forest Hills]] i [[Queens]].<ref>{{webbref |efternamn=Horowitz |förnamn=Jason |datum=22 september 2015 |titel=Donald Trump's Old Queens Neighborhood Contrasts With the Diverse Area Around It|url=http://www.nytimes.com/2015/09/23/us/politics/donald-trumps-old-queens-neighborhood-now-a-melting-pot-was-seen-as-a-cloister.html|utgivare=''[[The New York Times]]''|hämtdatum=4 december 2016}}</ref> Han var en av klassens "busungar" och fick [[kvarsittning]] så ofta att denna bestraffningsmetod gick under smeknamnet "DTs" (en förkortning av "Donny Trump") bland klasskamraterna. Trump ska ha haft ett rykte om sig att stå upp för sina åsikter och "säga vad som än flög i honom".{{#tag:ref|He had a reputation for saying anything that came into his head. We would laugh at him and tell him he was wrong, and he'd say he was right. The next time, he would make the same mistake, and it would be the same thing all over again.|group=en}}<ref name="biografi WP">Schwartzman, Paul & Miller, Michael E. (22 juni 2016). [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/style/young-donald-trump-military-school/2016/06/22/f0b3b164-317c-11e6-8758-d58e76e11b12_story.html?utm_term=.2a899e597717 "Confident. Incorrigible. Bully: Little Donny was a lot like candidate Donald Trump"]. ''[[The Washington Post]]''. Läst 24 mars 2017.</ref> Trump var mycket intresserad av [[baseboll]] under sin uppväxt och säger sig ha velat satsa på en karriär som professionell basebollspelare, om det inte hade varit så dåligt betalt på den tiden. År 1958 skrev den 12-åriga Trump en dikt tillägnad basebollsporten, publicerad i skolans årsbok.{{#tag:ref|I like to hear the crowd give cheers, so loud and noisy to my ears. When the score is 5-5, I feel like I could cry. And when they get another run, I feel like I could die. Then the catcher makes an error, not a bit like Yogi Berra. The game is over and we say tomorrow is another day.|group=en}}<ref name="biografi WP" /> Trump drömde också om att utbilda sig till [[filmregissör]] vid [[University of Southern California]] för en karriär i [[Hollywood]], men avråddes senare av en bekant i branschen som ansåg att fastighetsbranschen borde vara ett mer naturligt val utifrån familjebakgrunden.<ref name="Trumps resa">Sandqvist, Anders (18 juli  2016). [http://www.expressen.se/geo/donald-trump--och-den-omojliga-resan-till-vita-huset/ "Donald Trump och den (o)möjliga resan till Vita huset"]. ''[[Expressen]]''. Läst 16 januari 2017.</ref><ref>[https://www.youtube.com/watch?v=AMm0j53SefI Golf Channel 2016, "David Faherty tv-intervju med Donald Trump"]. ''[[Youtube]]''. Hämtat den 6 februari 2017.</ref>

Som ung var Trump energisk och självsäker, vilket oroade föräldrarna.<ref name=":2">{{Tidningsref|rubrik=Donald Trump Biography: And Rise to Success|url=https://www.therichest.com/rich-list/nation/donald-trump-biography-and-rise-to-success/|tidning=TheRichest|datum=2013-04-17|hämtdatum=2018-06-04|språk=en-US|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180612143816/https://www.therichest.com/rich-list/nation/donald-trump-biography-and-rise-to-success/|arkivdatum=2018-06-12}}</ref> Hösten 1959 valde därför föräldrarna att skicka Trump, då 13 år gammal, till den privata [[internatskola]]n New York Military Academy i [[Cornwall, New York|Cornwall]] i New York, som är en skola med fokus på fysisk och mental disciplin och att förbereda eleverna för en militär karriär. Tjänstgöring i militären under till exempel [[Vietnamkriget]] blev dock aldrig aktuellt för Trump av medicinska skäl,{{#tag:ref|Fyra gånger tidigare hade Trump beviljats undantag från militär tjänstgöring på grund av fortgående utbildning.<ref name="Draft_Trump" />|group=not}} enligt Trump själv [[hälsporre]].<ref name="Draft_Trump">{{tidningsref|författare=Eder, Steve; Phillips, Dave|rubrik=Donald Trump’s Draft Deferments: Four for College, One for Bad Feet|url=https://www.nytimes.com/2016/08/02/us/politics/donald-trump-draft-record.html|hämtdatum=16 januari 2017|utgivare=''[[The New York Times]]''|datum=1 augusti 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170115015500/https://www.nytimes.com/2016/08/02/us/politics/donald-trump-draft-record.html|arkivdatum=15 januari 2017}}</ref> År 1964 gick Trump ut New York Military Academy med goda betyg (bland annat högsta betyg i ordning och uppförande) samt framröstad som "kvinnokarl" i skolans årsbok.<ref name="väg till makten">[http://www.dn.se/nyheter/varlden/historien-om-donald-trumps-vag-mot-makten/ Historien om Donald Trumps väg mot makten]. ''[[Dagens Nyheter]]''. Läst 4 december 2016.</ref>

=== Universitetsstudier ===
I augusti 1964 började Trump studera [[nationalekonomi]] vid [[Fordham University]] i [[Bronx]].<ref name="Blair2005">{{bokref|förnamn=Gwenda|efternamn=Blair|titel=Donald Trump: Master Apprentice|url=https://books.google.com/books?id=AiFeQZhakXQC&pg=PA16|år=2005|utgivare=Simon and Schuster|isbn=978-0-7432-7510-1|pages=16–}}</ref> I augusti 1966 bytte Trump lärosäte och fortsatte sina studier vid [[Wharton School]], som tillhör [[Ivy League]]-universitetet [[University of Pennsylvania]] i [[Philadelphia]] i [[Pennsylvania]]. I den tillfälliga hemorten Philadelphia köpte Trump under studietiden upp små fastigheter, renoverade dem och sålde dem vidare. Istället för att delta i [[studentliv]]et brukade han under helgerna ta bussen hem till New York för att arbeta och hjälpa sin far, vilket flera klasskamrater vittnat om.<ref name="Trumps resa" /><ref name="Biografi Boston Globe" /> Den 20 maj 1968 avlade han [[Bachelor of Science|kandidatexamen (B.Sc.)]] i [[nationalekonomi]] med inriktning [[finans]] (närmast motsvarande en svensk [[civilekonom]]examen) vid Wharton School.<ref name="Biografi Boston Globe">{{webbref |titel=Even in college, Donald Trump was brash  |utgivare=''[[The Boston Globe]]'' |författare=Viser, Matt |datum=21 augusti 2015 |url=https://www.bostonglobe.com/news/nation/2015/08/28/donald-trump-was-bombastic-even-wharton-business-school/3FO0j1uS5X6S8156yH3YhL/story.html |hämtdatum=13 november 2016}} {{en}}</ref><ref>{{webbref |titel=Two Hundred and Twelfth Commencement for the Conferring of Degrees |utgivare=''[[University of Pennsylvania]]'' |datum=(1968) |url=http://www.archives.upenn.edu/primdocs/upg/upg7/upg7_1968.pdf |hämtdatum=13 november 2016 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160719213709/http://www.archives.upenn.edu/primdocs/upg/upg7/upg7_1968.pdf |arkivdatum=19 juli 2016 }}</ref>

En händelse under Trumps studieperiod som han, i en intervju med ''[[The New York Times]]'' 1980, menar särskilt formade honom var då han i november 1964 var med sin far vid invigningen av [[Verrazano-Narrows Bridge]] i New York.<ref name="biografi WP" /> Trump ska ha irriterats över att mannen som faktiskt gjort bron möjlig (ingenjören Othmar Ammann) stod ensam i ett hörn utan att någon nämnde honom vid namn och "alla politiker som tidigare motsatt sig bron nu blev applåderade".{{#tag:ref|The rain was coming down for hours [...] But all I’m thinking about is that all these politicians who opposed the bridge are being applauded. In a corner, just standing there in the rain, is this man, this 85-year-old engineer who came from Sweden and designed this bridge, who poured his heart into it, and nobody even mentioned his name.|group=en}}<ref name="Verrazano Narrows Bridge">Goldwag, Arthur (1 september 2015). [https://www.nytimes.com/2015/09/01/opinion/putting-donald-trump-on-the-couch.html?_r=0 "Putting Donald Trump on the Couch"]. ''[[The New York Times]]''. Läst 24 mars 2017. {{en}}</ref> Han har sagt att "där och då insåg jag att om du låter människor behandla dig som de vill så kommer du framstå som en nolla. Jag insåg där och då någonting som jag aldrig skulle glömma: Jag vill inte gå i någons ledband".{{#tag:ref|I realized then and there, that if you let people treat you how they want, you’ll be made a fool. I realized then and there something I would never forget: I don’t want to be made anybody’s sucker.|group=en}}<ref name="Verrazano Narrows Bridge" /> Detta har tolkats som en faktor som lade grunden för Trumps förkärlek att sätta sitt eget namn på allt han äger.<ref name="biografi WP" /><ref>Jansson, Mikael K. (19 oktober 2016). [http://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/bilder-h%C3%A4r-%C3%A4r-%C3%B6gonblicken-som-formade-donald-trump-1.3884180 "Bilder: Här är ögonblicken som formade Trump"]. ''[[Göteborgs-Posten]]''. Läst 24 mars 2017.</ref>

== Affärskarriär ==
===Trump Organization===
{{Huvudartikel|Trump Organization}}
{{multiple image|perrow=2
 | width = 125
 | header = 
 | image1 = Las-Vegas-Trump-Hotel-8480.jpg
 | caption1 = Hotellet [[Trump International Hotel Las Vegas|Trump Tower Las Vegas]].
 | image2 = 20090518 Trump International Hotel and Tower, Chicago.jpg
 | caption2 = Hotellet [[Trump International Hotel and Tower (Chicago)|Trump Tower Chicago]].
 | image3 = Old Post Office Building, Washington, D.C.jpg
 | caption3 = Trumphotellet [[Old Post Office Pavilion]] i [[Washington D.C.]]
 | image4 = 4118-NYC-Columbus Circle 002.jpg
 | caption4 = [[Trump International Hotel and Tower (New York)|Trump International Hotel and Tower]] vid [[Columbus Circle]] i [[New York]].
}}
Donald Trumps äldre bror Fred Jr ville inte följa i fadern [[Fred Trump]]s fotspår, vilket gjorde att uppdraget att ta hand om familjeföretaget föll på Donald.<ref name=":1">{{Webbref|url=http://www.theguardian.com/us-news/2016/mar/26/donald-trump-fred-trump-father-relationship-business-real-estate-art-of-deal|titel=Making the man: to understand Trump, look at his relationship with his dad|hämtdatum=2018-05-21|efternamn=Dean|förnamn=Michelle|datum=2016-03-26|verk=the Guardian|språk=en}}</ref> Han fick sin första praktiska skolning i affärer redan under studietiden, då han parallellt med studierna på [[Wharton School]] arbetade i familjeföretaget [[Trump Organization|Elizabeth Trump & Son]]. Företaget var då ett fastighetsbolag som erbjöd enklare [[hyresrätt|hyresbostäder]] för medelinkomsttagare i områdena [[Brooklyn]], [[Queens]] och [[Staten Island]] i [[New York]].<ref>[[Trump – the art of the deal]], Paperback, {{ISBN|978-0-446-35325-0}}, s. 46 "He called his company Elizabeth Trump & Son..."</ref> Två och ett halvt år efter avslutade akademiska studier, tog den då 25-årige Trump under 1971 över familjeföretaget helt och döpte då också om det till dess nuvarande namn [[Trump Organization]].<ref name=":1" /> I samband med detta flyttade han till [[Manhattan]].<ref name=":2" /> Vid övertagandet fick han ett lån på drygt en miljon [[amerikansk dollar|dollar]] av sin far.<ref name=":1" /> Han beslutade att byta affärsinriktning och började satsa på [[hotell]]branschen och [[fastighet]]smarknaden på Manhattan istället för enklare hyresbostäder.<ref name="Biografi">{{Webbref|titel = Meet Donald Trump: Everything You Need To Know |url = http://abcnews.go.com/Politics/meet-donald-trump-2016-republican-presidential-candidate/story?id=32108595 |verk = [[American Broadcasting Company|ABC News]]|författare=Kelly, Conor |datum=27 juli 2015|hämtdatum = 2016-11-20}}</ref> På det sättet skulle han slippa att jämföras och konkurrera med sin far.<ref name=":1" />

Under Trumps ledning lyckades företaget expandera internationellt sett och utvecklades till ett [[Multinationellt företag|multinationellt]] [[konglomerat (företag)|konglomerat]]. Detta allteftersom Trump valde att ge sig in i fler branscher och på fler marknader än enbart den lokala marknaden för hyresbostäder som företaget tidigare haft verksamhet inom (bland annat tillfördes verksamheter inom [[hotell]], [[Donald Trump#Kasinobranschen|kasino]], [[Donald Trump#Golfbanor|golfbanor]], [[Donald Trump#Övrig verksamhet|vineri]], [[Donald Trump#Övrig verksamhet|mode]], [[Donald Trump#Övrig verksamhet|finansiella tjänster]] och [[Donald Trump#Övrig verksamhet|utbildning]]).{{#tag:ref|After decades of building [[Trump Organization]] into a multinational corporation [...].|group=en}}<ref name="multinationellt konglomerat">Editorials (22 november 2016). [http://www.theaustralian.com.au/opinion/editorials/trump-blind-to-asset-dilemma/news-story/21e310ba61f08162f32f0a8bc90f9324 "Trump blind to asset dilemma"]. ''[[The Australian]]''. Läst 23 mars 2017.</ref><ref name="entreprenör eller pappas gosse" /> Till bolagets fastighetsbestånd hör idag bland annat [[Trump Tower]], [[Trump International Hotel and Tower (New York)|Trump Tower New York]], [[Trump International Hotel and Tower (Chicago)|Trump Tower Chicago]], [[Trump International Hotel Las Vegas|Trump Tower Las Vegas]], [[Trump International Hotel and Tower (Vancouver)|Trump Tower Vancouver]], [[Trump Doonbeg]], [[Trump Turnberry]], [[Old Post Office Pavilion]], [[The Trump Building]] och [[Trump World Tower]].<ref>[http://www.di.se/artiklar/2015/6/18/dokument-trump-ar-god-for-70-miljarder/ ”Trump är god för 70 miljarder”]. ''[[Dagens Industri]]''. Läst 30 december 2016.</ref> Byggnaderna som tillhör hyreslägenhetskomplexet [[Trump Village]] i Brooklyn (byggt 1963–1964) är de enda Trump-byggnaderna som inte är tillkomna under Donald Trumps ledning och döpta efter honom, utan efter fadern.<ref>{{webbref|efternamn1=Badger|förnamn1=Emily|titel=How Donald Trump abandoned his father’s middle-class housing empire for luxury building|url=https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/08/10/the-middle-class-housing-empire-donald-trump-abandoned-for-luxury-building/|hämtdatum=7 juli 2017|utgivare=''[[The Washington Post]]''|datum=10 augusti 2015}}</ref> Utöver USA hade Trump Organization 2016 affärsintressen i ytterligare 25 länder{{#tag:ref|De 25 länder ([[USA]] ej inräknat) där Trump Organization 2016 hade affärsintressen är [[Indien]], [[Indonesien]], [[Kanada]], [[Förenade arabemiraten]], [[Skottland]], [[Kina]], [[Brasilien]], [[Panama]], [[Saudiarabien]], [[Saint-Martin]], [[Azerbajdzjan]], [[Saint Vincent och Grenadinerna]], [[Irland]], [[Israel]], [[Qatar]], [[Dominikanska republiken]], [[Egypten]], [[Georgien]], [[Mexiko]], [[Filippinerna]], [[Sydafrika]], [[Turkiet]], [[Uruguay]], [[Bermuda]] och [[Argentina]].<ref name="affärsintressen16" />|group=not}} världen över, bland annat [[Storbritannien]], [[Irland]], [[Israel]], [[Egypten]], [[Förenade arabemiraten]], [[Qatar]], [[Kanada]], [[Kina]], [[Indien]], [[Indonesien]], [[Brasilien]] och [[Mexiko]].<ref name="affärsintressen16">Devine, Curt (29 november 2016). [http://edition.cnn.com/2016/11/28/politics/trump-foreign-businesses/ "Trump's foreign business interests: 144 companies in 25 countries"]. ''[[CNN]]''. Läst 9 mars 2017.</ref>

Trump lämnade Trump Organization formellt den 11 januari 2017, nio dagar före sin [[Donald Trumps presidentinstallation|installation]] som [[USA:s president]]. Han höll en [[presskonferens]] i Trump Tower samma dag. Hans söner [[Donald Trump Jr.|Donald Jr.]] och [[Eric Trump]] tog över ledningen av konglomeratet.<ref name="presskonferens11jan17">Gajanan, Mahita (11 januari 2017). [http://time.com/4631688/donald-trump-news-conference-what-to-know/ "5 Things We Learned From Donald Trump's News Conference"]. ''[[Time (tidskrift)|Time]]''. Läst 11 januari 2017.</ref> I en tillbakablick över Trumps affärskarriär, publicerad 2016 i ''[[The New York Times]]'' av affärsjournalisten Ana Swanson, konstateras att Trump som affärsman bör ses som "en blandning av skryt, motgångar och verklig framgång".{{#tag:ref|Trump is a mix of braggadocio, business failures, and real success.|group=en}}<ref>Swanson, Ana (29 februari 2016). [https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2016/02/29/the-myth-and-the-reality-of-donald-trumps-business-empire/?utm_term=.8702562be3de "The myth and the reality of Donald Trump's business empire"]. ''[[The New York Times]]''. Läst 6 mars 2017.</ref>

====Etablering på Manhattan====
[[Fil:Trump-Tower-3.jpg|thumb|höger|[[Trump Tower]] på 725 [[Fifth Avenue]] (bredvid [[Tiffany & Co.]]) i [[Midtown Manhattan]].]]
Trumps första stora [[hotell]]projekt på [[Manhattan]] var 1978 års modernisering och ombyggnation av The Commodore Hotel (senare omdöpt till [[Grand Hyatt Hotel]]), som ligger i närheten av [[Grand Central Terminal]].<ref name=":2" /> Hotellet hotades av [[konkurs]] när han tog över det. Han lyckades övertala hotellkedjan [[Hyatt Hotels Corporation|Hyatt]] att bli partner med Trump Organization för att genomföra projektet. Trump lyckades även förhandla fram flera års [[skattelättnad]]er för projektet, efter förhandlingar med [[politiker]] i New York, vilket möjliggjorde projektet.<ref>Rosenthal, Max J. (11 juli 2016). [https://www.motherjones.com/politics/2016/07/trump-files-how-donald-tricked-new-york-huge-deal/ ”How Donald Trump Tricked New York Into Giving Him His First Huge Deal”] {{Wayback|url=https://www.motherjones.com/politics/2016/07/trump-files-how-donald-tricked-new-york-huge-deal/ |date=20190724114727 }}. ''motherjones.com''. Läst 10 augusti 2018.</ref> Detta var första gången någonsin som en kommersiell fastighetsutvecklare beviljats denna typ av skattelättnader i New York.<ref name=nytimes1984>Geist, William E. (8 april 1984). [https://www.nytimes.com/1984/04/08/magazine/the-expanding-empire-of-donald-trump.html ”The Expanding Empire of Donald Trump”]. ''[[New York Times]]''. Läst 28 mars 2019.</ref> Kostnaden för projektet landade till slut på 70 miljoner dollar, vilket var under budget.<ref>{{Bokref|efternamn=Wooten|förnamn=Sara McIntosh|datum=2009|titel=Donald Trump: From Real Estate to Reality TV|sid=32–35|isbn=0-7660-2890-9}}</ref> År 1996 sålde Trump sin andel (50 procent) av hotellet för 142 miljoner dollar.<ref>{{webbref |url=http://www.nytimes.com/1996/10/08/business/trump-sells-hyatt-share-to-pritzkers.html |titel=Trump Sells Hyatt Share To Pritzkers |utgivare=[[The New York Times]] |författare=Bagli, Charles W.|datum=8 oktober 1996 |hämtdatum=24 november 2016}}</ref>

Efter en längre tids förhandlingar, erhöll Trump 1978 tillstånd att bygga [[Trump Tower]] längs exklusiva [[Fifth Avenue]] på Manhattan.<ref name="TrumpTowerNYT"/> I detta fall lyckades han inte erhålla skattelättnader<ref name=nytimes1984/>, men hyllades i ''[[The New York Times]]'' för sina förmågor som [[förhandling|förhandlare]] och hur han lyckades förvärva rättigheterna till den eftertraktade platsen.<ref name="TrumpTowerNYT">{{webbref|url=http://www.nytimes.com/1984/04/08/magazine/the-expanding-empire-of-donald-trump.html?pagewanted=all|titel=The Expanding Empire of Donald Trump|hämtdatum=28 december 2016|författare=Geist, William E.|datum=8 april 1984|utgivare=''[[The New York Times]]''}}</ref> Året därpå påbörjades bygget, och i november 1983 öppnade Trump Tower.<ref name=TrumpTower/> Sedan skyskrapan stod färdig 1983 är Trump Organizations huvudkontor beläget där.<ref name=TrumpTower>{{webbref|url=http://www.nytimes.com/2010/03/16/arts/design/16scutt.html|titel=Der Scutt, Modernist Architect, Dies at 75|hämtdatum=23 augusti 2015|efternamn=Bernstein|förnamn=Fred A.|datum=16 mars 2010|utgivare=''[[New York Times]]''}}</ref> Trump själv bodde även där fram till sin [[Installation av USA:s president|installation]] som [[USA:s president]] i januari 2017.<ref>[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]] (21 november 2016). [https://www.svd.se/melania-stannar-i-new-york/om/usas-nye-president "Melania flyttar inte in i Vita huset – för sonens skull"]. ''[[Svenska Dagbladet]]''. Läst 6 februari 2017.<br>Johnson, Alex (11 juni 2017). [http://www.nbcnews.com/news/us-news/first-lady-melania-trump-son-barron-11-move-white-house-n770836 "First Lady Melania Trump, Son Barron, 11, Move Into the White House"]. ''[[National Broadcasting Company|NBC]]''. Läst 19 juni 2017.</ref>

Trump utsågs till "[[Entreprenör|Årets Entreprenör]]" av [[Wharton School]] 1984.<ref name="Biografi Boston Globe" /> Detta var första gången som priset utdelades. Samtidigt utsågs han även av Wharton Entrepreneur Center och [[Fortune 500]] som en av landets främsta entreprenörer.<ref>Coopersmith, Craig (19 oktober 1984). [https://dparchives.library.upenn.edu/cgi-bin/pennsylvania?a=d&d=tdp19841019-01.2.37&srpos=2&e=-------en-20--1--txt-txIN-donald+trump------ ”Donald Trump to give campus address”]. ''[[University of Pennsylvania|The Daily Pennsylvanian]]''. Läst 28 mars 2019.</ref>

I augusti 1986 tog Trump över en omstridd renovering av skridskobanan [[Wollman Rink]] i [[Central Park]]. Stadsförvaltningen i New York hade använt 21 miljoner dollar under sju år utan att få renoveringen färdig. Trump slutförde renoveringen på tre månader till en kostnad av 1,2 miljoner dollar, vilket var 750 000 dollar under budget. Under det första året skänkte Trump samtliga intäkter från Wollman Rink till [[välgörenhet]].<ref name="Bloomberg L.P">{{webbref|efternamn1=Freedlander|förnamn1=David|titel=A 1980s New York City Battle Explains Donald Trump's Candidacy|url=http://www.bloomberg.com/politics/features/2015-09-29/a-1980s-new-york-city-battle-explains-donald-trump-s-candidacy|hämtdatum=28 december 2016|utgivare=''[[Bloomberg]]''|datum=29 september 2015}}</ref>

Trump tilldelades den civila utmärkelsen [[Ellis Island Medal of Honor]] 1986, det första året som utmärkelsen delades ut. Han mottog priset vid en ceremoni den 27 oktober 1986 på [[Ellis Island]], samtidigt som bland andra [[Rosa Parks]], [[Jackie Kennedy]] och [[Muhammad Ali]].<ref name=EIMH1/><ref name=EIMH2/>

====Senare fastighetsprojekt====
År 1988 var Trump god för 1 miljard dollar enligt ''[[Forbes]]'', vilket var fyra gånger den förmögenhet han hade när han tog över Trump Organization.<ref name="entreprenör eller pappas gosse">{{Webbref|titel = Trump - entreprenör eller pappas gosse? |url = http://www.expressen.se/geo/trump--entreprenor-eller-pappas-gosse/ |verk = [[Expressen]]|författare=Larsson, Mats |datum=26 januari 2016 |hämtdatum = 2016-11-20}}</ref> Samma år köpte Trump det kulturminnesmärkta [[lyxhotell]]et [[Plaza Hotel, New York|Plaza Hotel]] för 390 miljoner dollar. Han kommenterade köpet i ett öppet brev i ''[[The New York Times]]'', och förklarade att han ser byggnaden som ett mästerverk, sin [[Mona Lisa]] och att köpet gjordes av estetiska snarare än ekonomiska skäl.{{#tag:ref|I haven't purchased a building, I have purchased a masterpiece – the ''[[Mona Lisa]]''. For the first time in my life, I have knowingly made a deal that was not economic – for I can never justify the price I paid, no matter how successful the Plaza becomes.|group=en}} Trumps dåvarande fru [[Ivana Trump]] fick ansvar för hotellet och projektet med dess renovering.<ref>{{webbref|titel=Ivana Trump: Hard work, discipline and self-reliance|utgivare=''Tampa Bay Times''|författare=Marion M. White|datum=September 26, 1988|url=http://infoweb.newsbank.com/resources/openurl?ctx_ver=z39.88-2004&rft_dat=document_id%3Anews%252F0EB528F413ED16AC&rft_id=info%3Asid%2Finfoweb.newsbank.com&rft_val_format=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Actx&svc_dat=AWNB&req_dat=1028A39C75C2B899|hämtdatum=28 december 2016}}</ref> Under Trumps ägarskap användes hotellet i filmen ''[[Ensam hemma 2 – vilse i New York]]''.<ref>{{tidningsref|url=https://svenska.yle.fi/artikel/2015/03/29/filmer-som-utspelar-sig-i-hotell|rubrik=Filmer som utspelar sig i hotell|tidning=Svenska YLE|författare=Alén, Nicke|datum=29 mars 2015|hämtdatum=14 augusti 2018}}</ref> Trump spelade även en liten roll som sig själv i denna film.<ref>{{webbref|url=http://www.washingtonexaminer.com/never-forget-donald-trumps-cameo-in-home-alone-2/article/2610290|titel=Never forget Donald Trump's cameo in 'Home Alone 2'|efternamn=Langille|förnamn=Sean|utgivare=''Washington Examiner''|datum=2017-06-23|hämtdatum=2019-04-02}}</ref> I slutet av 1992 ansökte hotellet om [[Konkurs#USA|rekonstruktion]] efter att ha varit finansiellt pressat under rådande [[lågkonjunktur]], liksom hela Trump Organization varit sedan misslyckanden med [[Donald Trump#Kasinobranschen|kasinon]] i [[Atlantic City]].<ref name="1988-2011" /> Trump förhandlade med långivare och lyckades vända trenden, men fick ge upp bland annat Plaza Hotel som fick nya ägare.<ref>{{Bokref|efternamn=Wooten |förnamn=Sara McIntosh |datum=2009 |titel=Donald Trump: From Real Estate to Reality TV |sid=65–66 |isbn=0-7660-2890-9}}</ref><ref name=forbes11>{{webbref |url=https://www.forbes.com/sites/clareoconnor/2011/04/29/fourth-times-a-charm-how-donald-trump-made-bankruptcy-work-for-him/ |förnamn=Clare |efternamn=O'Connor |titel=Fourth Time's A Charm: How Donald Trump Made Bankruptcy Work For Him |utgivare=''[[Forbes]]'' |datum=29 april 2011 |hämtdatum=28 mars 2019}}</ref>

Efter ekonomiska motgångar under början av 1990-talet vände trenden.<ref name="1988-2011" /> År 1994 lanserade Trump projektet med [[Trump International Hotel and Tower (New York)|Trump International Hotel and Tower]] vid [[Columbus Circle]] i New York, som han omvandlade från en kontorsbyggnad till ett lyxhotell.<ref>{{webbref |url= http://www.nytimes.com/1994/07/17/realestate/for-a-troubled-building-a-new-twist.html?pagewanted=all|titel= For a Troubled Building, a New Twist|efternamn= Dunlap|förnamn= David W.|datum=17 juli 1994|utgivare= ''[[The New York Times]]''|hämtdatum=2 januari 2017}}</ref> Samma år blev Trump även 50-procentig ägare av [[Empire State Building]] på Manhattan.<ref>{{Webbref|url=http://www.trump.com/real-estate-portfolio/new-york-past/empire-state-building/|titel=Trump Organization: Empire State Building|hämtdatum=2016-11-24|verk=Trump Organization}}</ref> Efter flera försök att få köpa hela byggnaden, valde Trump att sälja sin andel 2002.<ref>{{webbref|titel=Trump owns half of Empire State Building|utgivare=''[[Los Angeles Times]]''|författare=[[Associated Press|AP]]|datum=8 juli 1994|url=http://articles.latimes.com/1994-07-08/business/fi-13416_1_empire-state-building|hämtdatum=21 maj 2018}}</ref><ref>{{webbref|titel=Trump's lost Empire: The deal that marked the Donald's turn from New York real estate|utgivare=Crain's New York|förnamn=Aaron|efternamn=Elstein|datum=17 april 2016|url=http://www.crainsnewyork.com/article/20160417/REAL_ESTATE/160419898/the-deal-that-marked-donald-trumps-turn-from-new-york-real-estate-and-led-him-to-find-other-ways-to-remain-in-the-public-eye|hämtdatum=21 maj 2018}}</ref> År 1998 förvärvade Trump berömda [[General Motors Building]] på Manhattan för 900 miljoner dollar. Fem år senare, 2003, sålde han fastigheten för 1,4 miljarder dollar i vad som är den genom tiderna största försäljningen av en kontorsbyggnad i [[Nordamerika]].<ref>{{webbref|url=http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=990CEEDE163BF932A05756C0A96E958260|titel=Trump Buying The Landmark G.M. Building|hämtdatum=30 december 2016|efternamn=Yardley|förnamn=Jim|datum=31 maj 1998|utgivare=''[[The New York Times]]''}}</ref><ref>{{webbref|url=http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9400E7DE1738F933A0575BC0A9659C8B63|titel=G.M. Building Sells for $1.4 Billion, a Record|hämtdatum=30 december 2016|efternamn=Bagli|förnamn=Charles V.|datum=30 augusti 2003|utgivare=''[[The New York Times]]''}}</ref> Trump förvärvade även kontorsbyggnader som [[40 Wall Street]], [[Avenue of the Americas|1290 Avenue of the Americas]] och [[555 California Street]], som hyrs ut till olika företag.<ref>Alexander, Dan & Peterson-Withorn, Chase (7 mars 2019). [https://www.forbes.com/sites/danalexander/2019/03/07/trumps-secret-windfall-the-crown-jewels-of-his-fortune-are-2-skyscrapers-he-didnt-wantand-doesnt-control/#1ca4df722e57 ”Trump’s Secret Windfall: The Crown Jewels Of His Fortune Are 2 Skyscrapers He Didn’t Want—And Doesn’t Control”]. ''[[Forbes]]''. Läst 4 april 2019.</ref><ref>{{Webbref|titel = 40 Wall Street Is Sold To Trump |url = http://www.nytimes.com/1995/12/07/business/40-wall-street-is-sold-to-trump.html |verk = [[New York Times]]|hämtdatum = 30 december 2016|datum=1995-12-07|författare=[[Bloomberg|Bloomberg Business]]}}</ref>

Åren 1999–2001 utvecklade Trump bostadsbyggnaden [[Trump World Tower]] i New York. Detta var fram till 2003 världens högsta bostadsbyggnad, numera den tredje högsta.<ref>{{webbref|titel=Trump World Tower|url=http://skyscraperpage.com/cities/?buildingID=2197|hämtdatum=2 januari 2017|utgivare=''SkyscraperPage.com''}}</ref> Trump har även förvärvat exklusiva bostadsbyggnader som hyrs ut i bland annat [[Miami]], [[Waikiki]], [[Jersey City]], [[Seoul]], [[Istanbul]], [[Bombay]], [[Vancouver]] och flera i New York.<ref>[https://www.trump.com/residential-real-estate-portfolio ”Residential, Real Estate Portfolio”]. ''[[Trump Organization]]''. Läst 4 april 2019.</ref>

Efter [[11 september-attackerna]], då [[World Trade Center]]s [[World Trade Center|tvillingtorn]] kollapsade, planerade Trump att sponsra ett bygge av ''[[World Trade Center#World Trade Center Twin Towers II|Twin Towers 2]]'' för att återskapa New Yorks ikoniska stadssiluett. Han presenterade sitt projekt och byggnadsförslag tillsammans med ingenjören Ken Gardner och arkitekten Herbert Belton vid en presskonferens i Trump Tower den 18 maj 2005.<ref>Dobnik, Verena (19 maj 2005). [http://www.triroc.com/wtc/media/trump/trump.htm "Trump Sounds Off on World Trade Center"]. ''[[Associated Press|AP]]''. Läst 9 mars 2017.</ref> Projektet avvisades dock, och så småningom påbörjades istället [[One World Trade Center]].<ref>Hirschkorn, Phil (19 maj 2005). [http://edition.cnn.com/2005/US/05/18/wtc.trump/ "Trump pushes own Ground Zero plan"]. ''[[CNN]]''. Läst 9 mars 2017.</ref><ref>{{webbref|efternamn=Walker|förnamn=Hunter|titel=Donald Trump thought the plan to rebuild the Twin Towers was 'disgusting' - here's what he wanted to do|url=http://www.businessinsider.com.au/donald-trump-911-twin-towers-plan-2015-9|utgivare=''[[Business Insider]]''|hämtdatum=9 mars 2017|datum=11 september 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160818085456/http://www.businessinsider.com.au/donald-trump-911-twin-towers-plan-2015-9|arkivdatum=18 augusti 2016}}</ref>

År 2002 påbörjade Trump projektet med bygget av [[Trump International Hotel Las Vegas]], som ligger alldeles intill [[Las Vegas Strip]]. Hotellet stod färdigt i mars 2007. Trump har en privat [[takvåning]] på 61:e våningen.<ref>{{webbref|efternamn= Mishak|förnamn= Michael J.|url= http://articles.latimes.com/2011/apr/30/nation/la-na-0430-trump-vegas-20110430|titel= Trump's tower a sore spot on the Strip|datum=30 april 2011|utgivare=''[[Los Angeles Times]]''|hämtdatum=26 februari 2016}}</ref>

År 2009 stod [[Trump International Hotel and Tower (Chicago)|Trump International Hotel and Tower]] intill [[Chicagofloden]] färdigt. Skyskrapan är Chicagos näst högsta och [[världens högsta byggnader|världens 16:e högsta byggnad]].<ref>{{Bokref|url= https://books.google.com/?id=Z7UA73jthg4C&pg=PA216&dq=Trump+Tower+Chicago&q=Trump Tower Chicago |titel=101 of the world's tallest buildings|sid=216|utgivare=''Images Publishing''|år=2006 |isbn=1-86470-173-0 |författare=Binder, Georges}}</ref> När Trump lanserade projektet 2001 var tanken att bygga världens högsta byggnad, men denna plan reviderades till följd av 11 september-attackerna.<ref>{{webbref|url=http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,672579,00.html|titel=Tall Order|hämtdatum=6 maj 2008|datum=25 juli 2004|utgivare=''[[TIME Magazine]]''|författare=Lacayo, Richard|arkivurl=https://web.archive.org/web/20081207133535/http://www.time.com/time/magazine/article/0,9171,672579,00.html|arkivdatum=7 december 2008}}</ref> Samtidigt blev byggnaden en av världens högsta, och den högsta som byggts i USA sedan 1970-talet. I ''[[Chicago Tribune]]'' 2011 beskrevs därför byggnaden som en [[Trump International Hotel and Tower (Chicago)#Symbol för post-9/11|symbol för post-9/11]] och hur attackerna inte påverkat amerikansk arkitektur och byggandet av stora skyskrapor.<ref name=ct11>{{webbref|url=http://articles.chicagotribune.com/2011-09-09/news/ct-met-kamin-911architecture-20110909_1_international-hotel-tower-donald-trump-sears-tower|titel=Trump's tower a symbol of a post-attack revival|hämtdatum=30 juni 2014|författare=Kamin, Blair|datum=9 september 2011|utgivare=''[[Chicago Tribune]]''|arkivurl=https://web.archive.org/web/20140618231055/http://articles.chicagotribune.com/2011-09-09/news/ct-met-kamin-911architecture-20110909_1_international-hotel-tower-donald-trump-sears-tower|arkivdatum=18 juni 2014}}</ref>

Efter en längre tids förhandlingar, förvärvade Trump 2013 rättigheterna till den historiska byggnaden [[Old Post Office Pavilion]] längs [[Pennsylvania Avenue]] i [[Washington, D.C.]] Renoveringar genomfördes, och 2016 öppnades ett Trump-lyxhotell där.<ref>{{webbref |url=https://www.forbes.com/sites/jenniferwang/2016/10/26/trumps-d-c-hotel-officially-opens-but-trouble-has-dogged-the-iconic-property-since-the-start/#685ea92e72bc|titel=Trump's D.C. Hotel Officially Opens, But Trouble Has Dogged The Iconic Property Since The Start|förnamn=Jennifer|efternamn=Wang|utgivare=''[[Forbes]]''|datum=26 oktober 2016|hämtdatum=29 november 2016}}</ref>

====Kasinobranschen====
År 1977 erhöll Trump licens för att bedriva [[kasino]]verksamhet.<ref name=":2" /> Under tidigt 1980-tal började han förvärva fastigheter längst [[Atlantic City]] Broadwalk i [[New Jersey]].<ref>Trump, Donald; Schwartz, Tony. [https://books.google.com/books?id=Ye6e_VxM00kC&pg=PA210&lpg=PA210&dq=March+15,+1982,+trump&source=bl&ots=6XqTkqINzl&sig=u2IAZz7oTsgVDdcPJgnsIVhplG8&hl=en&ei=dAa7TdeSFpS-tgem26TdBQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&ved=0CBoQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false "[[The Art of the Deal]]"]. ''Random House Digital, Inc.'' Sid. 204.</ref> Han planerade därefter att påbörja bygget av ett eget kasino. Planerna sköts emellertid upp efter att Mike Rose, [[vd]] för [[Holiday Inn]], erbjöd honom att vara [[projektledare]] för bygget av Holiday Inn Casino-Hotel vilket han tackade ja till. Detta kasinohotell stod sedan färdigt i maj 1984. Två år senare köptes det av Trump själv, som då ändrade dess namn till Trump Plaza Hotel and Casino.<ref>Blair, Gwenda (2001). [https://books.google.com/books?id=PmrwtRTQ3fMC&pg=PA345&lpg=PA345&dq=trump,+%22mike+rose%22&source=bl&ots=RKbhq2cdaE&sig=EyNYOx049y-LWxqVEdYtLV4TRxw&hl=en&ei=Pw27TbN1iumBB9WiyN0G&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=1&sqi=2&ved=0CBYQ6AEwAA#v=onepage&q=trump%2C %22mike rose%22&f=false "The Trumps: Three Generations That Built an Empire"]. ''Simon and Schuster''. Sid. 345.</ref> Det stängde i september 2014 under andra ägare.<ref>{{webbref|url=http://www.pressofatlanticcity.com/news/breaking/trump-plaza-owners-confirm-plan-to-close-in-september/article_65a7e44a-09d4-11e4-81ef-001a4bcf887a.html |titel=Trump Plaza owners confirm plan to close in September|utgivare=''Press of Atlantic City'' |författare=McKelvey, Wallace |datum=12 juli 2014 |hämtdatum=30 december 2016}}</ref>

Redan ett år tidigare, 1985, hade Trump dock öppnat [[Trump's Castle]], ett kasinohotell med tillhörande [[småbåtshamn]].<ref>Lev, Michael (30 januari 1991). [http://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9D0CE7DC143FF933A05752C0A967958260&partner=rssnyt&emc=rss "Company News; Hilton Plans to Seek Atlantic City License"]. ''[[The New York Times]]''. Läst 30 december 2016.</ref> Efter ekonomiska problem, [[Konkurs#USA|rekonstruktion enligt Chapter 11]] och efterföljande omorganisering bytte Trump's Castle namn till Trump Marina i juni 1997.<ref>{{webbref|titel=Facelift changes name, theme of Trump’s Castle, but will it help?|utgivare=''Las Vegas Sun''|datum=25 juni 1997|url=http://lasvegassun.com/news/1997/jun/25/facelift-changes-name-theme-of-trumps-castle-but-w/|hämtdatum=30 december 2016}}</ref> År 2011 såldes Trump Marina till Landry's Inc. för 38 miljoner dollar.<ref>Parmley, Suzette (15 februari 2011). [http://articles.philly.com/2011-02-15/business/28536200_1_trump-entertainment-resorts-margaritaville-themed-casino-first-casino "Trump Marina sold to Landry's Inc."]. ''Philadelphia Enquirer''. Läst 30 december 2016.</ref>

Trump fick ytterligare ekonomiska intressen i kasinobranschen efter att han i juli 1987 förvärvade 93 procent av [[aktier]]na i Resorts International. Efter övertagandet av detta bolag var han med och slutförde det påbörjade byggprojektet av Resorts Taj Mahal i Atlantic City, vilket döptes om till [[Trump Taj Mahal]].<ref>{{webbref|titel=Trump completes the deal for Resorts International|utgivare=''Philadelphia Inquirer''|författare=Joyce A. Venezia|datum=22 juli 1987|url=http://search.proquest.com/nationalnewspremier/docview/286210766/CB4B8903B05A499DPQ/67|hämtdatum=29 december 2016}}</ref> Detta kasinohotell öppnade den 2 april 1990.<ref>{{webbref|titel=Taj: open sesame!|utgivare=''Press of Atlantic City''|författare=Daniel Heneghan|datum=3 april 1990|url=http://infoweb.newsbank.com/resources/openurl?ctx_ver=z39.88-2004&rft_dat=document_id%3Anews%252F0EAEA84E88B487F6&rft_id=info%3Asid%2Finfoweb.newsbank.com&rft_val_format=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Actx&svc_dat=AWNB&req_dat=1028A39C75C2B899|hämtdatum=29 december 2016}}</ref> Efter ekonomiska motgångar i samband med [[lågkonjunktur]]en under tidigt 1990-tal, ansöktes om rekonstruktion redan den 5 oktober 1991. Verksamheten omorganiserades in i ett av Trumps andra bolag, Trump Hotels & Casino Resorts.<ref>{{webbref |utgivare=''[[The New York Times]]'' |url=http://www.nytimes.com/1991/10/05/business/company-news-taj-mahal-is-out-of-bankruptcy.html |titel=Taj Mahal is out of Bankruptcy |datum=5 oktober 1991 |hämtdatum=10 december 2016}}</ref> Förhandlingarna med nya investerare skedde tillsammans med [[Wilbur Ross]] och [[Carl Icahn]].<ref>{{webbref | url=http://www.forbes.com/sites/chasewithorn/2016/11/29/what-you-need-to-know-about-likely-commerce-secretary-wilbur-ross-trumps-billionaire-pal/ | titel=What You Need To Know About Commerce Secretary Pick Wilbur Ross, Trump's Billionaire Pal | utgivare=''[[Fortune Magazine]]''|författare=Peterson-Withorn, Chase|datum=29 november 2016 |hämtdatum=28 februari 2017}}</ref> De ekonomiska problemen fortsatte även efter omorganiseringen, och efter ännu ett [[rekonstruktionsförfarande]] lämnade Trump bolaget.<ref>Smith, Aaron; Isidore, Chris (10 oktober 2016). [http://money.cnn.com/2016/10/10/news/companies/trump-taj-mahal-closed/ "Taj Mahal closes its doors in Atlantic City"]. ''[[CNN]]''. Läst 29 december 2016.</ref>

====Golfanläggningar====
{{multiple image|perrow=1
 | width = 225
 | header = 
 | image1 = Trump National Golf Club (6576508195).jpg
 | caption1 = Trump National Golf Club i [[Rancho Palos Verdes]] i [[Kalifornien]], som är världens dyraste golfbana.
 | image2 = Donald Trump and Bill Clinton 07.jpg
 | caption2 = Donald Trump samtalar med [[Bill Clinton]] i [[Trump Tower]] den 16 juni 2000.
}}
{{Se även|Lista över Donald Trumps golfanläggningar}}
Trump Organization har under Trumps ledning byggt, renoverat, ägt och drivit ett 20-tal [[golfbana|golfbanor]] med tillhörande fastigheter i fyra länder ([[USA]], [[Irland]], [[Storbritannien]] och [[Förenade arabemiraten]]).<ref name="golfbanor">Romine, Brentley (14 juli 2015). [https://web.archive.org/web/20160317081800/http://golfweek.com/news/2015/jun/16/donald-trump-us-president-2016-gop-golf-courses/ "Donald Trump announces he will run for president in 2016"]. ''Golfweek''. Läst 6 mars 2017.</ref> Under 2015 gav Trumps golfverksamhet en [[avkastning]] på 382 miljoner dollar.<ref>U.S. Office of Government Ethics (15 juli 2015). [https://www.washingtonpost.com/wp-stat/graphics/politics/trump-archive/docs/trump-fec-financial-disclosure-2015.pdf "Donald Trumps Personal Finance Disclosure Form 2015"]. ''[[The Washington Post]]''. Läst 6 mars 2017.</ref><ref>Alesci, Christina; Frankel, Laurie & Sahadi, Jeanne (19 maj 2016). [http://money.cnn.com/2016/05/18/news/trump-finances/ "A peek at Trump's finances"]. ''[[CNN]]''. Läst 6 mars 2017.</ref>

Trump började investera i golfanläggningar under slutet av 1990-talet. I december 1996 förvärvade han sin första golfbana, belägen i [[Ossining]] i [[New York (delstat)|New York]]. Han döpte om banan till Trump National Golf Club Westchester och påbörjade 1999 en renovering.<ref>McKay Wilson, David (4 september 2015). [http://www.lohud.com/story/news/2015/09/03/trump-seeks-90-percent-tax-cut-briarcliff-golf-club/71520582/ "Trump seeks 90 percent tax cut at Westchester Golf Club"]. ''The Journal News''. Läst 10 mars 2017.</ref> Projektet drog dock ut på tiden på grund av oegentligheter med [[Westchester County]], varför anläggningen öppnade igen först i april 2002.<ref>Brenner, Elsa (10 juni 2001). [http://www.nytimes.com/2001/06/10/realestate/in-the-region-westchester-trump-takes-a-golf-project-from-rough-to-fairway.html "In the Region/Westchester; Trump Takes a Golf Project From Rough to Fairway"]. ''[[The New York Times]]''. Läst 10 mars 2017.</ref><ref name="Trump golf" /> Sedan maj 2003 har [[USA:s president|USA:s tidigare president]] [[Bill Clinton]] varit medlem av denna golfklubb.<ref>{{webbref|efternamn=Leigh|förnamn=Jeremy|titel=Celebrity Golfers in the Hudson Valley: Bill Clinton, Donald Trump, Mark Wahlberg, Vera Wang, and More|utgivare=''Westchester Magazine''|url=http://www.westchestermagazine.com/Westchester-Magazine/Golf-Guide-2011/Celebrity-Golfers-in-the-Hudson-Valley-Bill-Clinton-Donald-Trump-Mark-Wahlberg-Vera-Wang-and-More/|år=2011|hämtdatum=10 mars 2017}}</ref> Hösten 1999 öppnade Trump den första golfanläggningen som han hade varit med och byggt från start, Trump International Golf Course i [[West Palm Beach]] i [[Florida]].<ref name="Trump golf">Garcia, Ahiza (29 december 2016). [http://money.cnn.com/2016/12/29/news/donald-trump-golf-courses/ "Trump's 17 golf courses: Everything you need to know"]. ''[[CNN]]''. Läst 10 mars 2017.</ref>

Han har därefter öppnat flera golfanläggningar i flera olika länder, bland annat [[Trump Turnberry]] i Skottland, [[Trump Doonbeg]] i Irland och två anläggningar i [[Dubai]]. År 2006 öppnade han anläggningen Trump National Golf Club i [[Rancho Palos Verdes]] i [[Kalifornien]], som kostade 264 miljoner dollar att bygga och därmed är världens dyraste golfbana.<ref name="worldgolf.com">{{webbref|url=http://www.worldgolf.com/courses/usa/california/ranchopalosverdes/trump-national-golf-club.html |titel=Trump National Golf Club |utgivare=''worldgolf.com'' |hämtdatum=2 januari 2017}}</ref> Denna golfbana som skulle ha arrangerat [[PGA Grand Slam of Golf]] 2015,<ref>{{webbref|titel=33rd PGA Grand Slam of Golf to be Hosted by Trump National Golf Club Los Angeles|url=http://www.pga.com/grandslam/news/pga-grand-slam-golf-moves-trump-national-los-angeles|utgivare=''[[Professional Golfers' Association of America|PGA of America]]''|författare=PGA|datum=10 mars 2015|hämtdatum=6 mars 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20181215204930/http://www.pga.com/grandslam/news/pga-grand-slam-golf-moves-trump-national-los-angeles|arkivdatum=15 december 2018}}</ref> men [[Professional Golfers' Association of America|PGA]] valde att bojkotta banan efter kontroversiella uttalanden om [[illegal invandring|illegal immigration]] från Trump under [[presidentvalet i USA 2016|presidentkampanjen 2016]].<ref>{{webbref |url=http://espn.go.com/golf/story/_/id/13571464/pga-cancels-grand-slam-golf-trump-national-los-angeles |titel=PGA can't find replacement course, cancels Grand Slam of Golf |författare=''[[Associated Press|AP]]'' |utgivare=''[[ESPN]]'' |datum=3 september 2015 |hämtdatum=6 mars 2017}}</ref>

====Andra verksamheter====
Trump har gjort affärer inom olika delar av den amerikanska [[sport]]branschen. Under 1980-talet ägde han den [[amerikansk fotboll|amerikanska fotbollsklubben]] [[New Jersey Generals]] som spelade i ligan USFL.<ref>Markazi, Arash (14 juli 2015). [https://www.espn.com/espn/story/_/id/13255737/five-things-know-donald-trump-usfl-experience ”Five things to know about Donald Trump’s USFL experience”]. ''[[ESPN]]''. Läst 11 augusti 2018.</ref> Under slutet av 1980-talet arrangerade han [[boxning]]smatcher i [[Atlantic City]]. Särskilt uppmärksammat var tungviktsmötet mellan [[Mike Tyson]] och [[Michael Spinks]] den 27 juni 1988 i Boardwalk Hall.<ref>{{webbref |url=https://www.nytimes.com/1988/02/25/sports/trump-gets-tyson-fight.html |titel=Trump Gets Tyson Fight |hämtdatum=20 mars 2017 |datum=25 februari 1988 |utgivare=''[[The New York Times]]''}}</ref> Han har även varit finansiell rådgivare åt Tyson.<ref>{{webbref |url=https://www.nytimes.com/1988/07/12/sports/sports-of-the-times-trump-promoter-or-adviser.html |titel=Sports of The Times; Trump: Promoter Or Adviser? |hämtdatum=20 mars 2017 |datum=12 juli 1988 |utgivare=''[[The New York Times]]'' |författare=Anderson, Dave}}</ref> Han har investerat i [[fribrottning]] och arrangerat galan [[Wrestlemania]] två gånger (1988, 1989) i Trump Plaza i Atlantic City.<ref>{{webbref|titel=Donald Trump|url=http://www.wwe.com/superstars/donald-trump|utgivare=World Wrestling Entertainment|hämtdatum=16 januari 2017|arkivurl=https://web.archive.org/web/20161115012015/http://www.wwe.com/superstars/donald-trump|arkivdatum=15 november 2016}}</ref> År 2013 blev Trump invald i [[WWE Hall of Fame]] för all den reklam hans engagemang gett sporten.<ref name="WWE">{{webbref |url=http://www.wwe.com/classics/wwe-hall-of-fame/donald-trump-announced-for-wwe-hall-of-fame-26090724 |titel=Donald Trump announced for WWE Hall of Fame |förnamn=Ryan |efternamn=Murphy |år=2013|utgivare=''[[World Wrestling Entertainment|WWE]]'' |hämtdatum=26 februari 2017}}</ref>

Trump har haft ekonomiska intressen i [[mode]]- och [[skönhet]]sbranschen. Åren 1996–2015 ägde han skönhetstävlingarna [[Miss Universum]], [[Miss USA]] och [[Miss Teen USA]].<ref name="Sells MUO">{{Webbref|titel = Trump sells Miss Universe Organization to WME-IMG Talent Agency |url = http://www.nytimes.com/2015/09/15/business/media/trump-sells-miss-universe-organization-to-wme-img-talent-agency.html?_r=0 |verk = [[The New York Times]]|författare=Koblin, John |datum=14 september 2015|hämtdatum = 2016-11-21}}</ref> År 1999 grundade han modellagenturen [[Trump Model Management]], där kända namn som [[Paris Hilton]], [[Tricia Helfer]], [[Isabella Rossellini]] och Trumps hustru [[Melania Trump]] arbetat.<ref>{{Webbref|titel = Trump Models: About the Agency |url = http://www.trumpmodels.com/contact/  |verk = [[Trump Model Management]]|hämtdatum = 2016-11-21}}</ref>

Trump har bedrivit [[utbildningsverksamhet]]. Den 23 maj 2005 grundade han affärsskolan [[Trump University]] i New York, som erbjöd utbildningar till bland annat [[fastighetsmäklare]] och fastighetsförvaltare. Skolan lades ner 2010.<ref>{{webbref|efternamn=Hindo |förnamn= Brian |datum=23 maj 2005 |url=http://www.bloomberg.com/news/articles/2005-05-22/trump-university-youre-wired |titel= Trump University: You're Wired! | utgivare=''[[Bloomberg]]'' |hämtdatum=29 december 2016}}</ref> Under [[presidentvalet i USA 2016|presidentkampanjen 2016]] anklagade flera tidigare studenter Trump för att utbildningen ska ha varit bristfällig, varför en [[rättegång]] planerades att starta mot Trump University i november 2016 efter beslut från [[åklagare|stadsåklagaren]] och [[demokraterna|demokraten]] Eric Schneiderman.<ref>Björk, Mikael (8 november 2016). [http://www.di.se/nyheter/processer-hotar-bade-clinton-och-trump/ "Processer hotar både Clinton och Trump"]. ''[[Dagens Industri]]''. Läst 29 december 2016.</ref> Efter valsegern gick Trump med på [[förlikning (civilrätt)|förlikning]] i fallet och betalade 25 miljoner dollar i ersättning.<ref>{{webbref|efternamn=Carroll|förnamn=Rory|titel=Donald Trump settles fraud lawsuits relating to Trump University for $25m|url=https://www.theguardian.com/us-news/2016/nov/18/donald-trump-university-settles-president-lawsuit-25-million|hämtdatum=29 december 2016|utgivare=''[[The Guardian]]''|datum=18 november 2016}}</ref>

I april 2011 köpte Trump [[vineri]]et Kluge Estate Winery and Vineyard i [[Charlottesville]] i [[Virginia]] för 6,2 miljoner dollar.<ref>{{webbref|författare=Annie Gowen |url=http://www.washingtonpost.com/local/trump-buys-former-kluge-owned-winery/2011/04/07/AF8hn7wC_story.html |titel=Trump buys former Kluge-owned winery |utgivare=''[[The Washington Post]]'' |datum=2011-04-07 |hämtdatum=2017-03-14}}</ref> Efter renoveringar öppnade vineriet den 11 oktober 2011 under namnet [[Trump Winery]]. Trump, som är [[absolutism (alkohol)|helnykterist]] sedan [[Donald Trump#Familjepåverkan|sin brors död]] och inte dricker vin, lät sonen [[Eric Trump]] stå som ägare och driva vineriet.<ref>{{webbref |url=http://www.newsplex.com/home/headlines/Trump_to_Debut_Albemarle_County_Winery_131055763.html |titel=Trump Winery Opens in Albemarle County |utgivare=''Newsplex.com'' |författare=Jaglois, Jessica |5= |datum=2011-10-04 |hämtdatum=2017-03-14 |arkivurl=https://archive.is/20120912214223/http://www.newsplex.com/home/headlines/Trump_to_Debut_Albemarle_County_Winery_131055763.html |arkivdatum=2012-09-12 }}</ref>

=== Förmögenhet ===
{{multiple image|perrow=1
 | width = 250
 | header = 
 | image1 = Maralago1 (4158314102).jpg
 | caption1 = Godset [[Mar-a-Lago]] i [[Palm Beach, Florida]], som ägs av Trump sedan 1985.<ref>Liberman, Si (7 mars 2018). [https://eu.usatoday.com/story/news/politics/2018/03/07/mar-lago-insiders-view-trumps-florida-estate/405689002/ ”Mar-a-Lago: An insider's view of Trump's Florida estate”]. ''[[USA Today]]''. Läst 5 februari 2019.</ref>
 | image2 = Trump Boeing 757-200 (N757AF) at McCarran.jpg
 | caption2 = Trumps [[Boeing 757]], som gick under smeknamnet "Trump [[Air Force One|Force One]]", under presidentkampanjen 2016.<ref>{{webbref |url=http://ktar.com/story/558905/trump-force-one-the-plane-that-carries-donald-trump-from-campaign-stop-to-campaign-stop/ |titel='Trump Force One' the plane that carries Donald Trump from campaign stop to campaign stop |författare=KTAR|datum=2 augusti 2015 |utgivare=''KTAR.com'' |hämtdatum=28 december 2016}}</ref>
}}
I ''[[Forbes]]'' lista över [[Lista över världens rikaste personer|världens rikaste personer]] i maj 2018 placerades Trump på 766:e plats i världen och 260:e plats i USA med en förmögenhet på 3,1 miljarder [[amerikansk dollar|dollar]] (motsvarande 28 miljarder [[svensk krona|kronor]]).<ref name="förmögenhet maj 2018" /> Han kom med på listan för första gången 1982, då med en förmögenhet på 100 miljoner dollar. Under tidigt 1990-tal hade han under en tid en [[Insolvens|negativ nettoförmögenhet]] efter flera motgångar under rådande [[konjunktur|lågkonjunktur]], men arbetade därefter successivt upp sin förmögenhet till nya personliga toppnoteringar. I mars 2005 rankades han av ''Forbes'' som den 228:e rikaste personen i världen.<ref name="1988-2011" />

Trumps förmögenhet har påverkats negativt av [[Donald Trump#Presidentkampanjen 2016|presidentkampanjen 2016]] och senare även av presidentskapet.<ref name="förmögenhet maj 2018" /><ref name="forbes1617" /> Efter att ha gjort kontroversiella uttalanden om [[illegal immigration|illegala immigranter]] under 2015 förlorade han exempelvis sina kontrakt med tv-bolagen ''[[National Broadcasting Company|NBC]]'' och ''Univision'', vilket medförde finansiella förluster på omkring 125 miljoner dollar.<ref>Carlyle, Erin (15 juli 2015). [https://www.forbes.com/sites/erincarlyle/2015/07/15/donald-trump-says-he-is-worth-10-billion-files-personal-financial-disclosure/#6be9013c53ed "As Trump Files FEC Disclosure, He Raises Claimed Net Worth To $10 Billion; Forbes Disagrees"]. ''[[Forbes]]''. Läst 23 mars 2017.</ref> Värdet av Trumps [[varumärke]] har även sjunkit sedan en del konsumenter valt att bojkotta produkter och tjänster från Trumps företag.<ref>Barbaro, Michael (17 oktober 2016). [https://www.nytimes.com/2016/10/18/us/politics/donald-trump-brand-reaction.html?_r=0 "The New Protesters Defying Donald Trump: His Costumers"]. ''[[The New York Times]]''. Läst 23 mars 2017.</ref> Åren 2016–2017 föll Trump totalt 220 placeringar på ''Forbes'' lista över [[Lista över världens rikaste personer|världens rikaste personer]] då hans förmögenhet minskade med 1 miljard dollar.<ref name="forbes1617" /> På listan i mars 2017 låg han på 544:e plats i världen och 201:a plats i USA med en förmögenhet på 3,5 miljarder dollar.<ref name="förmögenhet mars 2017">[https://www.forbes.com/profile/donald-trump/?list=billionaires "#544 Donald Trump"]. ''[[Forbes]]''. Läst 23 mars 2017.</ref> Åren 2017–2018 föll han ytterligare 222 placeringar på listan till 766:e plats i världen och 260:e plats i USA med en förmögenhet på 3,1 miljarder dollar.<ref name="förmögenhet maj 2018" /> Eftersom Trump inte har presenterat sin [[Självdeklaration|inkomstdeklaration]] (den förste presidenten sedan [[Jimmy Carter]] att underlåta att göra det)<ref>{{Tidningsref|rubrik=Presidential tax returns: It started with Nixon. Will it end with Trump?|url=http://money.cnn.com/2017/01/23/news/economy/donald-trump-tax-returns/index.html|tidning=[[CNN|CNNMoney]]|hämtdatum=2018-05-15|förnamn=Jill|efternamn=Disis}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.taxhistory.org/www/website.nsf/web/presidentialtaxreturns|titel=Tax History Project -- Presidential Tax Returns|hämtdatum=2018-05-15|verk=taxhistory.org}}</ref> har det dock varit svårt att avgöra hans verkliga förmögenhet.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Is Donald Trump Not Really a Billionaire?|url=https://www.vanityfair.com/news/2016/05/donald-trump-net-worth|tidning=The Hive|hämtdatum=2018-05-15|språk=en|förnamn=Tina|efternamn=Nguyen}}</ref> Trump har inte helt [[Investering#Desinvestering|divesterat]] sina bolag under presidenttiden, utan överlåtit konglomeratet [[Trump Organization]] till sina söner [[Donald Trump Jr.|Donald Jr.]] och [[Eric Trump|Eric]]<ref>[https://www.bloomberg.com/view/articles/2016-11-22/like-donald-trump-george-washington-had-business-interests "Like Donald Trump, George Washington Had Business Interests"]. ''[[Bloomberg]]''. Läst 17 maj 2018.</ref>, varpå det har spekulerats i huruvida han tjänar pengar på affärer som USA gör med främmande länder.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Trump Orders Help For Chinese Phone-Maker After China Approves Money For Trump Project|url=https://www.huffingtonpost.com/entry/trump-china-zte_us_5af9f701e4b0200bcab7fa66|tidning=Huffington Post|datum=2018-05-14|hämtdatum=2018-05-15|språk=en-US|förnamn=S. V.|efternamn=Date}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Trump’s failure to divest shows dubious commitment to our nation|url=https://www.denverpost.com/2017/01/17/trumps-failure-to-divest-shows-dubious-commitment-to-our-nation/|tidning=The Denver Post|datum=2017-01-17|hämtdatum=2018-05-15|språk=en-US}}</ref><ref>{{Tidningsref|rubrik=Trump Refuses To Divest Assets, Passes Control To Sons|url=https://www.forbes.com/sites/chasewithorn/2017/01/11/donald-trump-will-hand-over-business/#7e5650a660d7|tidning=Forbes|hämtdatum=2018-05-15|språk=en|förnamn=Chase|efternamn=Peterson-Withorn}}</ref>

Trump är den rikaste [[USA:s president|presidenten]] i USA:s historia, närmast före [[George Washington]].<ref name="Äldsta presidenten" /> Hans förmögenhet gjorde honom mindre beroende av kampanjdonationer till sin [[presidentvalet i USA 2016|presidentkampanj 2016]]. Den konservative [[Tucker Carlson]] har till exempel beskrivit president Trump som unik i modern tid i att inte vara "skyldig" [[lobbyism|lobbyvärlden]] något vid sitt tillträde.{{#tag:ref|Trump owes nothing to the lobbyist community.|group=en}}<ref>Yahoo News (14 november 2016). [https://www.yahoo.com/news/tucker-carlson-trump-owes-nothing-013053386.html "Tucker Carlson: Trump owes nothing to the lobbyist community"]. ''[[Yahoo]]''. Läst 23 mars 2017.</ref>

=== Välgörenhet ===
I samband med att Trump gav ut sin [[självbiografi]] och [[bästsäljare]] ''[[Trump: The Art of the Deal|The Art of the Deal]]'' 1987 grundade han 1988 [[välgörenhet]]sstiftelsen Donald J. Trump Foundation. Stiftelsen har skänkt pengar till bland annat Leukemia & Lymphoma Society, NewYork–Presbyterian Hospital, Dana–Farber Cancer Institute och Citizens United Foundation.<ref>Lord, Debbie (3 oktober 2016). [http://www.palmbeachpost.com/news/national/what-you-need-know-about-the-trump-foundation/gMQxd0UdznfuxEZQK3Q3tO/ "What you need to know about the Trump Foundation"]. ''Palm Beach Post''. Läst 10 december 2016.</ref> Under 2010 skänkte stiftelsen pengar till [[Generation Rescue]], som forskar om kopplingen mellan [[autism]] och [[vaccin]].<ref>{{webbref |url=https://www.forbes.com/sites/emilywillingham/2016/10/01/finally-someone-found-a-beneficiary-of-trump-charity-and-its-an-antivaccine-organization/#1c6449583a8e|titel=Finally, Someone Found A Beneficiary Of Trump Charity, And It's An Antivaccine Organization|efternamn=Willingham|förnamn=Emily|utgivare=''[[Forbes]]''|hämtdatum=12 maj 2018}}</ref> I december 2016 meddelade Trump att han avsåg att avveckla stiftelsen då han inte ville hamna i intressekonflikt.<ref>{{webbref|titel=Trump upplöser välgörenhetsstiftelse|url=http://www.svd.se/trump-upploser-stiftelse|hämtdatum=16 januari 2017|utgivare=''[[Svenska Dagbladet]]''|datum=25 december 2016|författare=[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20161226000447/http://www.svd.se/trump-upploser-stiftelse|arkivdatum=26 december 2016}}</ref> Vid tiden var stiftelsen under utredning av delstaten New Yorks åklagarmyndighet. Myndigheten menade att det inte gick att lägga ned stiftelsen medan den var föremål för utredning.<ref>{{webbref|titel=Trump upplöser stiftelse|url=http://www.vk.se/1893610/trump-upploser-stiftelse|hämtdatum=16 januari 2017|utgivare=''[[Västerbottens-Kuriren]]''|datum=25 december 2016|författare=[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]]|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170107190246/http://www.vk.se/1893610/trump-upploser-stiftelse|arkivdatum=7 januari 2017}}</ref>

I december 2018, gick stiftelsen med på att helt sluta med sin verksamhet och att göra sig av med alla sina tillgångar. Allmänna åklagaren [[Barbara Underwood]], som ledde utredningen och åtalet, uttalade att utredningen hade påvisat ett chockerande mönster av olaglighet ("a shocking pattern of illegality").<ref name=Goldmacher-181218>{{Tidningsref|url=https://www.nytimes.com/2018/12/18/nyregion/ny-ag-underwood-trump-foundation.html |rubrik=Trump Foundation Will Dissolve, Accused of 'Shocking Pattern of Illegality' |tidning=[[The New York Times]] |datum=December 18, 2018 |hämtdatum=May 9, 2019 |förnamn=Shane |efternamn=Goldmacher}}</ref><ref name=Fahrenthold-181219>{{Tidningsref|url=https://www.smh.com.au/world/north-america/a-shocking-pattern-of-illegality-trump-foundation-shuts-down-20181219-p50n2y.html |rubrik=A shocking pattern of illegality': Trump Foundation shuts down |tidning=[[Sydney Morning Herald]] |datum=December 19, 2018 |hämtdatum=May 9, 2019 |förnamn=David |efternamn=Fahrenthold}}</ref> Några månader senare beordrade en statsåklagare i staten New York Trump att betala 2 miljoner dollar till en grupp av välgörenhetsorganisationer som en slags böter för att han hade brutit mot sin plikt leda den stiftelse som bar hans namn.<ref name=Katersky-191107>{{Tidningsref|url=https://abcnews.go.com/US/trump-foundation-ordered-pay-2m-collection-nonprofits-part/story?id=66827235 |rubrik=President Donald Trump ordered to pay $2M to collection of nonprofits as part of civil lawsuit |tidning=[[ABC News]] |datum=November 7, 2019 |hämtdatum=November 7, 2019 |förnamn=Aaron |efternamn=Katersky}}</ref>

I samband med [[orkan]]en Harvey i delstaten [[Texas]] i slutet av augusti 2017 skänkte Trump 1 miljon [[amerikansk dollar|dollar]] för att hjälpa katastrofens offer.<ref>Lemire, Jonathan & Gordon, Marcy (1 september 2017). [http://abcnews.go.com/Politics/wireStory/white-house-deciding-trumps-harvey-donation-49575971 "White House still deciding who gets Trump's Harvey donation"] {{Wayback|url=http://abcnews.go.com/Politics/wireStory/white-house-deciding-trumps-harvey-donation-49575971 |date=20170902161659 }}. ''[[American Broadcasting Company|ABC News]]''. Läst 2 september 2017.</ref> Summan gick bland annat till [[Röda Korset]] och [[Frälsningsarmén]].<ref>Pullen, John Patrick (6 september 2017). [http://fortune.com/2017/09/06/trump-hurricane-harvey-donation/ ”Hurricane Harvey: Where Trump’s 1 Million Donation Went”]. ''[[Fortune (tidskrift)|Fortune]]''. Läst 5 augusti 2018.</ref>

Trump valde att inte ta ut någon [[USA:s president#Lönevillkor och förmåner|presidentlön]] under sin ämbetstid som [[USA:s president]]. Han är den tredje amerikanska presidenten som har valt att tacka nej till presidentlönen (tidigare även [[Herbert Hoover]] och [[John F. Kennedy]]).<ref name="utan lön"/> Istället har han valt att summan om 400 000 dollar om året som skulle ha gått till hans presidentlön doneras till olika välgörande ändamål. Summan för det första kvartalet 2018 gick exempelvis till [[USA:s veterandepartement]] för att hjälpa [[krigsveteran]]er och summan för det tredje kvartalet 2018 till forskning om [[alkoholmissbruk]].<ref name=donationerlön>Reints, Renad (25 januari 2019). [http://fortune.com/2019/01/25/trump-donated-third-quarter-salary-alcohol-research/ ”Trump Donated 100 000 From His Salary to Alcohol Research”]. ''[[Fortune (tidskrift)|Fortune]]''. Läst 6 mars 2019.</ref><ref>[https://edition.cnn.com/2018/05/17/politics/trump-donation-veterans-affairs/index.html ”President Trump donates first quarter salary to VA”]. ''[[CNN]]''. Läst 5 augusti 2018.</ref>

== Presidentkampanjer ==
===Tidig politisk karriär===
[[Fil:Donald Trump meeting President Ronald Reagan (29104675986).jpg|thumb|Trump möter [[USA:s president|USA:s 40:e president]] [[Ronald Reagan]] i [[Vita huset]], 1987.]]
Donald Trump började bli [[politik|politiskt aktiv]] under slutet av 1980-talet. Trump har beskrivit [[Ronald Reagan]] som sin favoritpresident under sin egen livstid. Han har hyllat Reagans politiska gärningar, bortsett från Reagans syn på internationell handel med regionala [[frihandelsavtal]] såsom [[North American Free Trade Agreement|NAFTA]] där Trump istället förespråkar [[bilateral]]a frihandelsavtal med enskilda länder eftersom han anser att ett sådant förfarande vore mer fördelaktigt för USA.<ref name="omreagan">Bryan, Bob (27 januari 2017). [http://nordic.businessinsider.com/trump-tells-hannity-reagan-was-his-favorite-president-except-for-trade-2017-1?r=US&IR=T "Trump: Reagan was the best president of my lifetime, but he was 'not great' on trade"]. ''[[Business Insider]]''. Läst 9 mars 2017.</ref> Trump blev inbjuden av det [[republikanska partiet]] för att hålla tal vid en konferens 1987 då Reagan var president.<ref name="Trumps resa" /> Samma år startade republikanen Mike Dunbar en "Draft Trump"-kampanj för att försöka få Trump att ställa upp i [[Presidentvalet i USA 1988|presidentvalet 1988]] som Reagans efterträdare.<ref>Curtis, Justin (1 jan 2016). [http://harvardpolitics.com/united-states/demystifying-donald-trump-past-present/ Demystifying the Donald: Trump, Past and Present] {{Wayback|url=http://harvardpolitics.com/united-states/demystifying-donald-trump-past-present/ |date=20180517220415 }}. ''[[Harvard University|Harvard Political Review]]. Läst 16 december 2017.</ref> I september 1987 publicerade Trump ett öppet brev på annonsplats i ''[[The New York Times]]'' där han kritiserade delar av USA:s utrikespolitik.<ref>{{tidningsref|författare=Jansson, Mikael K |rubrik=Här är ögonblicken som formade Donald Trump |url=https://www.gp.se/nyheter/världen/bilder-här-är-ögonblicken-som-formade-donald-trump-1.3884180 |hämtdatum=16 januari 2017 |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |datum=19 oktober 2016 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170116024853/https://www.gp.se/nyheter/v%C3%A4rlden/bilder-h%C3%A4r-%C3%A4r-%C3%B6gonblicken-som-formade-donald-trump-1.3884180 |arkivdatum=16 januari 2017 }}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.nytimes.com/1987/09/02/nyregion/trump-gives-a-vague-hint-of-candidacy.html |titel=Trump Gives a Vague Hint of Candidacy |utgivare=''[[The New York Times]]'' |förnamn=Michael |efternamn=Oreskes |datum=2 september 1987 |hämtdatum=25 november 2016}}</ref> Trump krävde i brevet att [[Japan]] och [[Saudiarabien]] skulle tvingas betala för [[USA]]:s försvar av [[Persiska viken]].<ref name="väg till makten" /> I samband med presidentvalet 1988 diskuterades Trump även som en potentiell [[USA:s vicepresident|vicepresident]]kandidat till [[George H.W. Bush]].<ref>{{webbref |url=http://nypost.com/2015/11/09/was-donald-trump-almost-on-the-george-h-w-bush-ticket/ |titel=Was Donald Trump almost on the George H.W. Bush ticket? |efternamn=Schultz |förnamn=Marisa |datum=9 november 2015 |utgivare=''[[New York Post]]'' |hämtdatum= 25 november 2016}}</ref> I december 1988 rankades Trump som den tionde mest beundrade personen i USA, enligt [[George Gallup|Gallup]]s årliga [[opinionsundersökning]].<ref>Gallup, George (1990). [https://books.google.se/books?id=G7Tf_1GzlHEC&pg=PA3&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false "The Gallup Poll: Public Opinion 1989"]. Roman & Littlefield, s. 3.</ref> Trump prydde omslaget på ''[[Time (tidskrift)|Time]]'' i januari 1989 och i en artikel av Otto Friedrich i numret diskuterades Trumps politiska ambitioner och huruvida han kommer att kandidera till presidentposten.{{#tag:ref|There has been artfully hyped talked about his having political ambitions, worrying about nuclear proliferation, even someday running for President.|group=en}}<ref>Gibbs, Nancy. "Behind the Scenes: His First TIME Cover". ''[[Time Magazine]]'', 19 december 2016, s. 6.</ref>

Den 7 oktober 1999 var Trump gäst hos ''[[Larry King Live]]'' på [[CNN]] och bekräftade där att han kommer att ställa upp i kampen om nomineringen inför [[presidentvalet i USA 2000|presidentvalet 2000]] som kandidat för [[Reform Party]].<ref>{{webbref|url=https://news.google.com/newspapers?id=WMI_AAAAIBAJ&sjid=plcMAAAAIBAJ&pg=3460,1215426&dq=donald+trump+exploratory+committee&hl=en|titel=Trump Forms Exploratory Committee For Possible Presidential Run|datum=7 oktober 1999|utgivare=''Times-Union''|hämtdatum=25 november 2016}}</ref> Den 1 januari 2000 lanserade Trump sin kampanjbok "The America We Deserve".<ref>{{webbref|url=http://www.amazon.com/The-America-Deserve-Donald-Trump/dp/1580631312|titel=The America We Deserve|datum=(1 januari 2000)|utgivare=''[[Amazon.com]]''|hämtdatum=25 november 2016}}</ref> För att marknadsföra boken höll Trump en [[presskonferens]] i [[Trump Tower]] i [[New York]] den 5 januari, där han svarade på frågor samt signerade böcker. Han sade bland annat att han "kanske är för ärlig för att vara politiker".{{#tag:ref|I may be too honest to be a politician.|group=en}}<ref>{{webbref|url=http://www.c-span.org/video/?154645-1/book-discussion-america-deserve|titel=Book Discussion on the America We Deserve|datum=(11 januari 2000)|utgivare=''[[C-SPAN]]''|hämtdatum=3 mars 2017}}</ref> I boken diskuterar Trump bland annat [[Usama bin Ladin]] och han spår att en större [[terrorism|terrorattack]] kommer att ske mot USA inom en snar framtid som "kommer få [[bombningen av World Trade Center 1993]] att se ut som något gjort av barn med smällare".{{#tag:ref|I really am convinced we're in danger of the sort of terrorist attacks that will make [[bombningen av World Trade Center 1993|the bombing of the Trade Center]] look like kids playing with firecrackers.|group=en}}<ref>{{webbref|url=http://www.newsmax.com/Newsfront/donald-trump-911-sept11-the-america-we-deserve/2015/10/20/id/697131/ |titel=Trump's 2000 Book Predicted Major Terror Attack in US |efternamn=Burke |förnamn=Cathy |utgivare=''Newsmax'' |datum=2015-10-20 |hämtdatum=9 mars 2017}}</ref> Han lägger även stort fokus på problemen med [[illegal immigration]] till USA och beskriver landets [[invandringspolitik]] som "dumdristig och respektlös".{{#tag:ref|A liberal policy of immigration may seem to reflect confidence and generosity. But our current laxness toward illegal immigration shows a recklessness and disregard for those who live here legally.|group=en}}<ref>{{webbref|url=http://www.vox.com/a/donald-trump-books |titel=Zero-sum Trump |efternamn=Matthews |förnamn=Dylan |utgivare=''Vox''|datum=2016-07-07|hämtdatum=9 mars 2017}}</ref> Den 14 februari 2000 drog Trump tillbaka sin kandidatur efter misslyckade [[primärval]] (han vann dock delstaterna [[Kalifornien]] och [[Michigan]]) och oenigheter inom partiet.<ref>{{webbref|url=https://news.google.com/newspapers?id=VvBHAAAAIBAJ&sjid=w-wDAAAAIBAJ&pg=2376,6423681&dq=donald+trump+reform+party&hl=en|titel=The Donald ducks out on presidential run, blames party fighting|datum=(14 februari 2000)|utgivare=''Deseret News''|hämtdatum=25 november 2016}}<br>Winger, Richard (25 december 2011). [http://ballot-access.org/2011/12/25/donald-trump-ran-for-president-in-2000-in-several-reform-party-presidential-primaries/ "Donald Trump Ran For President in 2000 in Several Reform Party Presidential Primaries"]. ''Ballot Access News''. Läst 18 juni 2017.</ref>

Trump kritiserade vid flera tillfällen [[George W. Bush]] och hans administration för [[invasion]]en av [[Irak]] 2003 och hanteringen av [[Irakkriget]].<ref>{{webbref|url=http://www.rense.com/general54/bushs.htm|titel=Donald Trump Would 'Fire' Bush Over Iraq Invasion|datum=14 juli 2004|utgivare=''Jeff Rense''|hämtdatum=3 mars 2017|språk=en}}</ref><ref>{{webbref|url=http://dailycaller.com/2015/08/31/donald-trump-wanted-last-republican-president-impeached-for-foreign-policy-lies/|titel=Trump Wanted Bush Impeached Over Iraq|efternamn=Owens|förnamn=Eric|datum=31 augusti 2015|utgivare=''The Daily Caller''|hämtdatum=3 mars 2017|språk=en}}</ref> Trump funderade på att utmana Bush i republikanernas primärval 2004.<ref>{{webbref|url=http://theweek.com/articles/453016/donald-trumps-neverending-fictional-campaign-office|titel=Donald Trump's never-ending fictional campaign for office|efternamn=Terbush|förnamn=Jon|datum=14 januari 2014|utgivare=''The Week''|hämtdatum=3 mars 2017|språk=en}}</ref> I februari 2011 höll Trump tal vid den årliga [[Conservative Political Action Conference]] och det spekulerades därefter huruvida han skulle ställa upp i [[presidentvalet i USA 2012|presidentvalet 2012]] för republikanerna.<ref>{{webbref |url=http://www.cnn.com/2016/03/03/politics/donald-trump-first-speech-to-cpac/index.html |titel=Gay conservatives who helped kickstart Trump's GOP career have serious regrets |datum=3 mars 2016 |förnamn=Chris |efternamn=Moody |utgivare=''[[CNN]]'' |hämtdatum=30 december 2016}}</ref> Den 16 maj 2011 meddelade Trump att han inte kandiderar i presidentvalet 2012 då han inte kände sig redo för att lämna sin affärskarriär.{{#tag:ref|[U]ltimately, however, business is my greatest passion and I am not ready to leave the private sector.|group=en}}<ref>{{webbref |titel=Trump not running for president |url=http://politicalticker.blogs.cnn.com/2011/05/16/breaking-trump-not-running-for-president/?hpt=T2 |datum=16 maj 2011 |utgivare=''[[CNN]]'' |hämtdatum=30 december 2016 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110519101948/http://politicalticker.blogs.cnn.com/2011/05/16/breaking-trump-not-running-for-president/?hpt=T2 |arkivdatum=19 maj 2011 }} {{en}}</ref> Trump talade vid Conservative Political Action Conference även åren 2013, 2014 och 2015.<ref name="CPAC 17">[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]] (24 februari 2017). [http://www.sydsvenskan.se/2017-02-24/trump-tog-ater-upp-sverige-i-sitt-tal "Trump tog åter upp Sverige i sitt tal"]. ''[[Sydsvenskan]]''. Läst 24 februari 2017.</ref> Efter att uttalat sig kritiskt gällande president [[Barack Obama]]s politik, började Trump under 2012 antyda att han skulle ställa upp i [[presidentvalet i USA 2016|presidentvalet 2016]].<ref>{{Webbref|titel = Affärsmannen som gav sig in i politiken |url = http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4403&grupp=22645&artikel=6516877 |verk = [[Sveriges Radio]]|författare=Abdelzadeh, Hewa |datum=26 september 2016|hämtdatum = 2016-11-25}}</ref>

===Presidentkampanjen 2016===
{{Huvudartikel|Donald Trumps presidentskap#Presidentkampanjen 2016}}
{{multiple image|perrow=2
 | width = 140
 | header = 
 | image1 = Donald Trump (29273256122) Cropped.jpg
 | caption1 = Trump under ett kampanjtal.
| image2 = Donald Trump RNC July 2016.jpg
 | caption2 = Trump segertalar på republikanernas [[USA:s presidentnomineringskonvent|nationella konvent]].
| image3 = Donald Trump podium (30087928386).jpg
 | caption3 = Kampanjskylten för Trump/[[Mike Pence|Pence]] 2016.
 | image4 = Trump Rally in Cincinnati.jpg
 | caption4 = Kampanjmöte i [[US Bank Arena]].
}}
[[Fil:2016 Presidential Election by County.svg|thumb|Valresultat 2016 utifrån [[USA:s countyn]]. Trump (röd) vann 2 626 av landets 3 242 countyn.]]
Den 16 juni 2015 tillkännagav Trump, under ett tal i [[Trump Tower]] i [[New York]], att han skulle ställa upp som kandidat i [[Republikanska partiet|republikanerna]]s [[primärval]] inför [[Presidentvalet i USA 2016|presidentvalet 2016]].<ref name=NE/> I talet fokuserade Trump på frågor som [[illegal immigration]] från [[Mexiko]], [[opioidkrisen i USA|det växande drogberoendet]], [[arbetslöshet]], [[offshoring]] av amerikanska jobb till särskilt [[Kina]], [[USA:s statsskuld|den växande statsskulden]] och [[terrorism|terrorhoten]] från [[ISIS]], vilka alla senare kom att bli centrala teman i Trumps valkampanj. Han presenterade också sin kampanj[[politisk slogan|slogan]] "[[Make America Great Again]]", en slogan som [[Lista över politiska slogans#Amerikanska presidentslogans (inklusive presidentkandidatslogans)|tidigare använts]] av republikanen [[Ronald Reagan]] i samband med [[presidentvalet i USA 1980|presidentvalet 1980]].<ref name=TIME>{{Webbref|titel = Donald Trumps Announcement Speech |url = http://time.com/3923128/donald-trump-announcement-speech/ |verk = [[Time (tidskrift)|Time]]|hämtdatum = 2016-11-22}}</ref> Hösten 2015 lanserade Trump sin politiska kampanjbok ''Crippled America: How to Make America Great Again''. Samtliga intäkter från boken gick till [[Donald Trump#Välgörenhet|välgörenhet]].<ref>{{webbref|efternamn=Bhatia|förnamn=Shekhar|titel= A block-long line of fans for Donald Trump as he launches his campaign book|url=http://www.dailymail.co.uk/news/article-3302434/A-block-long-line-fans-Donald-Trump-launches-campaign-book-Crippled-America-claim-d-waited-14-hours-signings-selfies-slight-exaggeration.html|hämtdatum=22 november 2016|utgivare=''[[Daily Mail]]''|datum=3 november 2015}}</ref>

Det stod i praktiken klart att Trump skulle vinna [[primärval]]en för att bli republikanernas presidentkandidat den 3 maj 2016, efter att han vunnit delstaten [[Indiana]] och den sista motståndare [[Ted Cruz]] drog tillbaka sin kandidatur.<ref>Martin, Jonathan; Haley, Patrick (3 maj 2016). [http://www.nytimes.com/2016/05/04/us/politics/indiana-republican-democratic.html "Donald Trump all but clinches G.O.P. race with Indiana win; Ted Cruz quits"].''[[The New York Times]]''. Läst 2 januari 2017.</ref> Trump utnämndes officiellt till republikanernas presidentkandidat den 21 juli 2016 under partiets [[USA:s presidentnomineringskonvent|nationella konvent]] i [[Quicken Loans Arena]] i [[Cleveland]] i [[Ohio]]. Trump fick flest antal primärvalsröster (cirka 14 miljoner) i det republikanska partiets historia.<ref>{{Webbref|titel = Trump blir republikanernas presidentkandidat |url = http://www.di.se/artiklar/2016/5/4/trump-blir-republikanernas-presidentkandidat/ |verk = [[Dagens Industri]]|författare=''[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]]''|datum=4 maj 2016|hämtdatum = 2016-11-22}}</ref>

Trumps motståndare i presidentvalet blev [[USA:s första dam|USA:s tidigare första dam]] och [[USA:s utrikesminister|utrikesminister]] [[Hillary Clinton]], som var [[demokraterna]]s presidentkandidat.<ref>{{webbref|efternamn1=Rappeport|förnamn1=Alan|efternamn2=Acindor|förnamn2=Yamiche|efternamn3=Martin|förnamn3=Jonathan|titel=Democrats Nominate Hillary Clinton Despite Sharp Divisions|url=https://www.nytimes.com/2016/07/27/us/politics/dnc-speakers-sanders-clinton.html|utgivare=''[[The New York Times]]''|datum=26 juli 2016|hämtdatum=17 mars 2017}}</ref> Under valnatten mellan den 8 och 9 november 2016 utropades Trump till segrare i presidentvalet och som [[USA:s president|USA:s nästa president]], efter att ha vunnit röster i [[USA:s delstater|delstater]] motsvarande mer än 270 [[elektor]]sröster. Totalt vann Trump 304 av de 538 elektorsrösterna. 

Trump vann i 30 av 50 delstater, och blev den första republikanska kandidaten sedan [[George H.W. Bush]] i [[presidentvalet i USA 1988|presidentvalet 1988]] att vinna delstaterna [[Pennsylvania]] och [[Michigan]] och den förste sedan [[Ronald Reagan]] i [[presidentvalet i USA 1984|presidentvalet 1984]] att vinna [[Wisconsin]].<ref name="president">[https://apnews.com/64fbe074e90f44d58fd4f60ea5ee0e6c "The Latest: Donald Trump elected president"]. ''[[Associated Press]]''. Läst 9 november 2016.</ref> Trump vann rösterna i 2626, och Clinton i 487, av [[USA:s countyn]].<ref name="countyn">Stoltzfoos, Rachel (30 januari 2017). [http://dailycaller.com/2017/01/30/when-you-hear-mention-of-clintons-popular-vote-total-just-point-out-this-fact/ "When You Hear Mention Of Clinton’s Popular Vote Total, Just Point Out This Fact"]. ''The Daily Caller''. Läst 17 mars 2017.</ref><ref>Wallace, Tim (16 november 2016). [https://www.nytimes.com/interactive/2016/11/16/us/politics/the-two-americas-of-2016.html?mtrref=www.viglink.com&gwh=7616B672FD5CA396689BF88FF6681260&gwt=pay "The Two Americas of 2016"]. ''[[The New York Times]]''. Läst 17 mars 2017.</ref> Clinton vann emellertid den så kallade "popular vote" (antalet röster i USA totalt), med cirka 66 miljoner röster (48 procent) mot Trumps cirka 63 miljoner röster (46 procent).<ref>{{webbref|efternamn=Leip |förnamn=David |datum=17 december 2016 |titel=2016 Presidential General Election Results |url=http://uselectionatlas.org/RESULTS/index.html |utgivare=''Dave Leip's Atlas of U.S. Presidential Elections''|hämtdatum=23 december 2016}}</ref> Trump blev därmed den femte presidentkandidaten i USA:s historia som vunnit ett presidentval utan att ha fått flest antal röster (de tidigare fallen är [[John Quincy Adams]] [[presidentvalet i USA 1824|1824]], [[Rutherford B. Hayes]] [[presidentvalet i USA 1876|1876]], [[Benjamin Harrison]] [[presidentvalet i USA 1888|1888]] och [[George W. Bush]] [[presidentvalet i USA 2000|2000]]).<ref>Savage, David (11 november 2016). [http://www.latimes.com/nation/la-na-pol-electoral-college-20161110-story.html "For the fourth time in American history, the president-elect lost the popular vote. Credit the electoral college"]. ''[[Los Angeles Times]]''. Läst 17 mars 2017.</ref><ref>Juhlin, Johan (9 november 2016). [http://www.svt.se/nyheter/utrikes/clinton-fick-rosterna-trump-vann "Clinton fick rösterna – Trump vann"]. ''[[SVT]]''. Läst 23 december 2016.</ref> Trump hävdade att miljontals röster på Clinton var olagliga och tillsatte en utredning för att undersöka detta, vilken fann att det inte fanns några bevis för det påståendet.<ref>{{Webbref|titel=Trump again claims massive vote fraud. A massive search for evidence finds none.|url=https://www.nbcnews.com/politics/donald-trump/trump-again-claims-massive-vote-fraud-massive-search-evidence-finds-n863096|verk=NBC News|hämtdatum=2020-11-16|språk=en}}</ref>

Efter presidentvalet hölls [[demonstration]]er i flera amerikanska städer (särskilt i [[Kalifornien]] och [[New York (delstat)|New York]]) mot valresultatet och Trump.<ref>Lagerwall, Katarina (10 november, 2016). [http://www.dn.se/nyheter/usa-valet/tusentals-demonstranter-i-protest-mot-trump/ "Tusentals demonstranter i protest mot Trump"]. ''[[Dagens Nyheter]]''. Läst 16 december 2016.</ref> Den [[amerikansk dollar|amerikanska dollarn]] steg kraftigt på [[börs]]en efter Trumps valseger, och var den 16 december 2016 uppe på sin högsta nivå sedan 2002. I en jämförelse mot det [[brittiskt pund|brittiska pundet]] var dollarn uppe på sin högsta nivå sedan 1985.<ref name="dollarndec16">Björklund, Marianne (16 december 2016). [http://www.dn.se/ekonomi/dollarn-fortsatter-stiga-mot-rekordhojder/ "Dollarn fortsätter stiga mot rekordhöjder"]. ''[[Dagens Nyheter]]''. Läst 18 december 2016.</ref> Den 10 november 2016 mötte Trump [[USA:s president|president]] [[Barack Obama]] i [[Vita huset]] för att diskutera Trumps maktövertagande.<ref>{{webbref |url=http://www.nytimes.com/2016/11/11/us/politics/white-house-transition-obama-trump.html |titel=Trump and Obama Hold Cordial 90-Minute Meeting in Oval Office |utgivare=''[[The New York Times]]'' |förnamn=Julie |efternamn=Davis |datum=10 november 2016 |hämtdatum=17 december 2016}}</ref>

===Presidentkampanjen 2020===
Trump ställde upp för återval 2020. Han kritiserades för att anordna valmöten med tusentals åskådare under pågående coronapandemi.<ref>{{Webbref|url=https://www.latimes.com/science/newsletter/2020-11-02/coronavirus-today-trump-biden-election-coronavirus-today|titel=Coronavirus Today: The contagion at Trump rallies|hämtdatum=2 december 2020|datum=2 november 2020|utgivare=}}</ref> I presidentvalet förlorade Trump mot Joe Biden som fick fler elektorsröster och fler röster från folket. Trump är därmed den första presidenten sedan [[Benjamin Harrison]] som förlorat folkets röst två gånger i rad.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Joe Biden captures the White House |url=https://www.economist.com/united-states/2020/11/06/joe-biden-captures-the-white-house |tidning=The Economist |datum=2020-11-06|hämtdatum=2020-12-02 |issn=0013-0613}}</ref>

Trump vägrade att erkänna sin valförlust och arbetade för att få valresultatet ändrat. Ett samtal har bandats och publicerats, där han försöker få [[Georgia]]s statssekreterare att "hitta 11 780 röster",<ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2021/01/03/president-trump-pressade-delstaten-georgias-valansvariga-att-upphava |titel=President Trump pressade delstaten Georgias valansvariga att upphäva valresultatet: "Jag vill bara hitta 11 780 röster" |datum=2021-01-03 |utgivare=[[Yle]] |författare=Erik Ståhl }}</ref> så många som Trump skulle behöva för att vinna i delstaten.

När valresultatet skulle fastställas i kongressen höll Trump ett tal, där han sade att han segrar i valet "om Mike Pence [vicepresident och ordförande i senaten] gör det rätta", och att de republikaner som tänker godkänna Biden är svaga och patetiska. Pence meddelade att han inte kommer att hindra fastställandet av Bidens seger.<ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2021/01/06/trump-sager-att-han-aldrig-ger-upp-samtidigt-faststaller-kongressen-bidens-seger |titel=Trump säger att han aldrig ger upp - samtidigt fastställer kongressen Bidens seger |datum=2021-01-06 |utgivare=[[Yle]] |författare=Maria von Kraemer}}</ref> Efter talet [[Stormningen av Kapitolium 2021|stormade]] Trump-anhängare [[Kapitolium]]. Fem personer dog i samband med upploppet.<ref>{{Webbref|titel=De dödades under upploppet i Kapitolium|url=https://www.aftonbladet.se/a/9Obdjl|verk=Aftonbladet|hämtdatum=2021-01-14|språk=sv}}</ref> Efter påtryckningar från både demokrater och republikaner höll Trump ett tal där han uppmanade anhängarna att gå hem, men också betecknade valet som en jordskredsseger som tagits ifrån dem.<ref>{{webbref |url=https://svenska.yle.fi/artikel/2021/01/06/i-natt-fyra-doda-efter-kaoset-i-kapitolium-det-har-hande-nar-trump-supportrar |titel=I natt: Fyra döda efter kaoset i Kapitolium – det här hände när Trump-supportrar stormade kongressen i USA |utgivare=[[Yle]] |datum=2021-01-07}}</ref> Efter att valresultatet fastslagits sade Trump att maktskiftet kommer att ske i god ordning – trots att han "verkligen inte" godkänner valresultatet.<ref>{{webbref |url= https://svenska.yle.fi/artikel/2021/01/07/nu-ar-det-klart-joe-biden-blir-usas-nasta-president |titel=Trump: Maktskiftet sker i god ordning |författare=Ann-Lis Fredriksson |utgivare=[[Yle]] |datum=2021-01-07}}</ref>

===Presidentkampanjen 2024===
Den 15 november 2022 tillkännagav Trump sin kandidatur i [[Presidentvalet i USA 2024|presidentvalet 2024]].<ref name=kandidatur24/> Trump utnämndes officiellt till republikanernas presidentkandidat den 15 juli 2024 på partiets [[USA:s presidentnomineringskonvent|nationella konvent]] i [[Milwaukee]] i [[Wisconsin]]. I samband med detta presenterades också [[J.D. Vance]] som hans ''[[USA:s vicepresident|running mate]]'' (vicepresidentkandidat).<ref name=vance/>

====Mordförsök på Trump====
{{Huvudartikel|Mordförsöket på Donald Trump 2024}}
Den 13 juli 2024 utsattes Trump för ett [[Mordförsöket på Donald Trump 2024|mordförsök]] vid ett kampanjevent i [[Butler, Pennsylvania|Butler]] i [[Pennsylvania]]. Detta bara två dagar innan han skulle bli formellt vald vid republikanernas partikonvent. Han blev beskjuten och träffad av ett skott i höger öra.<ref name="mordförsök24"/> Han är den första presidenten sedan [[Ronald Reagan]] [[attentatet mot Ronald Reagan 1981|1981]] som utsatts för ett mordförsök, och första gången för en presidentkandidat sedan mordförsöket på [[George Wallace]] [[presidentvalet i USA 1972|1972]].<ref name=reagan81/>

== Presidentskap 2017–2021 ==
{{huvudartikel|Donald Trumps presidentskap (2017–2021)}}
[[Fil:Donald Trump swearing in ceremony.jpg|thumb|Donald Trump svär presidenteden vid sin [[Donald Trumps presidentinstallation|installation]] den [[20 januari]] [[2017]].]]
Donald Trump [[Installation av USA:s president|installerades]] som [[USA:s president|USA:s 45:e president]] den 20 januari 2017 med [[Mike Pence]] som [[USA:s vicepresident|vicepresident]].<ref>McCann, Erinn (18 januari 2017). [https://www.nytimes.com/2017/01/18/us/politics/lincoln-bible-trump-oath.html?_r=0 "The Two Bibles Donald Trump Used at the Inauguration"]. ''[[The New York Times]]''. Läst 20 januari 2017.</ref> Vid sin [[Installation av USA:s president|presidentinstallation]] var Trump den dittills äldsta nytillträdande presidenten i [[USA:s historia]].{{anm|Han var då åtta månader äldre än [[Ronald Reagan]] när denne påbörjade sin första presidentperiod 1981<ref name="Äldsta presidenten">{{Webbref|titel = Ingen ålder på en president |url = http://www.fokus.se/2015/04/ingen-alder-pa-en-president/ |utgivare= ''fokus.se'' |författare=Anderberg, Johan |datum=22 april 2015|hämtdatum = 2016-11-22}}</ref>}}<ref name="Äldsta presidenten"/> Han är den första presidenten som vid sitt tillträde varken varit folkvald eller tjänstgort som militärofficer.<ref name="utan erfarenhet"/><ref name="Draft_Trump" /> Trump var även den president i USA:s historia som haft störst [[Donald Trump#Förmögenhet|privat förmögenhet]].<ref>{{Tidningsref|rubrik=These Men Are the Richest to Ever Serve as American President|url=https://www.cheatsheet.com/money-career/richest-american-presidents.html/?a=viewall|tidning=The Cheat Sheet|datum=2018-03-13|hämtdatum=2018-05-15|språk=en-US|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180516111004/https://www.cheatsheet.com/money-career/richest-american-presidents.html/?a=viewall|arkivdatum=2018-05-16}}</ref> samt den tredje presidenten som valt att [[Donald Trump#Välgörenhet|avstå från presidentlönen]] och donera den till välgörande ändamål.<ref name="utan lön">{{Webbref|titel = Donald Trump on refusing presidential salary: I'm not taking it |url = http://www.cbsnews.com/news/did-donald-trump-say-hed-refuse-to-take-a-salary-as-president/ |verk = [[CBS News]]|författare=Earl, Jennifer |datum=11 november 2016 |hämtdatum = 2016-11-21}}</ref><ref name=donationerlön/>

Under eftermiddagen efter presidentinstallationen skrev Trump under sin första [[presidentorder]] (nummer 13765), en order som inledde reformeringen av [[Sjukvård i USA|sjukvårdsförsäkringssystemet]] [[Obamacare]].<ref name="första veckan">Thörnqvist, Ingrid (29 januari 2017). [http://www.svt.se/nyheter/utrikes/trumps-forsta-vecka-i-vita-huset "Trumps första vecka i Vita huset"]. ''[[Sveriges Television|SVT Nyheter]]''. Läst 30 januari 2017.</ref> Under den första officiella arbetsdagen den 23 januari skrev han under en presidentorder om att USA lämnade förhandlingarna om det regionala [[frihandelsavtal]]et [[Trans-Pacific Partnership]] (TPP).<ref name="tpp">Gelin, Martin; Lagerwall, Katarina (24 januari 2017). [http://www.dn.se/nyheter/varlden/trump-stoppar-forhandlingarna-om-frihandelsavtalet-tpp/ "Trump stoppar förhandlingarna om frihandelsavtalet TPP"]. ''[[Dagens Nyheter]]''. Läst 24 januari 2017.</ref> Totalt signerade Trump sex stycken presidentordrar under sin första vecka som president.<ref name="första veckan"/> En av Trumps främsta framgångar under sina [[Donald Trumps presidentskap (2017–2021)#Första 100 dagar|första 100 dagar]] var [[USA:s senat|senaten]]s godkännande av hans nominering av [[Neil Gorsuch]] som [[domare]] i [[USA:s högsta domstol]] den 7 april 2017.<ref name="HD"/>

Han kom på delad förstaplats med [[Barack Obama]] som den mest beundrade mannen bland amerikaner i ''[[Gallup]]''s mätning 2019. Han placerade sig således före bland andra [[Bill Gates]], [[Elon Musk]], [[Påve Franciskus]] och [[Dalai Lama]].<ref name=gallup2019>Jones, Jeffrey M. (30 december 2019). [https://news.gallup.com/poll/273125/obama-trump-tie-admired-man-2019.aspx ”Obama, Trump Tie as Most Admired Man in 2019”]. ''[[Gallup]]''. Läst 9 januari 2020.</ref>

Trump är den första amerikanske presidenten som [[andra riksrätten mot Donald Trump|ställts inför riksrätt två gånger]].<ref name=riksrätt1/><ref name=riksrätt2/>

===Inrikespolitik===
====Ekonomisk politik====
Trump fick den 22 december 2017 igenom sin stora skattereform [[Tax Cuts and Jobs Act of 2017]] (TCJA), efter att den godkänts i [[USA:s representanthus|representanthuset]] och [[USA:s senat|senaten]]. Detta är den största skattereformen i USA sedan [[Ronald Reagan]]s skattereform under 1980-talet, och ger skattelättnader för både hushåll, småföretag och bolag.<ref name="skattereform"/> Även sänkningar av exempelvis [[arvsskatt]]en.<ref>Long, Heather (7 november 2017). [https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2017/11/05/3200-wealthy-individuals-wouldnt-pay-estate-tax-next-year-under-gop-plan/ "3,200 wealthy individuals wouldn’t pay estate tax next year under GOP plan"]. ''[[The Washington Post]]''. Läst 31 augusti 2018.</ref>

Arbetslösheten har sjunkit och landets [[Bruttonationalprodukt|BNP]] har ökat sedan Trump tillträdde som president.<ref name="cnnmoney17">Horowitz, Julia (8 december 2017). [http://money.cnn.com/2017/12/08/news/economy/ivanka-trump-hispanic-unemployment-rate/index.html "Hispanic unemployment at all-time low under Trump"]. ''[[CNN|CNN Money]]''. Läst 13 januari 2018.</ref><ref name="stlouisfed17">{{webbref|url=https://fred.stlouisfed.org/series/UNRATE|titel=Civilian Unemployment Rate|datum=8 december 2017|utgivare=''StLouisFed''|hämtdatum=13 januari 2018}}</ref><ref name="gdp2017">Mutikani, Lucia (29 november 2017). [https://www.reuters.com/article/us-usa-economy-gdp/u-s-third-quarter-economic-growth-fastest-in-three-years-idUSKBN1DT1W7 "The U.S. economy grew faster than initially thought in the third quarter"]. ''[[Reuters]]''. Läst 13 januari 2018.</ref><ref name="FRED_RealGDP">{{webbref |url=https://fred.stlouisfed.org/graph/?graph_id=343360&rn=4364|titel=Real Gross Domestic Product|datum=21 december 2017|utgivare=''StLouisFed''|hämtdatum=3 augusti 2018}}</ref> Under det andra kvartalet 2018 var BNP-ökningen 4,1 procent.<ref name="FRED_RealGDP"/> Arbetslösheten var i maj 2018 nere på 3,8 procent, vilket var det lägsta sedan april 2000 då arbetslösheten också var 3,8 procent.<ref name="arbetslöshet18">{{webbref|titel=Unemployment Rate - Bureau of Labor Statistics Data |url=https://data.bls.gov/timeseries/LNS14000000 |datum=2018 |utgivare=''U.S. Bureau of Labor Statistics'' |hämtdatum=3 augusti 2018}}</ref> Även [[ungdomsarbetslöshet]]en var nere på sin lägsta nivå sedan 2000.<ref>[https://data.bls.gov/pdq/SurveyOutputServlet ”Unemployment Rate - Bureau of Labor Statistics Data: 16 to 19 years”]. ''U.S. Bureau of Labor Statistics''. Läst 3 augusti 2018.</ref> I slutet av 2018 var arbetslösheten nere på 3,7 procent, vilket är den lägsta arbetslösheten sedan 1969.<ref name="stlouisfed17"/><ref>Rugaber, Christopher (5 oktober 2018). [https://www.foxbusiness.com/markets/us-unemployment-falls-to-3-7-percent-_-lowest-since-1969 ”US Unenployment rate falls to 3.7 percent, lowest since 1969”]. '''[[Fox News|Fox Business]]'''. Läst 6 mars 2019.</ref>

I ett tal den 1 juni 2017 meddelade Trump att USA ska dra sig ur [[Förenta nationernas klimatkonferens 2015|Parisavtalet]], som han menar är ett avtal som slår för hårt mot den amerikanska ekonomin i relation till andra länder.<ref name="parisavtalet17">{{webbref|url=http://thehill.com/policy/energy-environment/335955-trump-pulls-us-out-of-paris-climate-deal|titel=Trump: We are getting out of Paris climate deal|efternamn=Smilowitz|förnamn=Elliot|datum=1 juni 2017|utgivare=''[[The Hill (tidning)|The Hill]]''|hämtdatum=12 januari 2018}}</ref>
[[Fil:Trump joint session of congress.jpg|thumb|Donald Trump under talet inför [[USA:s kongress|USA:s samlade kongress]] den 28 februari 2017.]]

====Sociala frågor====
Trump är den första presidenten som inkluderat betald [[föräldraförsäkring]] i sin budget, vilket var ett av hans vallöften. Detta skulle ge kvinnor och män med ett nyfött eller adopterat barn sex veckors betald [[föräldraledighet]]. Den föreslagna modellen kritiserades för att den skulle ge ojämlika förmåner och höja skatterna.<ref name=föräldraförsäkring>Konish, Lorie (12 februari 2018). [https://www.cnbc.com/2018/02/12/trumps-budget-calls-for-six-weeks-paid-family-leave.html ”Trump's budget call for six weeks' paid family leave”]. ''[[CNBC]]''. Läst 5 mars 2019.</ref> Förslaget genomfördes aldrig.

Trump skrev under den federala lagen [[Right to Try]] den 30 maj 2018. Lagen ger obotligt sjuka patienter möjlighet att under vissa omständigheter få prova [[läkemedelsutveckling|nya läkemedel]] som ännu inte godkänts av ansvarig myndighet [[U.S. Food and Drug Administration|FDA]].<ref>{{webbref |url=http://thehill.com/policy/healthcare/389908-trump-signs-right-to-try-bill-for-terminally-ill-patients|titel=Trump signs 'right to try' drug bill|efternamn=Hellmann|förnamn=Jessie|datum=2018-05-30|utgivare=''TheHill''|hämtdatum=2018-08-23}}</ref>

Under slutet av 2018 arbetade Trump över partigränsen med en fängelsereform. Detta resulterade i den federala lagen [[First Step Act]], som han skrev under den 21 december 2018. Lagen innebar sänkta minimistraff för en rad [[narkotikabrott]] och tog bort regeln om automatisk [[livstidsfängelse|livstid]] för personer som döms för tredje gången för narkotikabrott.<ref name=FirstStepAct>Boglind, Kajsa (21 december 2018). [https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7119293 ”Fängelsereform klubbad i USA”]. ''[[Sveriges Radio]]''. Läst 15 mars 2019.<br>Lartey, Jamiles (21 december 2018). [https://www.theguardian.com/us-news/2018/dec/21/trump-prison-reform-first-step-act-signed-law ”Trump signs bipartisan criminal justice overhaul First Step Act into law”]. ''[[The Guardian]]''. Läst 15 mars 2019.</ref>

====Opioidkrisen====
Ett av fokusområdena i Trumps presidentkampanj 2016 var den växande [[opioidkrisen i USA]]. I oktober 2017 utlyste han [[epidemin]] med [[Opioidkrisen i USA|drogberoendet av opioider]] som en nationell hälsokris.<ref name="opioidkris17">Atallah, Carol (26 oktober 2017). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-den-har-epidemin-ar-en-nationell-halsokris ”Trump: ’Den här epidemin är en nationell hälsokris”]. ''[[Sveriges Television]]''. Läst 3 augusti 2018.</ref> Den [[svarta marknaden|svarta]] [[narkotikahandel]]n från [[Mexiko]] är en av orsakerna till att han utlyste ett nationellt nödläge i februari 2019 för att stärka landets [[Donald Trump#Gränssäkerhet|gränssäkerhet]] genom att fortsätta byggandet av en mur längst gränsen mot Mexiko.<ref name=nödläge19/> Första dam [[Melania Trump]] arbetar även med opioidkrisen genom sitt initiativprogram "[[Melania Trump#Samhällsengagemang|Be Best]]", som bland annat stöttar familjer med drogberoende.<ref name="bebest">{{webbref|url=https://www.sfchronicle.com/news/politics/article/Melania-Trump-launches-BE-BEST-awareness-12894525.php|titel=Melania Trump launches 'BE BEST' awareness campaign for kids|utgivare=''[[San Francisco Chronicle]]''|hämtdatum=2018-05-09|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180508053939/https://www.sfchronicle.com/news/politics/article/Melania-Trump-launches-BE-BEST-awareness-12894525.php|arkivdatum=2018-05-08}}</ref>

====Gränssäkerhet====
Ett av Trumps vallöften var att bygga en mur längs delar av gränsen mot [[Mexiko]] för att hantera problem med [[narkotika]]handel, [[trafficking]] och [[illegal invandring]]. Den 15 februari 2019 utlöste Trump nationellt nödläge enligt [[National Emergencies Act]] (1976) för att påbörja byggandet av muren.<ref name=nödläge19>Juhlin, Johan (15 februari 2019). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nationellt-nodlage-mindre-dramatiskt-an-det-later ”Nationellt nödläge mindre dramatiskt än det låter”]. ''[[SVT]]''. Läst 15 februari 2019.<br>Wagner, John (15 februari 2019). [https://www.washingtonpost.com/politics/trumps-border-emergency-the-president-plans-a-10-am-announcement-in-the-rose-garden/2019/02/15/f0310e62-3110-11e9-86ab-5d02109aeb01_story.html?noredirect=on ”Trump declares national emergency”]. ''[[USA Today]]''. Läst 15 februari 2019.</ref><ref name=nea>[https://www.govinfo.gov/content/pkg/STATUTE-90/pdf/STATUTE-90-Pg1255.pdf ”94-412 National Emergencies Act”]. ''govingo.gov''. Läst 15 februari 2019.</ref>

====Immigrationspolitik====
I januari 2017 signerade Trump en presidentorder som tillfälligt stoppade all [[immigration]] till USA från medborgare i ett par länder i [[Mellanöstern]], bland annat [[Iran]], [[Somalia]] och [[Syrien]]. Presidentordern var enligt Trump och [[Trumps kabinett|hans administration]] ett första steg i att förhindra [[terroristattack]]er och öka säkerheten i USA under tiden som Mellanöstern var instabilt med politiska oroligheter.<ref>Folcker, Sebastian; Zuiderveld, Maria & Sundberg, Marit (27 januari 2017). [http://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-vill-infora-tillfalligt-stopp-for-flyktingar "Trump inför tillfälligt immigrationsstopp"]. ''[[Sveriges Television|SVT Nyheter]]''. Läst 30 januari 2017.</ref> Presidentordern mötte stort politiskt motstånd, och var efter revidering uppe för prövning i [[USA:s högsta domstol]] den 26 juni 2017. Domstolen dömde 9–0 till presidentorderns fördel och den bedömdes därmed vara i enlighet med [[USA:s konstitution]] och kunde träda i kraft.<ref name="hdimmigrationsförbud"/>

====Coronapandemin====
{{Huvudartikel|Coronaviruspandemin 2019–2021#USA}}
[[Coronaviruspandemin 2019–2021]], som startade i [[Wuhan]] i [[Kina]], började härja under sista året av Trumps första mandatperiod. Den 21 januari 2020 fick USA sitt första konstaterade fall av viruset. Den smittade hade nyligen kommit tillbaka efter resa till Wuhan.<ref name="TravelRelated">{{webbref |url=https://www.cdc.gov/media/releases/2020/p0121-novel-coronavirus-travel-case.html |titel=First Travel-related Case of 2019 Novel Coronavirus Detected in United States |efternamn=<!-- Press release; no byline--> |datum=21 januari 2020 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20200121201717/https://www.cdc.gov/media/releases/2020/p0121-novel-coronavirus-travel-case.html |arkivdatum=21 januari 2020 |hämtdatum=21 januari 2020}}</ref> Ett par dagar efter detta beslutades att begränsa inresandet från Kina och sätta inresande i två veckors [[karantän]].<ref>{{Tidningsref|författare=Allison Aubrey|datum=31 januari 2020|rubrik=Trump Declares Coronavirus A Public Health Emergency And Restricts Travel From China|url=https://www.npr.org/sections/health-shots/2020/01/31/801686524/trump-declares-coronavirus-a-public-health-emergency-and-restricts-travel-from-c|tidning=NPR|hämtdatum=31 oktober 2024|språk=engelska}}</ref>

Den 11 mars 2020 var USA uppe i 1 300 konstaterade fall, vilket motsvarar fyra personer per en miljon invånare.<ref name=corona>[https://www.worldometers.info/coronavirus/ ”Coronavirus Update”]. ''worldometers''. Läst 12 mars 2020.</ref> Samma kväll höll Trump ett tal till nationen från [[Ovala rummet]]. Han beslutade om 30 dagars inreseförbud från [[Europa]], undantag [[Storbritannien]], på grund av [[Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Europa|virusets stora spridning i Europa]]. Han beslutade även om flera ekonomiska åtgärder för att minska oron på marknaden, såsom sjuklön, att försäkringsbolag täcker kostnaden för tester samt räntefri och avgiftsfri uppskjutning av skatteinbetalningar för privatpersoner och företag som drabbas ekonomiskt av viruset.<ref>{{Webbref|titel=Trump i sitt tal i natt: Alla resor från Europa stoppas|författare=Omni|url=https://omni.se/trump-i-sitt-tal-i-natt-alla-resor-fran-europa-stoppas/a/qLdelz|verk=Omni|hämtdatum=2020-03-12|språk=sv}}</ref>

Den 2 oktober 2020 meddelades det att både Trump och Melania testat positivt för [[Covid-19]].<ref>{{Webbref|titel=President Donald Trump and first lady Melania Trump test positive for Covid-19|url=https://www.cnn.com/2020/10/01/politics/hope-hicks-positive-coronavirus/index.html|verk=CNN|hämtdatum=2020-10-03|förnamn=Kevin Liptak, Kaitlan Collins, Betsy Klein, Jim Acosta and Paul LeBlanc|efternamn=CNN|datum=2020-10-02|utgivare=|språk=en}}</ref>

====Utnämningar till Högsta domstolen====
Trump nominerade följande personer till [[USA:s högsta domstol]]:
* [[Neil Gorsuch]], domare. Nominerad den 30 januari 2017. Godkänd av [[USA:s senat|senaten]] den 7 april 2017.<ref name="HD"/>
* [[Brett Kavanaugh]], domare. Nominerad den 9 juli 2018. Godkänd av senaten den 6 oktober 2018.<ref>{{webbref |titel=Pres. Nom. 2259 |url=https://www.congress.gov/nomination/115th-congress/2259 |utgivare=[[USA:s kongress|115th Cong.]] (2018) |hämtdatum=2018-08-22 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180928235050/https://www.congress.gov/nomination/115th-congress/2259 |arkivdatum=2018-09-28 }}</ref>
* [[Amy Coney Barrett]], domare. Nominerad den 26 september 2020. Godkänd av senaten den 27 oktober 2020.

====Nyhetsrapportering====
Trump har under sitt presidentskap varit kritisk mot vissa etablerade nyhetsmedier och kallat dem "Fake News", 'Falska nyheter' för vinklad rapportering, främst ''[[National Broadcasting Company|NBC]]'', ''[[CNN]]'' och ''[[New York Times]]'' som han på grund av detta kallat "folkets fiender".<ref>Crilly, Rob (24 februari 2017). [http://www.telegraph.co.uk/news/2017/02/24/donald-trump-war-media-plans/ "Why is Donald Trump in a war with the media and what are his plans?"]. ''[[The Daily Telegraph|The Telegraph]]''. Läst 25 februari 2017.</ref>

===Utrikespolitik===
{{multiple image|perrow=1
 | width = 210
 | header = 
 | image1 = President Trump's Trip to Germany and the G20 Summit (35838250765).jpg
 | caption1 = Trump med sin hustru [[Melania Trump|Melania]] på [[G20]]-möte i [[Hamburg]] sommaren 2017.
| image2 = President Donald J. Trump addresses the 72nd Session of the United Nations General Assembly (36747062864).jpg
 | caption2 = Trump håller sitt första tal i [[FN:s generalförsamling]].
}}
{{Se även|Lista över Donald Trumps internationella resor som president}}
====Internationell handel====
Trump nådde ett nytt [[frihandelsavtal]] med [[Mexiko]] den 27 augusti 2018, som innebar ett flertal förändringar i det tidigare [[NAFTA]]-avtalet. Nyheter var bland annat avtalade [[minimilön]]enivåer för arbetare samt att bildelar till 75 procent ska tillverkas inom länderna, detta för att främja ländernas [[bilindustri]].<ref name=omförhandlingnafta>[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]] (27 augusti 2018). [http://www.gp.se/ekonomi/ny-överenskommelse-klar-mellan-usa-och-mexiko-1.7904822 ”Ny överenskommelse klar mellan USA och Mexiko”]. ''[[Göteborgs Posten]]''. Läst 27 augusti 2018.</ref> Efter förhandlingar anslöt sig även [[Kanada]] till det nya avtalet den 1 oktober 2018, vilket innebar att NAFTA ersattes helt av det nya avtalet kallat [[United States–Mexico–Canada Agreement]] (USMCA).<ref name=usmca>Sartori, Aldo (1 oktober 2018). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/det-ar-en-seger-for-donald-trump ”Efter nya handelsavtalet – ’En seger för Donald Trump’”]. ''[[SVT]]''. Läst 2 oktober 2018.</ref>

Under presidentkampanjen 2016 var Trump starkt kritisk mot USA:s handelsrelation med [[Kina]].<ref name=Kina16>BBC (2 maj 2016). [https://www.bbc.com/news/election-us-2016-36185012 ”Trump accuses China of ’raping’ US with infair trade”]. ''[[BBC]]''. Läst 6 mars 2019.</ref> Sedan Trumps tillträde har han bedrivit ett [[handelskrig]] med [[Kina]], där länderna infört ökade [[Tullavgift|importtullar]] på varandras varor.<ref>Privata Affärer (18 september 2018). [https://www.privataaffarer.se/handelskriget-eskalerar-trump-infor-nya-tullar/ ”Handelskriget eskalerar efter att Trump inför nya tullar”]. ''[[Privata Affärer]]''. Läst 6 mars 2019.</ref>

====Mellanöstern====
Den 7 april 2017 beordrade Trump en robotattack på den [[Syrien|syriska]] flygbasen Shayrat, nära [[Homs]]. Detta var ett svar på [[Bashar al-Assad]]s användning av [[kemiska vapen]] mot sin egen befolkning den 4 april i det [[syriska inbördeskriget]].<ref name="missilattackapril17"/> Av samma anledning beordrade Trump, med stöd av Frankrikes president [[Emmanuel Macron]] och Storbritanniens premiärminister [[Theresa May]], även flera robotattacker mot mål i den syriska huvudstaden [[Damaskus]] den 13 april 2018.<ref name="missilattack18">Richardson, Matt, DeMarche, Edmund & Tomlinson, Lucas (13 april 2018). [http://www.foxnews.com/world/2018/04/13/trump-announces-u-s-military-strikes-in-syria.html "US warships, B-1 bombers strike against Assad after suspected chemical attack"]. ''[[Fox News]]''. Läst 14 april 2018.</ref> I december 2018 förklarade Trump att [[ISIS]] besegrats och att USA ska förbereda sig för att ta hem sina trupper från Syrien.<ref name=isisdec19>Landler, Mark, Cooper, Helene & Schmidt, Eric (19 december 2018). [https://www.nytimes.com/2018/12/19/us/politics/trump-syria-turkey-troop-withdrawal.html ”Trump withdraws U.S. Forces From Syria, Declaring ’We Have Won Against ISIS’”]. ''[[New York Times]]''. Läst 6 mars 2019.</ref>

Den 8 maj 2018 meddelade Trump att USA drar sig ur [[Irans kärnkraftsprogram|Iranavtalet]]{{#tag:ref|Officiellt namn ''Joint Comprehensive Plan of Action''.|group=not}} och återinför ekonomiska sanktioner mot [[Iran]]. Grunden till Trumps kritik mot avtalet är att Iran brutit mot avtalet och fortsatt försöker utveckla [[kärnvapen]], vilket bland annat underrättelserapporter från [[Israel]] pekar på.<ref name="Iranavtalet"/>

====Stöd för Israel====
Den 6 december 2017 meddelade Trump i ett tal att USA erkänner [[Jerusalem]] som [[Israel]]s huvudstad och ska börja planera för att flytta sin [[ambassad]] från [[Tel Aviv]] till Jerusalem.<ref>Holmin, Maria (6 december 2017). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-gor-uttalande-om-jerusalem "Trump: USA:s ambassad ska flyttas till Jerusalem"]. ''[[Sveriges Television]]''. Läst 23 december 2017.</ref> Ett par dagar efter detta tilldelades Trump utmärkelsen ”Friends of Zion” av [[The Friends of Zion Museum]] för att ha stått upp för Israel och det [[jude|judiska]] folket.<ref name="ref_1">{{webbref|url=http://www.jpost.com/jerusalem/Trump-honored-with-Friends-of-Zion-Museum-award-in-White-House-ceremony-517908|titel=Trump honored with Friends of Zion Museum award in White House ceremony|utgivare=''[[The Jerusalem Post]]''|hämtdatum=2018-08-09}}</ref> USA:s ambassad i Jerusalem invigdes den [[14 maj]] [[2018]], på 70-årsdagen för [[Israel#Uppdelning av Brittiska Palestina|Israels självständighetsförklaring 1948]].<ref name="ambassadjerusalem"/> Den 25 mars 2019 beslutade Trump att USA formellt erkänner [[Golanhöjderna]] som israelisk mark.<ref name=golanhöjderna19>[[Vita huset]] (25 mars 2019). [https://www.whitehouse.gov/presidential-actions/proclamation-recognizing-golan-heights-part-state-israel/ "Proclamation on Recognizing the Golan Heights as Part of the State of Israel"] {{Wayback|url=https://www.whitehouse.gov/presidential-actions/proclamation-recognizing-golan-heights-part-state-israel/ |date=20200429084021 }}. ''[[Vita huset|The White House]]''. Läst 25 mars 2019.</ref>
{{multiple image|perrow=1
 | width = 210
 | header = 
 | image1 = Kim and Trump shaking hands at the red carpet during the DPRK–USA Singapore Summit (cropped).jpg
 | caption1 = Trump skakar hand med [[Kim Jong-un]] vid [[Nordkorea-USA toppmötet 2018|toppmötet i Singapore]] den [[12 juni]] [[2018]].
| image2 = President Trump NK Prisoner Release 04.jpg
 | caption2 = Trump tillsammans med de släppta Nordkoreafångarna.
}}

====Nordkorea====
[[Nordkorea]] utförde sitt första [[kärnvapenprov|kärnvapentest]] i oktober 2006. [[Nordkoreas kärnvapenprogram]] har eskalerat sedan dess och under 2017 eskalerade situationen till ett allt större utrikespolitiskt problem för USA och det [[internationella samfundet]] efter att Nordkorea utfört flera [[kärnvapenprov|kärnvapentest]] under kort tid.<ref>Larsson, Thomas (3 september 2017). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kcna-kim-jong-un-inspekterade-vatebomb "Nordkorea har genomfört ett nytt kärnvapentest"]. ''[[Sveriges Television]]''. Läst 15 januari 2018.<br>Kennedy, Merrit (17 april 2017). [https://www.npr.org/sections/thetwo-way/2017/04/17/524316419/pence-tells-north-korea-the-era-of-strategic-patience-is-over "Pence Tells North Korea: 'The Era Of Strategic Patience Is Over'"]. ''National Public Radio''. Läst 15 januari 2018.</ref> Under 2017 riktade Trump ett flertal gånger skarp kritik mot [[Nordkorea]]s högste ledare [[Kim Jong-un]] via [[Twitter]].<ref>[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]] (8 augusti 2017). [https://www.svd.se/uppgifter-nordkoreas-karnvapen-ryms-i-missil "Trump: Nordkorea kommer mötas med 'eld och raseri']. ''[[Svenska Dagbladet]]''. Läst 15 januari 2018.</ref> Retoriken hårdnade alltmer i Trumps första tal inför [[FN:s generalförsamling]] den 19 september 2017, i vilket han påpekade att Nordkorea omgående måste sluta med sina kärnvapentester annars kommer USA inte ha något annat val än att ingripa och förgöra regimen.{{#tag:ref|The United States has great strength and patience, but if it is forced to defend itself or its allies, we will have no choice but to totally destroy North Korea. Rocket Man <small>([[Kim Jong-un]])</small> is on a suicide mission for himself. If the righteous many do not confront the wicked few, then evil will triumph.|group=en}}<ref name="svd0917"/><ref>Nakamura, David & Gearan, Anne (19 september 2017). [https://www.washingtonpost.com/news/post-politics/wp/2017/09/19/in-u-n-speech-trump-warns-that-the-world-faces-great-peril-from-rogue-regimes-in-north-korea-iran/ "In U.N. speech, Trump threatens to ‘totally destroy North Korea’ and calls Kim Jong-un ‘Rocket Man’"]. ''[[Washington Post]]''. Läst 15 januari 2018.</ref> Trump har även varit kritisk mot [[Kina]]s relation till Nordkorea, vilket fått Kina att införa hårdare sanktioner mot Nordkorea och stoppa en större andel av handeln med Nordkorea.<ref>[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]] (21 september 2017). [https://www.svd.se/trump-kina-stoppar-handel-med-nordkorea "Trump: 'Kina stoppar handel med Nordkorea'"]. ''[[Svenska Dagbladet]]''. Läst 3 maj 2018.<br>Rogvall, Filippa (9 november 2017). [https://www.expressen.se/nyheter/just-nu-trump-vi-maste-agera-snabbt/ "Trump talar om Nordkoreas hot med Xi Jinping i Kina"]. ''[[Expressen]]''. Läst 3 maj 2018.</ref> Den 20 november 2017 beslutade Trump att lägga tillbaka Nordkorea på USA:s lista över länder som stöder [[terrorism]], en lista som landet hade varit borttaget från sedan 2008.<ref>AFP, AP (17 november 2017). [https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/20/trump-deklarerar-nordkorea-som-en-stat-som-stoder-terrorism ”Trump deklarerar Nordkorea som en stat som stöder terrorism”]. ''yle.fi''. Läst 3 augusti 2018.</ref><ref name="relist">{{webbref |url=https://www.nytimes.com/2017/11/20/us/politics/north-korea-trump-terror.html|titel=Trump Returns North Korea to List of State Sponsors of Terrorism|författare=Shear, Michael D. Shear & Sanger, David E.|utgivare=''[[New York Times]]''|datum=20 november 2017|hämtdatum=3 augusti 2018}}</ref>

I januari 2018 inleddes samtal mellan Nordkorea och [[Sydkorea]].<ref>Petersson, Torbjörn (9 januari 2018). [https://www.dn.se/nyheter/varlden/hot-byts-mot-artigheter-nar-os-star-pa-spel/ "Historiskt möte mellan Nordkorea och Sydkorea"]. ''[[Dagens Nyheter]]''. Läst 15 januari 2018.</ref> I samband med detta tackade [[Sydkoreas president]] [[Moon Jae-in]] Trump för det tryck han satt på Nordkorea genom sin retorik.<ref>[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]] (10 januari 2018). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-oppnar-for-samtal-med-nordkorea "Trump öppnar för samtal med Nordkorea"]. ''[[Sveriges Television]]''. Läst 15 januari 2018.<br>[[BBC]] (10 januari 2018). [http://www.bbc.com/news/world-asia-42636101 "Trump deserves credit for Korea talks, says President Moon"]. ''[[BBC]]''. Läst 15 januari 2018.</ref> Han har även framhållit att han anser att Trump borde få [[Nobels fredspris]] för sin betydande insats i att föra Nord- och Sydkorea närmare varandra.<ref>[[Tidningarnas Telegrambyrå|TT]] (30 april 2018). [https://www.dn.se/nyheter/varlden/sydkoreas-ledare-ge-fredpriset-till-donald-trump/ "Sydkoreas president: 'Ge Nobels fredspris till Donald Trump'"]. ''[[Dagens Nyheter]]''. Läst 2 maj 2018.<br>Shin, Hyonhee (30 april 2018). [https://www.reuters.com/article/us-northkorea-southkorea-trump/trump-should-win-the-nobel-peace-prize-says-south-koreas-moon-idUSKBN1I10OD "South Korea president says Trump deserves Nobel Peace Prize"]. ''[[Reuters]]''. Läst 2 maj 2018.</ref>

Efter påtryckningar från Trump släpptes den 9 maj 2018 de tre amerikanska medborgarna Kim Dong-Chul, Kim Hak-Song och Kim Sang-Duk från fängelse i Nordkorea, där de suttit anklagade för [[spioneri]] och "fientliga handlingar".<ref>Hamidi-Nia, Gilda (10 maj 2018). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nordkoreafangar-tillbaka-i-usa "Nordkoreafångar tillbaka i USA"]. ''[[SVT]]''. Läst 11 maj 2018.</ref>

Ett [[Nordkorea-USA toppmötet 2018|toppmöte]] mellan president Trump och Nordkoreas högste ledare [[Kim Jong-un]] ägde rum den [[12 juni]] [[2018]] i [[Singapore]].<ref>Malmén, Johan (10 maj 2018). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-ska-traffa-kim-jong-un-i-singapore "Trump ska träffa Kim Jong-un i Singapore"]. ''[[SVT]]''. Läst 11 maj 2018.</ref> Mötet var det första någonsin mellan en amerikansk president och en nordkoreansk ledare. Vid mötet signerades en överenskommelse om [[nedrustning|kärnvapennedrustning]] på [[Koreahalvön]].<ref name="singapore18"/> Ytterligare ett möte ägde rum den 26–28 februari 2019 i [[Hanoi]] i [[Vietnam]], denna gång utan att något avtal signerades.<ref name="Hanoi19">{{webbref|url=https://www.cnbc.com/2019/02/28/white-house-trump-kim-meetings-change-of-schedule.html|titel=Trump-Kim summit was cut short after North Korea demanded an end to all sanctions|efternamn=Rosenfeld|förnamn=Everett|datum=28 februari 2019|utgivare=''[[CNBC]]''|hämtdatum=5 mars 2019}}</ref>

== Efter presidentskapet ==
{{Pågående|datum=2024-06|avsnitt=ja}}
Efter att Trump lämnade presidentposten 2021 har han bott i sin bostad i [[Mar-a-Lago]]. Han har behållit ett fortsatt stort politiskt inflytande över [[republikanska partiet|republikanerna]] och starkt stöd i [[konservatism|konservativa]] och [[nationalism|nationalistiska]] kretsar. Efter presidentskapet har han även varit föremål för flera utredningar. Ungefär hälften avser olämpligt beteende under hans presidentperiod. De flesta utredningar följer ett av tre teman: [[ekonomisk brottslighet]], Trumps roll i [[stormningen av Kapitolium 2021]] eller hans påstådda inblandning i [[presidentvalet i USA 2020|presidentvalet 2020]].<ref>{{Webbref|titel=The long list of legal cases against Donald Trump|url=https://www.theguardian.com/us-news/ng-interactive/2022/feb/07/donald-trump-list-legal-cases|verk=the Guardian|hämtdatum=2022-02-24|språk=en|förnamn=|efternamn=}}</ref> Fyra av utredningarna har lett till åtal varav ett senare lagts ner.<ref name=nedlagtåtal>Birgander, Olivia (15 juli 2024). [https://www.svt.se/nyheter/utrikes/atal-mot-trump-laggs-ner-av-domare "Åtal mot Trump läggs ner av domare"]. ''[[SVT]]''. Läst 18 juli 2024.</ref> Det är första gången som en tidigare amerikansk president åtalas för brott.<ref name=":3">{{Tidningsref|rubrik=Trump blir första presidenten i USAs historia att åtalas för brott|url=https://sverigesradio.se/artikel/trump-blir-forsta-presidenten-i-usas-historia-att-atalas-for-brott|tidning=Studio Ett|datum=2023-03-31|hämtdatum=2023-03-31|språk=sv|förnamn=Helena|efternamn=Groll|förnamn2=Marcus|efternamn2=Nilsson|utgivare=Sveriges Radio}}</ref> Trump har även utsatts för ett [[mordförsöket på Donald Trump 2024|mordförsök]] den 13 juli 2024 då han blev beskjuten och träffad av ett skott i högra örat.<ref name="mordförsök24"/> Han är den första presidenten sedan [[Ronald Reagan]] [[attentatet mot Ronald Reagan 1981|1981]] som utsatts för ett mordförsök.<ref name=reagan81>Lindgren, Linus (14 juli 2024). [https://omni.se/nagot-liknande-har-inte-hant-sedan-reagan-skots-1981/a/OoorPV "Något liknande har inte hänt sedan Reagan sköts 1981"]. ''Omni''. Läst 18 juli 2024.</ref>

=== Politiskt inflytande ===
Efter sitt presidentskap har Trump fortsatt haft stort politiskt inflytande över [[republikanska partiet|republikanerna]]. Till skillnad från de flesta andra expresidenter har Trump bland annat gått ut med vilken eller vilka kandidater han står bakom i olika lokala val.<ref>{{Webbref|titel=Trump-Endorsed Michels Defeats Pence-Backed Kleefisch in Wisconsin Governor's Primary|url=https://www.theepochtimes.com/trump-endorsed-michels-defeats-pence-baked-kleefisch-in-wisconsin-governors-primary_4654119.html|verk=www.theepochtimes.com|datum=2022-08-09|hämtdatum=2022-08-18|språk=en-US}}<br>{{Webbref|titel=Kari Lake, Endorsed by Trump, Wins Republican Nomination for Arizona Governor|url=https://www.theepochtimes.com/kari-lake-endorsed-by-trump-wins-republican-nomination-for-arizona-governor_4645073.html|verk=www.theepochtimes.com|datum=2022-08-05|hämtdatum=2022-08-18|språk=en-US}}<br>{{Tidningsref|rubrik=Liz Cheney: Trump critic blasts Republican 'personality cult' after defeat|url=https://www.bbc.com/news/world-us-canada-62578350|tidning=BBC News|datum=2022-08-17|hämtdatum=2022-08-19|språk=en-GB}}<br>{{Webbref|titel=‘The 800-pound gorilla’: Trump boosts endorsement record with Arizona and Michigan wins|url=https://www.nbcnews.com/politics/donald-trump/trump-boosts-endorsement-record-wins-arizona-michigan-rcna41386|verk=NBC News|hämtdatum=2022-08-19|språk=en}}<br>{{Tidningsref|rubrik=Here’s where Trump’s endorsement record stands in Republican primaries.|url=https://www.nytimes.com/2022/08/16/us/politics/trump-endorse-primary-candidates.html|tidning=The New York Times|datum=2022-08-16|hämtdatum=2022-08-19|issn=0362-4331|språk=en-US|förnamn=Maggie|efternamn=Astor|förnamn2=Azi|efternamn2=Paybarah}}</ref> I november 2022 tillkännagav Trump sin [[Donald Trump#Presidentkampanjen 2024|kandidatur]] i [[Presidentvalet i USA 2024|presidentvalet 2024]] och i juli 2024 valdes han formellt som republikanernas presidentkandidat.<ref name=kandidatur24/><ref name=vance/>

=== Sociala medier ===
Efter [[stormningen av Kapitolium 2021]] blockerades Trumps konton på [[Twitter]] och [[Facebook]]. I februari 2022 lanserade [[Trump Media & Technology Group]] (TMTG) [[Truth Social]] som en utmanare till de etablerade sociala medierna.<ref>{{Webbref|författare=Helmore, Edward|titel=Harsh truth: Trump’s social media app follows long line of failed ventures|url=https://www.theguardian.com/us-news/2022/apr/09/truth-social-trump-app-failed-products|verk=the Guardian|datum=2022-04-09|hämtdatum=2022-08-17|språk=en}}</ref> TMTG, som har brottats med ekonomiska problem, börsnoterades i mars 2024.<ref>{{Webbref|titel=Trump Media auditor warns that losses 'raise substantial doubt' about company's ability to continue|url=https://www.nbcnews.com/business/business-news/trump-media-auditor-warns-losses-raise-doubt-company-rcna145831|verk=NBC News|datum=2024-04-01|hämtdatum=2024-06-04|språk=en}}</ref> Trump har också använt sitt namn för att sälja bland annat [[Non-fungible token|digitala samlarbilder]] på sig själv, guldfärgade gymnastikskor och biblar.<ref>{{Tidningsref|rubrik=Trump has sold $60 Bibles, $399 sneakers and more since leaving office|url=https://www.washingtonpost.com/politics/2024/03/27/trump-selling-bibles-sneakers/|tidning=[[Washington Post]]|datum=2024-03-28|hämtdatum=2024-06-04|issn=0190-8286|språk=en-US|förnamn=Amy B.|efternamn=Wang|förnamn2=Marianne|efternamn2=LeVine}}</ref>

=== Åtalen mot Trump ===
Trump har blivit åtalad fyra gånger efter sin presidenttid:
* [[Åtalet mot Donald Trump i New York]] rör bokföringsbrott i samband med att pengar betalades till porrskådespelerskan [[Stormy Daniels]] för att hon inte skulle avslöja en affär som hon hävdar att hon haft med Trump. Den 30 maj 2024 fanns han av en jury i [[New York City]] vara skyldig till samtliga 34 anklagelser.<ref>{{webbref |titel=Trump verdict: Guilty of all 34 counts |url=https://apnews.com/article/trump-trial-deliberations-jury-testimony-verdict-85558c6d08efb434d05b694364470aa0 |datum=2024-05-30 |hämtdatum=2024-05-30 |verk=AP News |språk=en-US |författare=Michael Sisak, Jennifer Peltz, Eric Tucker, Michelle Price, Jill Colvin }}</ref>
* [[Åtalet mot Donald Trump för hanteringen av hemliga dokument]] gäller Trumps befattning med försvarshemligheter efter att han lämnade presidentposten, och försöken att dölja detta. Åtalet lades ner av domaren den 15 juli 2024<ref name=nedlagtåtal/> men beslutet har överklagats av åklagarna<ref>{{Webbref|titel=Beslutet att lägga ner Trump-åtal överklagas|url=https://www.dn.se/direkt/2024-07-17/beslutet-att-lagga-ner-trump-atal-overklagas/|verk=DN.se|datum=2024-07-17|hämtdatum=2024-07-19|språk=sv}}</ref>.
* [[Åtalet mot Donald Trump för försöken att omkullkasta valresultatet 2020]] handlar om Trumps roll i försöken att ogiltigförklara eller ändra resultatet av [[presidentvalet i USA 2020]] och hans inblandning i [[stormningen av Kapitolium 2021]].
* [[Åtalet mot Donald Trump i Georgia]] rör en kriminell sammansvärjning för att försöka ändra valresultatet i [[Georgia]].

Utöver detta dömdes flera företag i [[Trump Organization]] för skattebrott i december 2022.<ref>{{Webbref|titel=Trump companies convicted on all charges in Manhattan criminal tax fraud case|url=https://www.usatoday.com/story/news/politics/2022/12/06/trump-companies-convicted-all-charges-criminal-tax-fraud-case/10772390002/|verk=USA TODAY|hämtdatum=2023-08-25|språk=en-US|författare=Kevin McCoy}}</ref>
I maj 2023 dömdes Trump i ett [[civilmål]] att betala 5 miljoner dollar i [[skadestånd]] till [[E. Jean Carroll]] för [[sexuellt övergrepp]] och [[förtal]].<ref>{{Webbref|titel=Juryn: Trump skyldig till övergrepp och förtal|url=https://omni.se/juryn-trump-skyldig-till-overgrepp-och-fortal/a/Q7q8JA|verk=Omni|hämtdatum=2023-08-25}}</ref>
I ett efterföljande mål i januari 2024 dömdes Trump att betala ytterligare 83 miljoner dollar till Carroll för förtal.<ref>{{Webbref|titel=Jury finds Trump must pay $83.3 million to E. Jean Carroll {{!}} CNN Politics|url=https://www.cnn.com/politics/live-news/trump-trial-e-jean-carroll-01-26-24/index.html|verk=CNN|datum=2024-01-26|hämtdatum=2024-01-27|språk=en|författare=Lauren del Valle,Jeremy Herb,Kara Scannell,Dan Berman,Elise Hammond}}</ref> 

I ett annat civilmål i New York dömdes Trump i februari 2024 för bedrägeri genom att ha blåst upp värdet på fastigheter för att få mer fördelaktiga lån. Trump ska betala 355 miljoner dollar plus räntor i [[Förverkande|förverkade]] brottsvinster och belades med [[näringsförbud]] i New York i tre år. Även Trumps söner, [[Donald Trump Jr.|Donald Jr.]] och [[Eric Trump|Eric]], samt två andra personer dömdes att betala tillbaka pengar och till näringsförbud.<ref>{{Webbref|titel=Trump ordered to pay $355M in New York fraud case|url=https://thehill.com/regulation/court-battles/4438254-trump-new-york-fraud-case-verdict/|verk=The Hill|datum=2024-02-16|hämtdatum=2024-02-17|språk=en-US|författare=Ella Lee}}</ref>

==Media och underhållning==
===Inom populärkulturen===
[[Fil:Donald Trump's star on the Hollywood Walk of Fame.jpg|miniatyr|Donald Trumps stjärna på [[Hollywood Walk of Fame]] i [[Los Angeles]].]]
Sedan 1980-talet har Trumps förmögenhet och livsstil nämnts i olika [[hiphop]]låtar.<ref name=awm-trump-lyrics>{{webbref |url=http://awm.com/donald-trump-lyrics/ |titel=Donald Trump Lyrics in Popular Songs |utgivare=''AWM'' |författare=Winthrop, Robert |år=2016 |hämtdatum=25 november 2016 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20161112205511/http://awm.com/donald-trump-lyrics/ |arkivdatum=12 november 2016 }}</ref> Hans namn har använts i låtar av mer än 50 olika artister.<ref>{{webbref |url=https://www.youtube.com/watch?v=m3PDW6g1ceU |titel=25 years of Donald Trump mentions in hip hop |utgivare=''[[Youtube]]'' |datum=25 februari 2016 |hämtdatum=25 november 2016}}</ref> Det mest kända exemplet är [[Mac Miller]]s låt "Donald Trump" från 2011 som blev en hit på [[Billboard Hot 100]].<ref name=awm-trump-lyrics/> [[ESPN]]:s politiska sida ''FiveThirtyEight'' har undersökt referenser till Trump i låttexter mellan åren 1989 och 2014, där 60 procent av referenserna var positiva gentemot Trump medan 19 procent var negativa. Efter att Trump under 2010-talet i högre grad började uttala sig i politiska frågor och efter hans [[Presidentvalet i USA 2016|presidentkampanj 2016]] blev referenserna alltmer negativa.<ref>McCann, Allison (14 juli 2016). [https://projects.fivethirtyeight.com/clinton-trump-hip-hop-lyrics/ "Hip-Hop Is Turning On Donald Trump"]. ''[[ESPN]]''. Läst 18 juni 2017.</ref> Ett exempel är det [[Kanada|kanadensiska]] punkbandet [[D.O.A.]]:s låt "Fucked Up Donald" (2016), som är baserad på deras låt "Fucked Up Ronnie" (1980) om den då [[republikanska partiet|republikanska]] [[presidentvalet i USA 1980|presidentkandidaten]] [[Ronald Reagan]].<ref name="Bickel, 2016">{{webbref|efternamn=Bickel|förnamn=Christopher|titel=‘F*cked Up Donald": Punk Legends D.O.A. Eviscerate Donald Trump|url=http://dangerousminds.net/comments/fcked_up_donald_punk_legends_d.o.a._eviscerate_trump|utgivare=''Dangerous Minds''|hämtdatum=18 juni 2017|datum=29 april 2016}}</ref> Låttexter och videos med referenser till att mörda Trump har även förekommit, till exempel i låten "Free Enterprises" (2015) av [[Rick Ross]].<ref>Bristout, Ralph (2 november 2016). [https://revolt.tv/stories/2016/11/02/38-rap-references-display-donald-trumps-fall-hiphop-grace-07003da490 "39 rap references that display Donald Trump's fall from hip-hop grace"] {{Wayback|url=https://revolt.tv/stories/2016/11/02/38-rap-references-display-donald-trumps-fall-hiphop-grace-07003da490 |date=20190701135228 }}. ''Revolt TV''. Läst 18 juni 2017. {{en}}</ref> I musikvideon till låten "Lavender" (2017) av [[Snoop Dogg]] förekommer en Trump-figur med clownsmink där videon avslutas med att artisten riktar en pistol mot Trump-figurens huvud.<ref>Ljung, Rebecka (14 mars 2017). [https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/8avEr/snoop-dogg-hotar-clown-trump-med-pistol "Snoop Dogg hotar 'clown-Trump' med pistol"]. ''[[Aftonbladet]]''. Läst 15 januari 2018.</ref> Den 1 juni 2017 publicerade komikern [[Kathy Griffin]] på sin ''[[Youtube]]''-kanal en video där hon håller upp ett avhugget huvud som liknar Trumps.<ref>Svahn, Clas (1 juni 2017). [https://www.dn.se/kultur-noje/komiker-skojade-med-avhugget-trump-huvud/ "Komiker skojade med avhugget Trump-huvud"]. ''[[Dagens Nyheter]]''. Läst 15 januari 2018.</ref>

Internetserien [[Epic Rap Battles of History]] har gjort en så kallad "rap battle", där Trump rappar mot "Ebenezer Scrooge" (den girige huvudpersonen i [[Charles Dickens]] bok ''[[En julsaga]]'') samt en där han rappar mot [[Hillary Clinton]].<ref>{{webbref |url=http://epicrapbattlesofhistory.wikia.com/wiki/Donald_Trump |titel=Rap Battles: Donald Trump |utgivare=''[[Epic Rap Battles of History]]'' |hämtdatum=25 november 2016}}</ref>

Trump själv har medverkat i flera filmer och TV-serier. I komedin ''[[Busungarna (film)|Busungarna]]'' har han en liten roll som den bortskämde miljonärssonen Waldos far. Han har även medverkat i mindre roller som sig själv, bland annat i ''[[Fresh Prince i Bel Air]]'', ''[[Sex and the City]]'', ''[[The Nanny]]'', ''[[Ensam hemma 2 – vilse i New York]]'' och ''[[Zoolander]]''.<ref>{{webbref |url=https://www.youtube.com/watch?v=yosAVMB47-Y |titel=Every Donald Trump Cameo Ever |författare=CH2 |år=2015 |utgivare=''[[Youtube]]'' |hämtdatum=25 november 2016}}</ref> Det trettonde avsnittet ur den tredje säsongen av tv-serien ''[[Prison Break]]'' heter ''The Art of the Deal'', döpt efter Trumps [[självbiografi]] och [[bästsäljare]] ''[[Trump: The Art of the Deal|The Art of the Deal]]''.<ref>[http://www.imdb.com/title/tt0994495/ "Prison Break: The Art of the Deal"]. ''[[IMDb]]''. Läst 9 mars 2017.</ref>

===The Apprentice===
Mellan åren 2004 och 2015 var Trump [[verkställande producent]] för ''[[National Broadcasting Company|NBC]]'':s [[Reality-TV|ledarskapssåpa]] ''[[The Apprentice]]'', där en grupp av tävlande kämpade för en förvaltningstjänst på toppnivå i ett av Trumps företag inom [[Trump Organization]]. Vinnaren av programmet fick en årslön på 250&nbsp;000 [[US-dollar|dollar]]. I slutet av varje avsnitt eliminerar Trump en deltagare genom att säga ”You’re fired!” (”Du får sparken!”), vilket kommit att bli en [[catch phrase]].<ref name="auto4"/><ref name=Byers/> Trump tjänade cirka 700 000 dollar för den första säsongen av ''The Apprentice''.<ref name="lön The Apprentice">{{webbref |förnamn=Jacob |efternamn=Koffler |titel=Donald Trump's 16 Biggest Business Failures and Successes |datum=7 augusti 2015 |utgivare=''[[Time (tidskrift)|Time]]'' |url=http://time.com/3988970/donald-trump-business/ |hämtdatum=9 mars 2017}}</ref> Den första säsongen hade en [[tittarsiffror|tittarsiffra]] på 20,7 miljoner.<ref>{{webbref|url=http://www.abcmedianet.com/web/dnr/dispDNR.aspx?id=060204_11|titel=Viewership numbers of primetime programs during the 2003–04 television season|utgivare=''[[American Broadcasting Company|ABC]]''|hämtdatum=20 december 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20070930171419/http://www.abcmedianet.com/Web/progcal/dispDNR.aspx?id=060204_11|arkivdatum=30 september 2007}}</ref> I och med att serien blev en sådan succé tjänade Trump därefter 1 miljon dollar per avsnitt.<ref name="lön The Apprentice" /> I juni 2015 meddelade ''NBC'' att Trump totalt har tjänat cirka 213,5 miljoner dollar för de 14 säsonger av serien som han ledde.<ref name=financial-pr>{{webbref |url=https://www.donaldjtrump.com/images/uploads/DJT_PFD_Statement_(1).pdf |titel=Donald J. Trump Files Personal Financial Disclosure Statement With Federal Election Commission |förnamn=Corey R. |efternamn=Lewandowski |datum=15 juli 2015 |hämtdatum=25 november 2016 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160309043101/https://www.donaldjtrump.com/images/uploads/DJT_PFD_Statement_%281%29.pdf |arkivdatum=9 mars 2016 }}</ref>

Trump var nominerad i kategorin "Årets tv-personlighet" vid [[Teen Choice Awards]] 2004, men förlorade utmärkelsen till [[Ashton Kutcher]]. ''The Apprentice'' var även nominerad i kategorin "Årets bästa nya tv-serie", men förlorade till ''[[OC]]''.<ref>[http://www.imdb.com/event/ev0000644/2004 Teen Choice Awards 2004]. ''[[IMDb]]''. Läst 20 december 2016.</ref> Vid [[Primetime Emmy Award]] 2004 och 2005 var serien en av fem nominerade i kategorin "Bästa tävlingsprogram", men förlorade båda gångerna till ''[[The Amazing Race]]''.<ref>{{webbref|url=http://www.emmys.com/awards/nominees-winners/2004/outstanding-reality-competition-program|titel=Nominees/Winners 2004|utgivare=''[[Primetime Emmy Awards]]''|hämtdatum=20 december 2016}}<br>{{webbref|url=http://www.emmys.com/awards/nominees-winners/2005/outstanding-reality-competition-program|titel=Nominees/Winners 2005|utgivare=''[[Primetime Emmy Awards]]''|hämtdatum=20 december 2016}}</ref>

Den 16 januari 2007 tilldelades Trump en stjärna på [[Hollywood Walk of Fame]] i [[Los Angeles]] för sina framgångar som tv-personlighet.<ref name="Walk of Fame">{{Webbref|titel = Hollywood Walk of Fame: Donald Trump |url = http://www.walkoffame.com/donald-trump |verk = [[Hollywood Walk of Fame]]|hämtdatum = 2016-11-20}}</ref> Under Trumps [[Donald Trump#Presidentkampanjen 2016|presidentkampanj 2016]] blev stjärnan [[vandalism|vandaliserad]] ett flertal gånger. I slutet av oktober 2016 slogs den sönder i bitar med en slägga och en hacka.<ref>Svahn, Clas (26 oktober 2016). [https://www.dn.se/nyheter/usa-valet/trumps-stjarna-i-hollywood-hackades-i-bitar/ "Trumps stjärna i Hollywood hackades i bitar"]. ''[[Dagens Nyheter]]''. Läst 15 januari 2018.</ref> Stjärnan reparerades senare och har därefter även varit en plats för pro-Trump demonstrationer.<ref>Jennewien, Chris (30 oktober 2016). [https://mynewsla.com/government/2016/10/30/trump-supporters-rally-at-repaired-hollywood-walk-of-fame-star/ "Trump supporters rally at repaired Hollywood Walk of Fame star"]. ''MyNewsLA''. Läst 15 januari 2018.</ref>

==Familj och privatliv==
=== Äktenskap och barn ===
{{multiple image|perrow=1
 | width = 250
 | header = 
 | image1 = Trump Family Hand Up.jpg
 | caption1 = Vid [[Donald Trumps presidentinstallation|presidentinstallationen]] 2017: Trump, frun [[Melania Trump|Melania]], sonen [[Donald Trump Jr.|Donald Jr.]], sonen [[Barron Trump|Barron]], dottern [[Ivanka Trump|Ivanka]], sonen [[Eric Trump|Eric]] och dottern [[Tiffany Trump|Tiffany]].
 | image2 = The 2017 Congressional Picnic (35361525941).jpg
 | caption2 = Donald Trump med sin hustru [[Melania Trump]] den 22 juni 2017 i [[Washington, D.C.|Washington, D.C]].
}}
Donald Trump har varit gift tre gånger och har fem barn. Detta gör honom till den enda president i USA:s historia som har skilt sig två gånger.<ref>Lindberg, Staffan (9 november 2016). [http://www.aftonbladet.se/nyheter/utrikes/article23845306.ab "11 saker du måste veta om USA:s nya president"]. ''[[Aftonbladet]]''. Läst 19 december 2016.</ref>

Den 7 april 1977 gifte han sig med den [[Tjeckien|tjeckiska]] fotomodellen och affärskvinnan ''Ivana Zelníčková'', känd som [[Ivana Trump]]. Paret träffades första gången 1976 på baren Maxwell’s Plum på [[Manhattan]]. Tillsammans fick de tre barn, sonen [[Donald Trump Jr.]] (född 1977), dottern [[Ivanka Trump]] (född 1981) och sonen [[Eric Trump]] (född 1984). Paret skilde sig 1992, efter att han haft en affär med [[Marla Maples]].<ref>Brenner, Marie (1 september 1991). [http://www.vanityfair.com/magazine/2015/07/donald-ivana-trump-divorce-prenup-marie-brenner "Donald and Ivana Trump's Divorce"]. ''[[Vanity Fair]]''. Läst 19 december 2016.</ref> Trump fick dottern [[Tiffany Trump]] den 13 oktober 1993 med Maples, och i december 1993 gifte paret sig. Han separerade från Maples i maj 1997 och [[äktenskapsskillnad]] ägde rum den 8 juni 1999.<ref name="Barn">{{tidningsref|författare=Walloga, April|rubrik=The Trump 5: Meet the fabulous offspring of GOP presidential candidate Donald Trump|url=http://uk.businessinsider.com/meet-donald-trumps-five-children-2015-7|hämtdatum=29 februari 2016|tidning=[[Business Insider]]|datum=6 juli 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20151121235536/http://uk.businessinsider.com/meet-donald-trumps-five-children-2015-7|arkivdatum=21 november 2015}}</ref>

Under modeveckan i [[New York]] i september 1998 på Kit Kat Club (nuvarande [[Stephen Sondheim Theatre]]) på [[Times Square]] träffade Trump sin nuvarande fru, den [[Slovenien|slovenska]] fotomodellen ''Melania Knauss'', numera [[Melania Trump]], för första gången. Hon hade två år tidigare kommit till USA för att arbeta som modell. Han var då fortfarande gift, men låg i skilsmässa, med Maples.<ref name="WP" /> Han var där med en annan dejt ([[Celina Midelfart]]), men avbröt den dejten för att istället tala med Melania.<ref>{{webbref|url=http://www.cnn.com/TRANSCRIPTS/0505/17/lkl.01.html |titel=Interview with Donald, Melania Trump |utgivare=CNN |förnamn=Larry |efternamn=King |datum=17 maj 2005 |hämtdatum=1 maj 2018}}</ref> Parets förhållande började uppmärksammas 1999 efter en intervju på ''[[The Howard Stern Show]]''.<ref>{{webbref |url=https://news.google.com/newspapers?nid=1309&dat=19991202&id=Z_1OAAAAIBAJ&sjid=fRQEAAAAIBAJ&pg=2818,1649658&hl=en |titel=A Supermodel at the White House? |förnamn=Joyce |efternamn=Wadler |utgivare=''New Straits Times'' |datum=2 december 1999 |hämtdatum=11 december 2016}}</ref> Paret förlovade sig 2004. De gifte sig den 22 januari 2005 i Bethesda-by-the-Sea Episcopal Church i [[Palm Beach, Florida|Palm Beach]] i [[Florida]]. På bröllopet deltog drygt 450 gäster, däribland kända personer som [[Rudy Giuliani]], [[Heidi Klum]], [[Shaquille O'Neal]], [[Barbara Walters]], [[Simon Cowell]] och presidentparet [[Bill Clinton|Bill]] och [[Hillary Clinton]]. Efterföljande bröllopsfest ägde rum på Trumps gods [[Mar-a-Lago]], där artisterna [[Billy Idol]], [[Elton John]], [[Paul Anka]] och [[Tony Bennett]] uppträdde.<ref name="WP">Otterbourg, Ken (18 augusti 2016). [https://www.washingtonpost.com/lifestyle/magazine/the-mystery-that-is-melania-trump/2016/08/16/d4f10136-527c-11e6-b7de-dfe509430c39_story.html?utm_term=.5aa2f5993528 "The mystery that is Melania Trump"]. ''[[The Washington Post]]''. Läst 11 december 2016.</ref> Den 20 mars 2006 fick paret sonen [[Barron Trump]]. Samma år blev Melania amerikansk [[medborgarskap|medborgare]].<ref name="WP" />

=== Familjepåverkan ===
Trumps äldre bror Fred Jr. (född 1938) dog 1981 efter flera år av problem med alkoholism. Trump är därför [[Absolutism (alkohol)|helnykterist]] och säger sig aldrig ha tagit vare sig droger eller druckit alkohol.<ref>{{webbref|url=http://www.people.com/article/donald-trump-brother-fred-death-alcoholism|titel=Donald Trump Opens Up About His Brother's Death from Alcoholism: It Had a Profound Impact on My Life|hämtdatum=19 november 2016|efternamn=Tierney|förnamn=McAfee|datum=8 oktober 2015|utgivare=''[[People]]''}} {{en}}</ref><ref>{{webbref|url=http://www.thefiscaltimes.com/2015/07/10/15-Facts-You-Didn-t-Know-About-Donald-Trump|titel=15 Facts You Didn't Know About Donald Trump|hämtdatum=19 november 2016|efternamn=Dent|förnamn=Millie|datum=10 juli 2015|utgivare=''The Fiscal Times''}} {{en}}</ref>

Den 31 oktober 1991 blev hans mor Mary Anne rånad och misshandlad i närheten av sitt hem i Queens i New York. Hon bröt [[revben]]en, fick en [[blödning]] i [[hjärnan]] och permanenta [[synskada|syn-]] och [[hörselskada|hörselskador]].<ref name="Mary Anne Trump" /><ref>{{webbref|url=https://www.nytimes.com/1992/07/26/nyregion/update-youth-is-sentenced-in-robbery-of-mrs-trump.html|titel=Update; Youth Is Sentenced In Robbery of Mrs. Trump|hämtdatum=14 mars 2017|datum=26 juli 1992|utgivare=''[[The New York Times]]''}} {{en}}</ref> Lastbilschauffören Lawrence Herbert bevittnade händelsen och lyckades gripa överfallsmannen. Trump bjöd därefter in Herbert till sitt [[Plaza Hotel, New York|Plaza Hotel]] i New York, erbjöd Herbert arbete som chaufför eller inom säkerhet och belönade honom med en check på en hemlig summa pengar.<ref>{{tidskriftsref |efternamn= |förnamn= |år=1991 |rubrik=Trump Makes the Holiday Brighter For New Yorker Who Rescued His Mother |url=https://books.google.com/books?id=mroDAAAAMBAJ&pg=PA8&lpg=PA8&dq=donald+trump+Lawrence+Herbert+check+foreclosure&source=bl&ots=OpC-GHT7Be&sig=a39Bn88QJEsMT-KJcwhjXstvz4k&hl=en&sa=X&ved=0ahUKEwinqovn2rPSAhVJ0YMKHRsrAV0Q6AEIITAB#v=onepage&q=donald trump Lawrence Herbert check foreclosure&f=false |tidskrift=Jet |volym=81 |sid=8 |via=Google Books |språk=en}}</ref> Trumps far dog i juni 1999 och hans mor i augusti 2000 i New York. Båda föräldrarna, Trumps äldre bror Fred Jr. och Trumps båda farföräldrar är begravda på Lutheran All Faiths Cemetery i Middle Village i Queens.<ref name="Mary Anne Trump" /> I boken ''The Art of the Comeback'' (1997) hyllar Trump särskilt sin mor och menar att en del av de problem som han har haft inom sina äktenskap och med kvinnor i sitt liv beror på att han har "behövt jämföra dem med sin fantastiska mor".{{#tag:ref|Part of the problem I’ve had with women has been in having to compare them to my incredible mother, Mary Trump. My mother is smart as hell.|group=en}}<ref name="Mary Anne Trump" /> Trump har även uppkallat ett rum i sitt gods [[Mar-a-Lago]] i [[Palm Beach, Florida|Palm Beach]] i [[Florida]] efter sin mor.<ref name="Mary Anne Trump" />

== Utmärkelser i urval ==
* Humanitarian Award av National Jewish Health (1976)<ref name=njh76>{{webbref |url=https://www.nationaljewish.org/giving/get-involved/events/real-estate-construction-industries-dinner-dance/humanitarian-award-recipients |arkivurl=https://archive.today/20170915204751/https://www.nationaljewish.org/giving/get-involved/events/real-estate-construction-industries-dinner-dance/humanitarian-award-recipients |arkivdatum=2017-09-15 |titel=Attend an Event at National Jewish Health Fundraising Event |hämtdatum=2019-03-15}}</ref>
* Tree of Life Award av Jewish National Fund (1983)<ref name=jnf83>{{Webbref |url=https://attorneysdefendingisrael.blogspot.com/2015/12/donald-trumps-tree-of-life-plaque-when.html|titel=Donald Trump's "Tree of Life" Plaque When He Was Honored by the Jewish National Fund in 1983 |efternamn=Cohen|förnamn=Baruch|datum=2015-12-21|utgivare=''American Trial Attorneys in Defense of Israel''|hämtdatum=2018-05-13}}</ref>
* Årets Entreprenör av [[Wharton School]] (1984)<ref name="Biografi Boston Globe" />
* [[The Ellis Island Medal of Honor]] (1986)<ref name=EIMH1>{{webbref|url=https://www.thewrap.com/donald-trump-met-rosa-parks-muhammad-ali-photo/|titel=Trump Received Ellis Island Award in 1986|förnamn=Tim|efternamn=Molloy|datum=1 december 2016 |utgivare=''thewrap.com'' |hämtdatum=7 december 2016}}</ref><ref name=EIMH2>NYT (16 oktober 1986). [https://www.nytimes.com/1986/10/16/nyregion/80-named-as-recipients-of-ellis-island-awards.html ”Recipients of Ellis Island Awards”]. ''[[New York Times]]''. Läst 23 augusti 2018.</ref>
* Stjärna på [[Hollywood Walk of Fame]] (2007)<ref name="Walk of Fame" />
* [[Muhammad Ali]] Entrepreneur Award (2007)<ref>{{webbref|url=https://www.blacktie-arizona.com/photos/photoevent.cfm?id=187|titel=Muhammad Ali's Celebrity Fight Night XIII|utgivare=''Blacktie''|datum=24 mars 2007|hämtdatum=7 december 2016|arkivurl=https://web.archive.org/web/20161017221854/https://www.blacktie-arizona.com/photos/photoevent.cfm?id=187|arkivdatum=17 oktober 2016}}</ref> 
* NY Ride of Fame (2010)<ref>[http://www.forbes.com/pictures/mfg45elmf/donald-trump-honored-in-gray-line-new-yorks-ride-of-fame-campaign-6/ "Donald Trump Honored In Gray Line New York's Ride Of Fame Campaign"]. ''[[Forbes]]''. Läst 7 december 2016.</ref>
* Palm Tree Award av Palm Beach Police Foundation (2010)<ref name=palmtreeaward>
{{webbref |url=https://www.palmbeachpolicefoundation.org/palm-tree-award |titel=Palm Tree Award Palm Beach Police Foundation |år=2013 |arkivurl=https://archive.today/20190209230812/https://www.palmbeachpolicefoundation.org/palm-tree-award |arkivdatum=2019-02-09 |hämtdatum=2019-03-15 }}
</ref>
* Presidential Hero Award av Lois Pope LIFE Foundation (2011)<ref>{{webbref |url=https://www.palmbeachgalas.com/gala-news/trump-trumpeters-and-dancers-lady-in-red-dazzles-guests/ |titel=Trump, Trumpeters and Dancers: ‘Lady in Red’ Dazzles Guests - Palm Beach Galas 2018 |år=2011 |utgivare=Palm Beach Galas |hämtdatum=2019-02-24 |arkivurl=https://archive.today/20190212120621/https://www.palmbeachgalas.com/gala-news/trump-trumpeters-and-dancers-lady-in-red-dazzles-guests/ |arkivdatum=2019-02-12 }}</ref>
* Invald i [[WWE Hall of Fame]] (2013)<ref name="WWE" />
* The Algemeiner Liberty Award (2015)<ref>{{webbref |titel=Algemeiner Honors Joan Rivers, Donald Trump, Yuli Edelstein at Second Annual 'Jewish 100' Gala |url=http://www.algemeiner.com/2015/02/05/algemeiner-honors-joan-rivers-donald-trump-yuli-edelstein-at-second-annual-jewish-100-gala/ |utgivare=''Algemeiner Journal''|författare=Algemeiner Staff|datum= 5 februari 2015|hämtdatum=7 december 2016}}</ref>
* Marine Corps–Law Enforcement Foundation Commandant's Leadership Award (2015)<ref>{{webbref |titel=MC–LEF Events |år=2015 |utgivare=Marine Corps–Law Enforcement Foundation |citat=Donald Trump received our Commandant's Leadership Award. |url=http://www.mc-lef.org/events/ |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150819164943/http://www.mc-lef.org/events/ |arkivdatum=19 augusti 2015}}</ref>
* Med på [[Time (tidskrift)|Time]]s lista "100 Most Influential People in the World" (2016, 2017, 2018)<ref>Harper, Jennifer (21 april 2016). [http://www.washingtontimes.com/news/2016/apr/21/donald-trump-reince-priebus-named-to-times-list-of/ "Donald Trump named to Time’s list of 100 most influential people in the world 2016"]. ''[[The Washington Post]]''. Läst 7 december 2016.<br>[http://time.com/collection/most-influential-people-2018/5217621/donald-trump-2/ "Donald Trump is on the 2018 Time 100 List"]. ''[[Time (tidskrift)|Time]]''. Läst 15 maj 2018.<br>[http://time.com/collection/2017-time-100/4736323/donald-trump/ "Donald Trump is on the 2017 Time 100 List"]. ''[[Time (tidskrift)|Time]]''. Läst 15 maj 2018.</ref>
* Andraplats på [[Forbes]] lista "The World's Most Powerful People" (2016)<ref name="Forbes Power">Ewalt, David M. (14 december 2016). [http://www.forbes.com/sites/davidewalt/2016/12/14/the-worlds-most-powerful-people-2016/#24c804ff368d "The World's Most Powerful People 2016"]. ''[[Forbes]]''. Läst 16 december 2016.</ref>
* Tredjeplats på [[Forbes]] lista "The World's Most Powerful People" (2018)<ref name="Forbes Power18">Ewalt, David M. (8 maj 2018). [https://www.forbes.com/sites/davidewalt/2018/05/08/the-worlds-most-powerful-people-2018/#30c1970f6c47 "The World's Most Powerful People 2018"]. ''[[Forbes]]''. Läst 15 maj 2018.</ref>
* Utsedd till [[Time (tidskrift)|Time]] [[Person of the Year]] (2016)<ref name="Time 2016">{{Webbref|url=http://time.com/time-person-of-the-year-2016-donald-trump/|titel=TIME Person of the Year 2016: Donald Trump|hämtdatum=7 december 2016|författare=Scherer, Michael|datum=7 december 2016|verk=[[Time (tidskrift)|Time]]}}</ref>
* Utsedd till [[Financial Times Person of the Year]] (2016)<ref name="FT 2016">[https://www.ft.com/content/b7bb61ec-c054-11e6-81c2-f57d90f6741a "Donald Trump: Financial Times Person of the Year"]. ''[[Financial Times]]''. Läst 13 december 2016.</ref>
* En nyupptäckt [[Nattfjärilar|nattfjäril]] får det vetenskapliga namnet ''[[Neopalpa donaldtrumpi]]'' (2017)<ref name="ZooKeys"/>
* Av amerikaner den näst mest beundrade mannen i världen i ''[[Gallup]]''s mätning (2018)<ref name=gallup2018>[https://www.bloomberg.com/news/articles/2018-12-27/obamas-top-the-trumps-as-america-s-most-admired-people ”Obamas top the Trumps as America’s most admired people”]. ''[[Bloomberg L.P.]]''. Läst 28 december 2018.</ref>
* Av amerikaner den mest beundrade mannen i världen (delad förstaplats med [[Barack Obama]]) i ''[[Gallup]]''s mätning (2019)<ref name=gallup2019/>

===Statliga utmärkelser===
* {{flaggbild|Saudiarabien}} [[Kung Abdulaziz-medaljen]] (2017)<ref>{{webbref|url=https://www.independent.co.uk/news/world/americas/us-politics/donald-trump-latest-saudi-arabia-highest-civilian-honour-king-abdulaziz-al-saud-collar-gold-a7746566.html|titel=Donald Trump awarded with Saudi Arabia's highest civilian honour within hours of landing in the country|efternamn=Wilts|förnamn=Alexandra|datum=20 maj 2017|utgivare=''[[The Independent]]''|hämtdatum=9 augusti 2018}}</ref>
* {{flaggbild|Israel}} Friends of Zion Award av [[The Friends of Zion Museum]] (2017)<ref name="ref_1"/>
* {{flaggbild|Afghanistan}} Medal of Bravery av det [[Afghanistan|afghanska]] folket i provinsen [[Logar]] (2018)<ref>{{webbref|url=https://www.washingtonexaminer.com/afghans-give-trump-gold-medal-after-he-cut-off-military-aid-to-pakistan-report|titel=Afghans give Trump gold medal after he cut off military aid to Pakistan: Report|datum=2018-01-17|utgivare=''Washington Examiner''|hämtdatum=2018-08-09}}</ref>
* {{flaggbild|Kosovo}} Kosovos frihetsmedalj (2020)<ref>{{Webbref|url=https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Qml8OQ/kosovo-tilldelar-trump-hogsta-utmarkelsen|titel=Kosovo tilldelar Trump högsta utmärkelsen|hämtdatum=2021-03-08|språk=svenska|år=2020|månad=september}}</ref>

=== Hedersdoktorat ===
* [[Hedersdoktor]] i [[juridik]] vid [[Lehigh University]] (1988)<ref>{{webbref|url=http://www.mcall.com/news/breaking/mc-nws-lehigh-trump-no-action-20180302-story.html|titel=Lehigh trustees again say they will not revoke Trump's honorary degree|efternamn=Merlin|förnamn=Michelle|utgivare=''themorningcall.com''|hämtdatum=2018-08-10}}</ref>
* Hedersdoktor i [[humana brev]] vid [[Wagner College]] (2004)<ref>{{webbref |url=http://www.nydailynews.com/archives/news/dr-trump-pal-article-1.658166 |titel=It’s Dr. Trump To You, Pal! |utgivare=''New York Daily News''|hämtdatum=9 augusti 2018}}</ref>
* Hedersdoktor i [[företagsekonomi]] vid [[Liberty University]] (2012)<ref>Mitzi Bible (24 september 2012). [http://www.liberty.edu/news/index.cfm?PID=18495&MID=65182 "Donald Trump addresses largest Convocation crowd, praises Liberty's growth"]. ''Liberty University News Service''. Läst 7 december 2016.</ref>
* Hedersdoktor i [[juridik]] vid [[Liberty University]] (2017)<ref>[[Liberty University]] (13 maj 2017). [http://www.liberty.edu/news/index.cfm?PID=18495&MID=234393 "LU confers seven honorary doctorates to world changers, including President Trump"]. ''Liberty University News Service''. Läst 18 juni 2017.</ref>

== Bibliografi ==
* ''[[Trump: The Art of the Deal|The Art of the Deal]]'' (1987), med Tony Schwartz, {{ISBN|978-0-345-47917-4}}
* ''Surviving at the Top'' (1990), {{ISBN|978-0-394-57597-1}}
* ''The Art of Survival'' (1991), {{ISBN|978-0-446-36209-2}}
* ''The Art of the Comeback'' (1997), med Kate Bohner,{{ISBN|978-0-8129-2964-5}}
* ''The America We Deserve'' (2000), med Dave Shiflett, {{ISBN|1-58063-131-2}}
* ''How to Get Rich'' (2004), {{ISBN|978-0-345-48103-0}}
* ''The Way to the Top: The Best Business Advice I Ever Received'' (2004), {{ISBN|978-1-4000-5016-1}}
* ''Think Like a Billionaire: Everything You Need to Know About Success, Real Estate, and Life'' (2004), {{ISBN|978-0-345-48140-5}}
* ''The Best Golf Advice I Ever Received'' (2005), {{ISBN|978-0-307-20999-3}}
* ''Why We Want You to be Rich: Two Men&nbsp;– One Message'' (2006), med [[Robert Kiyosaki]], {{ISBN|978-1-933914-02-2}}
* ''Think Big and Kick Ass in Business and Life'' (2007), med Bill Zanker, {{ISBN|978-0-06-154783-6}}
* ''The Best Real Estate Advice I Ever Received: 100 Top Experts Share Their Strategies'' (2007), {{ISBN|978-1-4016-0255-0}}
* ''Trump 101: The Way to Success'' (2007), {{ISBN|978-0-470-04710-1}}
* ''Never Give Up: How I Turned My Biggest Challenges into Success'' (2008), {{ISBN|978-0-470-19084-5}}
* ''Think Like a Champion: An Informal Education in Business and Life'' (2009), {{ISBN|978-0-7624-3856-3}}
* ''Midas Touch: Why Some Entrepreneurs Get Rich – and Why Most Don't'' (2011), med [[Robert Kiyosaki|Robert T. Kiyosaki]], {{ISBN|978-1-61268-095-8}}
* ''Time to Get Tough: Making America No. 1 Again'' (2011), {{ISBN|978-1-59698-773-9}}
* ''Crippled America: How to Make America Great Again'' (2015), {{ISBN|978-1-5011-3796-9}}
* ''Great Again: How to Fix Our Crippled America'' (2016), {{ISBN| 978-1-5011-3800-3}}

== Se även==
* [[Trump Organization]]

== Fotnoter ==
{{fotnotslista}}

== Referenser ==
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Donald_Trump&oldid=762825584|artikel=Donald Trump |datum=30 januari 2017}}
=== Noter ===
<references>
<ref name=NE>{{webbref |verk=Nationalencyklopedin |titel=Donald J Trump |url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/donald-j-trump |författare= |hämtdatum=26 februari 2016 |utgivare=Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160304055137/http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/donald-j-trump |arkivdatum=4 mars 2016 }}</ref>
<ref name="auto4">{{webbref | författare=Erin Carlyle |url=http://www.forbes.com/sites/erincarlyle/2015/06/16/trump-exaggerating-his-net-worth-by-100-in-presidential-bid/ |titel=Trump Exaggerating His Net Worth (By 100%) In Presidential Bid |utgivare=Forbes |datum=16 juni 2015 |språk=engelska |hämtdatum=26 februari 2016 }}</ref>
<ref name=Byers>{{webbref |efternamn=Byers |förnamn=Dylan |titel=Trump claims $213M payout for 'Apprentice' |url=http://www.politico.com/blogs/media/2015/07/trump-claims-m-payout-for-apprentice-210595.html?ml=tl_4_b |verk=Politico.com |datum=15 juli 2015 |språk=engelska |hämtdatum=26 februari 2016 }}</ref>
<ref name="ZooKeys">[http://zookeys.pensoft.net/articles.php?id=11411 Review of Neopalpa Povolný, 1998 with description of a new species], ZooKeys, läst 2017-01-18.</ref>
</references>

=== Engelska originalcitat ===
<references group="en"/>

== Externa länkar ==
* {{Commonscat WD}}
* {{wikisource|en:Author:Donald Trump}}
* {{Wikiquotespråk|en|Donald Trump}}
*[https://trumpwhitehouse.archives.gov/ Donald Trump på Vita Husets webbplats (arkiverad)]

{{start box}}
{{succession box | företrädare = [[Barack Obama]] | titel = [[USA:s president]] | efterträdare = [[Joe Biden]] | år = 2017–2021}}
{{end box}}
{{Rekommenderad}}
{{USA:s presidenter}}
{{Regeringen Trump}}
{{Konservatism i USA}}
{{Time Person of the Year}}
{{Auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Trump, Donald}}
[[Kategori:Donald Trump| ]]
[[Kategori:Trump|Donald]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Födda 1946]]
[[Kategori:Levande personer]]
[[Kategori:Personer från Queens]]
[[Kategori:Personer inom USA:s näringsliv under 1900-talet]]
[[Kategori:Amerikanska TV-personligheter]]
[[Kategori:Alumner från Fordham University]]
[[Kategori:Alumner från Wharton School]]
[[Kategori:Amerikanska politiker under 2000-talet]]
[[Kategori:Amerikanska presidentkandidater]]
[[Kategori:Amerikanska republikaner]]
[[Kategori:USA:s presidenter]]
[[Kategori:Konservatism i USA]]
[[Kategori:Personer inom USA:s näringsliv under 2000-talet]]
[[Kategori:Kandidater till presidentvalet i USA 2016]]
[[Kategori:Kandidater till presidentvalet i USA 2020]]
[[Kategori:Kandidater till presidentvalet i USA 2024]]
[[Kategori:Amerikanska företagsledare]]
[[Kategori:Amerikanska miljardärer]]
[[Kategori:Wikipedia:Projekt neutralitet]]