Hoppa till innehållet

Skånska Cement

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Skånska Cementgjuteriet.
Delar av cementfabriken i Limhamn

Skånska Cement AB är ett ej längre existerande svenskt byggnadsmaterialföretag.

Stora Vika cementfabrik på 1950-talet.
Cementas terminal i Liljeholmen i Stockholm 2015.

Skånska Cementaktiebolaget grundades 1871 och anlade Sveriges första cementfabrik i Lomma på initiativ av professor Otto Torell och ingenjören Otto Fahnehjelm. Genom professor Sven Lovéns förmedling kom Fahnehjelm i kontakt med Otto Torell i Lund. Denne hade 1869 på uppdrag av Malmöhus läns hushållningssällskap påbörjat undersökning av skånska ler- och bergarters användbarhet för industrin. Fahnehjelm fick ta över de kemiska analyserna.

År 1871 köpte bolaget Limhamnsgården med dess kalkbrott i Limhamn.[1]

Företaget grundades som ett direkt resultat av Otto Fahnehjelms undersökningar av de svenska kalkarterna. Fahnehjelm ritade också bolagets första byggnader. Under åren 1873–1907 leddes företaget av Rudolf Fredrik Berg. Cementfabriken i Lomma lades ned 1905, och anlades i stället ett tegelbruk. Från 1890 drevs ett cementbruk i Limhamn.

De övriga kalkbrotten i Limhamn, ägda av Annetorps kalkbruks AB, grundat 1866, och Malmö Kalkbrotts AB, grundat 1870, uppköptes 1884 av AB Förenade kalkbrotten, i vilket Skånska Cement var hälftenägare.[2] År 1916 blev Skånska Cement helägare.[3]

Skånska Cementgjuteriet, sedermera Skanska, bildades 1887 som en avknoppning ur Skånska Cement AB i samband med att en ny cementfabrik anlades i Limhamn. Bolaget tillverkade initialt olika cementprodukter men övergick till att bli ett bygg- och anläggningsföretag.

Som en kartellbildning bildade 1893 Skånska Cement, tillsammans med konkurrenterna Ölands Cement AB och AB Visby Cementfabrik, dotterbolaget Svenska Cementförsäljnings AB , som från och med 1922 kallades för Cementa AB.

Den nya fabriken i Limhamn 1887 innebär att verksamheten i Lomma började avvecklas, och 1905 lades Lommafabriken slutligen ned.[2] Företaget drev även från 1913 Hellekis cementfabrik och ett kalkbrott i Hällekis, från 1941 cementfabrik i Köping med kalkstensbrott i Forsby samt från 1949 till 1981 Stora Vika cementfabrik med kalkstensbrott i Stora Vika. Maltesholms cement AB (grundat 1898) köptes 1925 och lades ned 1928. Man köpte även upp Båstads kalkindustri (grundat 1917).[4]

År 1931 förvärvades Slite kalk och cement med dess 1917 anlagda fabrik i Slite och Visby cementfabrik med dess 1884 grundade och 1940 nedlagda cementfabrik. År 1922 köptes också AB Karta & Oaxens Kalkbruk.[4] Iföverken köptes 1909, men såldes igen till bolagets aktieägare 1937.[4]

Åren 1969-1973 var koncernens namn Cementa AB, 1973-1992 var namnet Industri AB Euroc, 1992-1996 Euroc AB och 1996-1999 Scancem AB, innan företaget 1999 köptes upp av den tyska cementkoncernen Heidelberg cement.[5]

Styrelseordförande

[redigera | redigera wikitext]

Verkställande direktörer

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [1]
  2. ^ [a b] [2]
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304214200/http://www.eber.se/ava/janis/bil/limhamn.pdf. Läst 8 augusti 2015. 
  4. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, andra upplagan Arkiverad 17 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Scancem AB)
  6. ^ [a b] Åberg, Alf (1972). Cement i 100 år 
  7. ^ [a b] Stensson, Thomas (1997). Mot en ny tid. Hela historien om Euroc under den stora strukturomvandlingen 1972-1996 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]