Tulpansläktet: Skillnad mellan sidversioner
Flinga (Diskussion | Bidrag) →Kuriosa: ifrågasatt uppgift om svensktoppen, märklig mening. |
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
||
(39 mellanliggande sidversioner av 30 användare visas inte) | |||
Rad 3: | Rad 3: | ||
| status = |
| status = |
||
| image = Tulipa kaufmanniana 270303.jpg |
| image = Tulipa kaufmanniana 270303.jpg |
||
| image_caption = [[Näckrostulpan]] |
| image_caption = [[Näckrostulpan]] |
||
| range_map = |
| range_map = |
||
| range_map_caption = |
| range_map_caption = |
||
Rad 27: | Rad 27: | ||
| genus = Tulipa |
| genus = Tulipa |
||
| taxon = Tulipa |
| taxon = Tulipa |
||
| taxon_authority = [[L.]], 1735 |
| taxon_authority = [[Carl von Linné|L.]], 1735 |
||
| subdivision_ranks = [[Art]]er |
| subdivision_ranks = [[Art]]er |
||
| subdivision = |
| subdivision = |
||
|synonyms = * ''Amana'' Honda<br/> |
|||
* [[Bergtulpan]] (''Tulipa montana'') |
|||
* ''Orithyia'' D. Don. |
|||
* [[Bokharatulpan]] (''Tulipa linifolia'') |
|||
* [[Dvärgtulpan]] (''Tulipa turkestanica'') |
|||
* [[Eichlertulpan]] (''Tulipa eichleri'') |
|||
* [[Eldtulpan]] (''Tulipa fosteriana'') |
|||
* [[Flocktulpan]] (''Tulipa tarda'') |
|||
* [[Grekisk tulpan]] (''Tulipa orphanidea'') |
|||
* [[Guldtulpan]] (''Tulipa clusiana'' f. ''diniae'') |
|||
* [[Gul flocktulpan]] (''Tulipa urumiensis'') |
|||
* [[Italiensk tulpan]] (''Tulipa clusiana'') |
|||
* [[Kapucinertulpan]] (''Tulipa australis'' 'Celsiana') |
|||
* [[Kretatulpan]] (''Tulipa saxatilis'') |
|||
* [[Krontulpan]] (''Tulipa tetraphylla'' ssp. ''ostrowskiana'') |
|||
* [[Miniatyrtulpan]] (''Tulipa biflora'') |
|||
* [[Neotulpan]] (''Tulipa gesneriana'' Neo-Gruppen) |
|||
* [[Näckrostulpan]] (''Tulipa kaufmanniana'') |
|||
* [[Pamirtulpan]] (''Tulipa lanata'') |
|||
* [[Rivieratulpan]] (''Tulipa praecox'') |
|||
* [[Rosentulpan]] (''Tulipa aucheriana'') |
|||
* [[Rosttulpan]] (''Tulipa orphanidea'' 'Hageri Splendens') |
|||
* [[Smyrnatulpan]] (''Tulipa orphanidea'' Whittallii-Gruppen) |
|||
* [[Soltulpan]] (''Tulipa altaica'') |
|||
* [[Sommartulpan]] (''Tulipa sprengeri'') |
|||
* [[Spindeltulpan]] (''Tulipa gesneriana'' (Neo-Gruppen) 'Acuminata') |
|||
* [[Strimtulpan]] (''Tulipa greigii'') |
|||
* [[Stäpptulpan]] (''Tulipa vvedenskyi'') |
|||
* [[Syrentulpan]] (''Tulipa bakeri'') |
|||
* [[Tulpan]] (''Tulipa gesneriana'') |
|||
* [[Vildtulpan]] (''Tulipa sylvestris'') |
|||
* [[Violtulpan]] (''Tulipa humilis'') |
|||
* [[Ängstulpan]] (''Tulipa australis'') |
|||
}} |
}} |
||
[[Fil:Väggmålning av tulpaner i Skellefteå.jpg|miniatyr|Väggmålning i Skellefteå av tulpaner]] |
|||
[[Fil:Bild 003 tulpe wp.jpg|miniatyr|stående|Tulip]] |
|||
'''Tulpansläktet''' eller '''tulpaner''' (''Tulipa'') är ett [[släkte]] som ingår i [[familj (biologi)|familjen]] [[liljeväxter]].<ref name="Skud"/><ref name="Dyntaxa"/> De är lökväxter med breda blad. Blommorna sitter enstaka eller några få på samma stjälk. Som alla liljeväxter har de sextaliga blommor. [[Kalkblad]]en är sex stycken stora (tre yttre och tre inre) och sex [[ståndare]] samt en tretalig [[synkarp]] [[pistill]]. |
|||
Växtens namn härstammar från det persiska ordet för [[turban]], ''dulband.''<ref>{{bokref |titel=Växternas namn |förnamn=Jens |efternamn=Corneliusson |utgivare=Wahlström & Widstrand |år=1997 |isbn=91-46-17102-9 |sid=556-557}}</ref> |
|||
'''Tulpansläktet''' (''Tulipa'') är [[växter]] som i Sverige ofta blommar på våren. Tulpaner är ett [[släkte]] som ingår i [[familj (biologi)|familjen]] [[liljeväxter]]. De är lökväxter med breda blad. Blommorna sitter enstaka eller några få på samma stjälk. Som alla liljeväxter har de sextaliga blommor. [[Kalkblad]]en är sex stycken stora (tre yttre och tre inre) och sex [[ståndare]] samt en tretalig [[synkarp]] [[pistill]]. |
|||
Växtens namn härstammar från det persiska ordet för [[turban]], ''dulband'', på turkiska ''tuliband''.<ref>{{bokref |titel=Växternas namn |förnamn=Jens |efternamn=Corneliusson |utgivare=Wahlström & Widstrand |år=1997 |isbn=91-46-17102-9 |sid=556-557}}</ref> |
|||
Det finns omkring hundra olika vilda arter av tulpaner. Därutöver finns en stor mängd [[hybrid (biologi)|hybrider]] och sorter. I handeln delas tulpaner in dels efter hur blomman ser ut, dels efter blomningstid och dels finns andra särskilda grupper. |
Det finns omkring hundra olika vilda arter av tulpaner. Därutöver finns en stor mängd [[hybrid (biologi)|hybrider]] och sorter. I handeln delas tulpaner in dels efter hur blomman ser ut, dels efter blomningstid och dels finns andra särskilda grupper. |
||
Rad 72: | Rad 44: | ||
Släktet kommer ursprungligen från södra [[Europa]], norra [[Afrika]] och delar av [[Asien]]. Den största artrikedomen finns i [[Pamir]] och på stäppområdena i [[Kazakstan]]. |
Släktet kommer ursprungligen från södra [[Europa]], norra [[Afrika]] och delar av [[Asien]]. Den största artrikedomen finns i [[Pamir]] och på stäppområdena i [[Kazakstan]]. |
||
Trädgårdstulpanen kom till Europa från [[Osmanska riket]] på 1500-talet, närmare bestämt introducerades de av [[Vatikanen]]s sändebud [[Ogier Ghiselin de Busbecq]] 1554. Till [[Holland]], tulpanernas land framför alla andra, kom den med [[Carolus Clusius]], en [[ |
Trädgårdstulpanen kom till Europa från [[Osmanska riket]] på 1500-talet, närmare bestämt introducerades de av [[Vatikanen]]s sändebud [[Ogier Ghiselin de Busbecq]] 1554. Till [[Grevskapet Holland|Holland]], tulpanernas land framför alla andra, kom den med [[Carolus Clusius]], en [[Flandern|flamländare]] som kallades till chef för den nygrundade [[botanisk trädgård|botaniska trädgården]] i [[Leiden]] 1590. Han försökte förgäves hindra att hans exklusiva växter spreds; snart hade så många lökar stulits att det växte upp en stor industri med lökförsäljning. I 1600-talets Holland blev tulpaner otroligt eftertraktade och det utbröt en hänsynslös spekulationsmarknad. En enda tulpanlök kunde i extrema fall inbringa summor på flera tusen [[gulden]], motsvarade en tredjedels normal årslön. Denna spekulativa finansbubbla, som kallades för [[tulpanmanin]], sprack till slut, liksom alla "bubblor". Fortfarande är tulpaner starkt förknippade med [[Nederländerna]] där man varje år anordnar tulpanfestivaler. |
||
Exakt när tulpanen kom till Sverige är ovisst, men den första som dokumenterade tulpanodling var [[Olof Rudbeck d.ä.]] som tog med sig frön och lökar från en resa till Holland. 1685 hade han 38 olika slags tulpaner i [[botaniska trädgården, Uppsala|sin botaniska trädgård]] i [[Uppsala]]. |
Exakt när tulpanen kom till Sverige är ovisst, men den första som dokumenterade tulpanodling var [[Olof Rudbeck d.ä.]] som tog med sig frön och lökar från en resa till Holland. 1685 hade han 38 olika slags tulpaner i [[botaniska trädgården, Uppsala|sin botaniska trädgård]] i [[Uppsala]]. |
||
De tulpaner som var mest populära på 1600-talet var polkagrisrandiga och enkelblommande. |
De tulpaner som var mest populära på 1600-talet var polkagrisrandiga och enkelblommande. |
||
[[Fil:Väggmålning av tulpaner i Skellefteå.jpg|left|miniatyr|Väggmålning av tulpaner i Skellefteå]] |
|||
[[File:Bild 003 tulpe wp.jpg|thumb|left|Tulip]] |
|||
== Grupper == |
== Grupper == |
||
I trädgårdar odlas till största delen [[hybrid]]er av olika slag. Dessa delas in i 14 [[grupp (botanik)|grupper]]. Tidigare kallades grupperna för divisioner. |
I trädgårdar odlas till största delen [[Hybrid (biologi)|hybrid]]er av olika slag. Dessa delas in i 14 [[grupp (botanik)|grupper]]. Tidigare kallades grupperna för divisioner. |
||
* Division 1: [[Tidiga enkelblommiga tulpaner]] (''T. gesneriana'' Tidiga Enkelblommiga Gruppen) blommar i [[april]]-[[maj]] |
* Division 1: [[Tidiga enkelblommiga tulpaner]] (''T. gesneriana'' Tidiga Enkelblommiga Gruppen) blommar i [[april]]-[[maj]] |
||
* Division 2: [[Tidiga fylldblommiga tulpaner]] (''T. gesneriana'' Tidiga Fylldblommiga Gruppen) blommar i april-maj, och är vanliga som snittblommor, omkring 25 centimeter höga. |
* Division 2: [[Tidiga fylldblommiga tulpaner]] (''T. gesneriana'' Tidiga Fylldblommiga Gruppen) blommar i april-maj, och är vanliga som snittblommor, omkring 25 centimeter höga. |
||
* Division 3: [[Triumftulpaner]] (''T. gesneriana'' Triumph-Gruppen) är [[hybrid]]er mellan darwinhybridtulpan och tidiga enkelblommiga tulpaner. |
* Division 3: [[Triumftulpaner]] (''T. gesneriana'' Triumph-Gruppen) är [[Hybrid (biologi)|hybrid]]er mellan darwinhybridtulpan och tidiga enkelblommiga tulpaner. |
||
* Division 4: [[Darwinhybridtulpaner]] (''T.'' Darwinhybrid-Gruppen) |
* Division 4: [[Darwinhybridtulpaner]] (''T.'' Darwinhybrid-Gruppen) |
||
* Division 5: [[Sena enkelblommiga tulpaner]] (''T. gesneriana'' Sena Enkelblommiga Gruppen) blommar i maj-[[juni]] och är omkring 50 centimeter höga. |
* Division 5: [[Sena enkelblommiga tulpaner]] (''T. gesneriana'' Sena Enkelblommiga Gruppen) blommar i maj-[[juni]] och är omkring 50 centimeter höga. |
||
Rad 104: | Rad 72: | ||
* [[Neotulpaner]] är förvildade tulpaner som bland annat förekommer på [[Gotland]], och blommar sent |
* [[Neotulpaner]] är förvildade tulpaner som bland annat förekommer på [[Gotland]], och blommar sent |
||
* [[Botaniska tulpaner]] är mycket kortvuxna och växer gärna i |
* [[Botaniska tulpaner]] är mycket kortvuxna och växer gärna i [[stenparti]]er. Till botaniska tulpaner hör arter som [[violtulpan]] (''Tulipa humilis''), [[näckrostulpan]] (''Tulipa kaufmanniana''), [[flocktulpan]] (''Tulipa tarda''), [[bokharatulpan]], men även sortgrupper som [[kaufmanntulpaner]] (''T.'' Kaufmanniana-Gruppen) och [[kejsartulpaner]] (''T.'' Fosteriana-Gruppen). |
||
== |
== Arter == |
||
I [[Catalogue of Life]] listas följande 112 arter:<ref name = "COL"/> |
|||
* ''Amana'' Honda |
|||
{{kolumner|5}} |
|||
* ''Orithyia'' D. Don. |
|||
* ''[[Tulipa affinis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa agenensis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa albanica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa albertii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa aleppensis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa altaica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa anisophylla]]'' |
|||
* ''[[Tulipa armena]]'' |
|||
* ''[[Tulipa banuensis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa biebersteiniana]]'' |
|||
* ''Tulipa biflora'' - [[Miniatyrtulpan]] |
|||
* ''[[Tulipa bifloriformis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa boettgeri]]'' |
|||
* ''[[Tulipa borszczowii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa botschantzevae]]'' |
|||
* ''[[Tulipa brachystemon]]'' |
|||
* ''[[Tulipa butkovii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa carinata]]'' |
|||
* ''[[Tulipa celsiana]]'' |
|||
* ''[[Tulipa cinnabarina]]'' |
|||
* ''Tulipa clusiana'' - [[Italiensk tulpan]] |
|||
* ''[[Tulipa cretica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa cypria]]'' |
|||
* ''[[Tulipa dasystemon]]'' |
|||
* ''[[Tulipa dasystemonoides]]'' |
|||
* ''[[Tulipa dubia]]'' |
|||
* ''[[Tulipa eichleri]]'' |
|||
* ''[[Tulipa faribae]]'' |
|||
* ''[[Tulipa ferganica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa florenskyi]]'' |
|||
* ''Tulipa fosteriana'' - [[Eldtulpan]] |
|||
* ''Tulipa gesneriana'' - [[Tulpan]] |
|||
* ''Tulipa greigii'' - [[Strimtulpan]] |
|||
* ''[[Tulipa grey-wilsonii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa gumusanica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa hageri]]'' |
|||
* ''[[Tulipa harazensis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa heteropetala]]'' |
|||
* ''[[Tulipa heterophylla]]'' |
|||
* ''[[Tulipa heweri]]'' |
|||
* ''[[Tulipa hissarica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa hoogiana]]'' |
|||
* ''Tulipa humilis'' - [[Violtulpan]] |
|||
* ''[[Tulipa hungarica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa iliensis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa julia]]'' |
|||
* ''[[Tulipa karabachensis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa karamanica]]'' |
|||
* ''Tulipa kaufmanniana'' - [[Näckrostulpan]] |
|||
* ''[[Tulipa kolpakowskiana]]'' |
|||
* ''[[Tulipa kopetdaghensis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa korolkowii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa korshinskyi]]'' |
|||
* ''[[Tulipa koyuncui]]'' |
|||
* ''[[Tulipa krauseana]]'' |
|||
* ''[[Tulipa kuschkensis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa lanata]]'' |
|||
* ''[[Tulipa lehmanniana]]'' |
|||
* ''[[Tulipa libanotica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa linifolia]]'' |
|||
* ''[[Tulipa lownei]]'' |
|||
* ''[[Tulipa maximowiczii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa micheliana]]'' |
|||
* ''[[Tulipa mogoltavica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa mongolica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa montana]]'' |
|||
* ''[[Tulipa neustruevae]]'' |
|||
* ''[[Tulipa nitida]]'' |
|||
* ''[[Tulipa oreophila]]'' |
|||
* ''[[Tulipa orithyioides]]'' |
|||
* ''[[Tulipa orphanidea]]'' |
|||
* ''[[Tulipa orthopoda]]'' |
|||
* ''[[Tulipa ostrowskiana]]'' |
|||
* ''[[Tulipa patens]]'' |
|||
* ''[[Tulipa persica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa platystemon]]'' |
|||
* ''[[Tulipa polychroma]]'' |
|||
* ''Tulipa praestans'' - [[Anemontulpan]] |
|||
* ''[[Tulipa primulina]]'' |
|||
* ''[[Tulipa prolongata]]'' |
|||
* ''[[Tulipa pulchella]]'' |
|||
* ''[[Tulipa regelii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa rhodopea]]'' |
|||
* ''[[Tulipa saxatilis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa scharipovii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa schmidtii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa sinkiangensis]]'' |
|||
* ''[[Tulipa sogdiana]]'' |
|||
* ''[[Tulipa sosnowskyi]]'' |
|||
* ''[[Tulipa sprengeri]]'' |
|||
* ''[[Tulipa stapfii]]'' |
|||
* ''[[Tulipa suaveolens]]'' |
|||
* ''[[Tulipa subbiflora]]'' |
|||
* ''[[Tulipa subpraestans]]'' |
|||
* ''[[Tulipa subquinquefolia]]'' |
|||
* ''Tulipa sylvestris'' - [[Vildtulpan]] |
|||
* ''[[Tulipa systola]]'' |
|||
* ''[[Tulipa tarbagataica]]'' |
|||
* ''Tulipa tarda'' - [[Flocktulpan]] |
|||
* ''[[Tulipa tetraphylla]]'' |
|||
* ''[[Tulipa thianschanica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa tschimganica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa tubergeniana]]'' |
|||
* ''[[Tulipa turcomanica]]'' |
|||
* ''Tulipa turkestanica'' - [[Dvärgtulpan]] |
|||
* ''[[Tulipa ulophylla]]'' |
|||
* ''[[Tulipa undulatifolia]]'' |
|||
* ''[[Tulipa uniflora]]'' |
|||
* ''[[Tulipa uzbekistanica]]'' |
|||
* ''[[Tulipa vvedenskyi]]'' |
|||
* ''[[Tulipa wendelboi]]'' |
|||
* ''[[Tulipa zenaidae]]'' |
|||
{{kolumner-slut}} |
|||
== |
==Giftighet== |
||
Trots att tulpanlökar har ätits under tider av svält och att tulpaner är så begärliga för [[rådjur]] är de lite giftiga. Tulpaner kan ge förgiftningssymptom som liknar de som [[Stormhattssläktet|stormhatt]] ger, men lindrigare<ref>{{bokref/Wigander/1976}}sid 49</ref>. |
|||
Valsmelodin ''Tulpen aus Amsterdam'' komponerades av tysken [[Ralf Arnie]] (1924-2003). Den tyska versionen sjöngs av holländskan [[Mieke Telkamp]] (född 1934). Den svenska versionen "Tulpaner från Amsterdam" har sjungits in av flera artister. Bland annat sjöng [[Lasse Lönndahl]] in låten den 12 maj [[Musikåret 1958|1958]]<ref>[http://www.popmusicinfo.com/show_recording.php?search_word=&radio_search=&rec_number=60626 "TULPANER FRÅN AMSTERDAM."] Popmusicinfo.com. Läst 2012-08-27. {{en}}</ref> på EP:n "I det blå" (med [[Gunnar Svensson]]s orkester som baksida (tredje spår av fyra){{förtydliga|hurdå baksida? EP:ns baksida?}}) och blev etta på [[Svensktoppen]]{{ifrågasatt uppgift|svensktoppen startade 1962}}. Den engelska versionen "Tulips from Amsterdam" med [[Max Bygraves]] blev 1958 en stor framgång på brittiska singellistan. |
|||
== Bilder == |
|||
[[Blomsterfrämjandet]], branschorganisation för den svenska blomsterhandeln, har sedan början av 1990-talet lanserat den [[15 januari]] (dock 18 januari 2007) som "tulpanens dag", genom att dela ut gratis tulpaner på olika orter i Sverige. |
|||
<gallery> |
|||
Tulipa agenensis001.JPG|''[[Tulipa agenensis]]'' |
|||
Tulipa kolpakowskiana 4.JPG|''[[Tulipa altaica]]'' |
|||
Tulipa biflora UME.jpg|''[[Tulipa biflora]]'' |
|||
Tulipa bifloriformis 01.jpg|''[[Tulipa bifloriformis]]'' |
|||
Tulipa borszczowii; Baikonur 003.jpg|''[[Tulipa borszczowii]]'' |
|||
Tulipa butkovii 6.jpg|''[[Tulipa butkovii]]'' |
|||
Tulipa clusiana chrysantha habit1.JPG|''[[Tulipa clusiana]]'' |
|||
Tulipa cretica.jpg|''[[Tulipa cretica]]'' |
|||
Tulipa dasystemon 1.JPG|''[[Tulipa dasystemon]]'' |
|||
Tulipa florenskyi 2.jpg|''[[Tulipa florenskyi]]'' |
|||
Tulipa fosteriana a1.jpg|''[[Tulipa fosteriana]]'' |
|||
TulipaGesneriana001.JPG|''[[Tulipa gesneriana]]'' |
|||
Tulipa greigii 9.jpg|''[[Tulipa greigii]]'' |
|||
Tulipa hissarica 02.jpg|''[[Tulipa hissarica]]'' |
|||
'Tulipa humilis'.jpg|''[[Tulipa humilis]]'' |
|||
Tulipa kaufmanniana 270303.jpg|''[[Tulipa kaufmanniana]]'' |
|||
Tulipa kuschkensis 6.jpg|''[[Tulipa kuschkensis]]'' |
|||
Tulipa linifolia 3.JPG|''[[Tulipa linifolia]]'' |
|||
Tulipa lownei in Israel.jpg|''[[Tulipa lownei]]'' |
|||
Tulipa montana.jpg|''[[Tulipa montana]]'' |
|||
Tulipa neustruevae 03.jpg|''[[Tulipa neustruevae]]'' |
|||
Tulipa orphanidea 02.jpg|''[[Tulipa orphanidea]]'' |
|||
Tulipa patens. Тюльпан поникающий..jpg|''[[Tulipa patens]]'' |
|||
Tulipa polychroma 02.jpg|''[[Tulipa polychroma]]'' |
|||
Tulipa praestans1UME.jpg|''[[Tulipa praestans]]'' |
|||
Tulipa saxatilis subsp. bakeri (1).jpg|''[[Tulipa saxatilis]]'' |
|||
Tulipa sprengeri.jpg|''[[Tulipa sprengeri]]'' |
|||
Tulipa stapfii.jpg|''[[Tulipa stapfii]]'' |
|||
Tulipa suaveolens.jpg|''[[Tulipa suaveolens]]'' |
|||
Tulipa sylvestris 04.JPG|''[[Tulipa sylvestris]]'' |
|||
Tulipa systola 2.jpg|''[[Tulipa systola]]'' |
|||
Tulipa tarda 6.jpg|''[[Tulipa tarda]]'' |
|||
Tulipa tschimganica cropped.jpg|''[[Tulipa tschimganica]]'' |
|||
Tulipa tubergeniana.jpg|''[[Tulipa tubergeniana]]'' |
|||
Tulipa turkestanica in a garden in Nijmegen NL.JPG|''[[Tulipa turkestanica]]'' |
|||
Tulip-6519.jpg|''[[Tulipa vvedenskyi ]]'' |
|||
</gallery> |
|||
== |
== Källor == |
||
<references> |
|||
Trots att tulpanlökar har ätits under tider av svält och att tulpaner är så begärliga för [[rådjur]] är de lite giftiga. Tulpaner kan ge förgiftningssymptom som liknar de som [[stormhatt]] ger, men lindrigare<ref>{{bokref/Wigander/1976}}sid 49</ref>. |
|||
<ref name="Skud">Skud, Svensk kulturväxtdatabas. [http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=11290 Tulipa L.] SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Läst 2014-07-14</ref> |
|||
<ref name="Dyntaxa">Dyntaxa, Svensk taxonomisk databas. [https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006365 Släkte: Tulipa - tulpaner] SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Läst: 2014-06-24</ref> |
|||
<ref name = "COL">{{webbref |url= http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17085208|titel= Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.|hämtdatum= 26 May 2014 |författare= Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed)|datum= 2014|verk= |utgivare=Species 2000: Reading, UK.}}</ref> |
|||
</references> |
|||
== Referenser == |
|||
===Noter=== |
|||
<references/> |
|||
===Källor=== |
|||
* ''Din trädgård'', huvudred. Karin Berglund (Sthlm 1996) |
* ''Din trädgård'', huvudred. Karin Berglund (Sthlm 1996) |
||
* ''Tulpan'' , huvudred. Cecilia Wingård (Simrishamn 1999) |
* ''Tulpan'' , huvudred. Cecilia Wingård (Simrishamn 1999) |
||
* ''Tulpaner. ''Yvonne Nenander (Prisma 2001) |
|||
== Se även == |
|||
*[[1095 Tulipa]] |
|||
== Externa länkar == |
== Externa länkar == |
||
{{Commons|Tulipa}} |
* {{Commons|Tulipa}} |
||
* [http://www.biocrawler.com/Pictures/?d=Botany |
* [https://web.archive.org/web/20090326053838/http://www.biocrawler.com/Pictures/?d=Botany%2FFlowering_Plants%2FTulips Tulpanarter] |
||
[[Kategori:Liljeväxter]] |
[[Kategori:Liljeväxter]] |
||
{{Link GA|es}} |
|||
[[ar:زهرة الخزامى]] |
|||
[[az:Dağlaləsi]] |
|||
[[zh-min-nan:Ut-kim-hiong]] |
|||
[[be:Цюльпан]] |
|||
[[bg:Лале]] |
|||
[[bn:টিউলিপ]] |
|||
[[bo:ཡུས་ཅིན་མེ་ཏོག]] |
|||
[[bs:Tulipan]] |
|||
[[ca:Tulipa]] |
|||
[[cs:Tulipán]] |
|||
[[cy:Tiwlip]] |
|||
[[da:Tulipan]] |
|||
[[de:Tulpen]] |
|||
[[el:Τουλίπα]] |
|||
[[en:Tulip]] |
|||
[[es:Tulipa]] |
|||
[[eo:Tulipo]] |
|||
[[eu:Tulipa]] |
|||
[[fa:لاله]] |
|||
[[fr:Tulipe]] |
|||
[[gl:Tulipán]] |
|||
[[gu:ટ્યૂલિપ]] |
|||
[[ko:튤립]] |
|||
[[haw:Puahōlani]] |
|||
[[hi:ट्यूलिप]] |
|||
[[hsb:Tulpa]] |
|||
[[hr:Tulipani]] |
|||
[[io:Tulipo]] |
|||
[[id:Tulip]] |
|||
[[is:Túlipani]] |
|||
[[it:Tulipa]] |
|||
[[he:צבעוני]] |
|||
[[jv:Kembang Tulip]] |
|||
[[csb:Tëlpa]] |
|||
[[kk:Сепкілгүл]] |
[[kk:Сепкілгүл]] |
||
[[ht:Tilip]] |
|||
[[ku:Tule]] |
|||
[[la:Tulipa]] |
|||
[[lv:Tulpes]] |
|||
[[lb:Tulpen]] |
|||
[[lt:Tulpė]] |
|||
[[hu:Tulipán]] |
|||
[[mk:Лале]] |
|||
[[ml:റ്റുലിപ്]] |
|||
[[ms:Bunga tulip]] |
|||
[[mn:Алтанзул цэцэг]] |
|||
[[nl:Tulp]] |
|||
[[ne:ट्यूलिप]] |
|||
[[ja:チューリップ]] |
|||
[[no:Tulipanslekta]] |
|||
[[pnb:گل لالہ]] |
|||
[[pl:Tulipan]] |
|||
[[pt:Tulipa]] |
|||
[[ro:Lalea]] |
|||
[[ru:Тюльпан]] |
|||
[[sco:Tulpie]] |
|||
[[sq:Tulipani]] |
|||
[[simple:Tulip]] |
|||
[[sk:Tulipán]] |
|||
[[sl:Tulipan]] |
|||
[[sr:Лала]] |
|||
[[fi:Tulppaanit]] |
|||
[[te:తులిప్]] |
|||
[[th:ทิวลิป]] |
|||
[[ti:ቱሊፕ]] |
|||
[[tr:Lale]] |
|||
[[uk:Тюльпан]] |
|||
[[ur:گل لالہ]] |
|||
[[vi:Tulip]] |
|||
[[diq:Gagıro]] |
|||
[[bat-smg:Tolpė]] |
|||
[[zh:郁金香]] |
Nuvarande version från 26 juli 2024 kl. 16.29
Tulpansläktet | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Enhjärtbladiga växter Monocotyledonae |
Ordning | Liljeordningen Liliales |
Familj | Liljeväxter Liliaceae |
Underfamilj | Lilioideae |
Tribus | Tulipeae |
Släkte | Tulpansläktet Tulipa |
Vetenskapligt namn | |
§ Tulipa | |
Auktor | L., 1735 |
Synonymer | |
|
Tulpansläktet eller tulpaner (Tulipa) är ett släkte som ingår i familjen liljeväxter.[1][2] De är lökväxter med breda blad. Blommorna sitter enstaka eller några få på samma stjälk. Som alla liljeväxter har de sextaliga blommor. Kalkbladen är sex stycken stora (tre yttre och tre inre) och sex ståndare samt en tretalig synkarp pistill.
Växtens namn härstammar från det persiska ordet för turban, dulband.[3]
Det finns omkring hundra olika vilda arter av tulpaner. Därutöver finns en stor mängd hybrider och sorter. I handeln delas tulpaner in dels efter hur blomman ser ut, dels efter blomningstid och dels finns andra särskilda grupper.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Släktet kommer ursprungligen från södra Europa, norra Afrika och delar av Asien. Den största artrikedomen finns i Pamir och på stäppområdena i Kazakstan.
Trädgårdstulpanen kom till Europa från Osmanska riket på 1500-talet, närmare bestämt introducerades de av Vatikanens sändebud Ogier Ghiselin de Busbecq 1554. Till Holland, tulpanernas land framför alla andra, kom den med Carolus Clusius, en flamländare som kallades till chef för den nygrundade botaniska trädgården i Leiden 1590. Han försökte förgäves hindra att hans exklusiva växter spreds; snart hade så många lökar stulits att det växte upp en stor industri med lökförsäljning. I 1600-talets Holland blev tulpaner otroligt eftertraktade och det utbröt en hänsynslös spekulationsmarknad. En enda tulpanlök kunde i extrema fall inbringa summor på flera tusen gulden, motsvarade en tredjedels normal årslön. Denna spekulativa finansbubbla, som kallades för tulpanmanin, sprack till slut, liksom alla "bubblor". Fortfarande är tulpaner starkt förknippade med Nederländerna där man varje år anordnar tulpanfestivaler.
Exakt när tulpanen kom till Sverige är ovisst, men den första som dokumenterade tulpanodling var Olof Rudbeck d.ä. som tog med sig frön och lökar från en resa till Holland. 1685 hade han 38 olika slags tulpaner i sin botaniska trädgård i Uppsala.
De tulpaner som var mest populära på 1600-talet var polkagrisrandiga och enkelblommande.
Grupper
[redigera | redigera wikitext]I trädgårdar odlas till största delen hybrider av olika slag. Dessa delas in i 14 grupper. Tidigare kallades grupperna för divisioner.
- Division 1: Tidiga enkelblommiga tulpaner (T. gesneriana Tidiga Enkelblommiga Gruppen) blommar i april-maj
- Division 2: Tidiga fylldblommiga tulpaner (T. gesneriana Tidiga Fylldblommiga Gruppen) blommar i april-maj, och är vanliga som snittblommor, omkring 25 centimeter höga.
- Division 3: Triumftulpaner (T. gesneriana Triumph-Gruppen) är hybrider mellan darwinhybridtulpan och tidiga enkelblommiga tulpaner.
- Division 4: Darwinhybridtulpaner (T. Darwinhybrid-Gruppen)
- Division 5: Sena enkelblommiga tulpaner (T. gesneriana Sena Enkelblommiga Gruppen) blommar i maj-juni och är omkring 50 centimeter höga.
- Division 6: Liljetulpaner (T. gesneriana Liljeblommiga Gruppen) är senblommande och kronbladen är avsmalnande och böjer sig utåt.
- Division 7: Franstulpaner (T. gesneriana Fransblommiga Gruppen) har fransiga kronblad.
- Division 8: Grönbandad tulpaner (T. gesneriana Viridiflora-Gruppen) har gröna strimmor på kronbladens utsidor.
- Division 9: Rembrandttulpaner (T. gesneriana Rembrandt-Gruppen) är flerfärgade.
- Division 10: Papegojtulpaner (T. gesneriana Papegoj-Gruppen) är kända sedan 1665 och har förvridna kronblad.
- Division 11: Sena fylldblommiga tulpaner (T. gesneriana Sena Fylldblommiga Gruppen)
- Division 12: Kaufmanntulpaner (T. Kaufmanniana-Gruppen)
- Division 13: Kejsartulpaner (T. Fosteriana-Gruppen)
- Division 14: Påfågelstulpaner (T. Greigii-Gruppen)
- Division 15: omfattar alla rena arter.
Andra indelningar är:
- Neotulpaner är förvildade tulpaner som bland annat förekommer på Gotland, och blommar sent
- Botaniska tulpaner är mycket kortvuxna och växer gärna i stenpartier. Till botaniska tulpaner hör arter som violtulpan (Tulipa humilis), näckrostulpan (Tulipa kaufmanniana), flocktulpan (Tulipa tarda), bokharatulpan, men även sortgrupper som kaufmanntulpaner (T. Kaufmanniana-Gruppen) och kejsartulpaner (T. Fosteriana-Gruppen).
Arter
[redigera | redigera wikitext]I Catalogue of Life listas följande 112 arter:[4]
- Tulipa affinis
- Tulipa agenensis
- Tulipa albanica
- Tulipa albertii
- Tulipa aleppensis
- Tulipa altaica
- Tulipa anisophylla
- Tulipa armena
- Tulipa banuensis
- Tulipa biebersteiniana
- Tulipa biflora - Miniatyrtulpan
- Tulipa bifloriformis
- Tulipa boettgeri
- Tulipa borszczowii
- Tulipa botschantzevae
- Tulipa brachystemon
- Tulipa butkovii
- Tulipa carinata
- Tulipa celsiana
- Tulipa cinnabarina
- Tulipa clusiana - Italiensk tulpan
- Tulipa cretica
- Tulipa cypria
- Tulipa dasystemon
- Tulipa dasystemonoides
- Tulipa dubia
- Tulipa eichleri
- Tulipa faribae
- Tulipa ferganica
- Tulipa florenskyi
- Tulipa fosteriana - Eldtulpan
- Tulipa gesneriana - Tulpan
- Tulipa greigii - Strimtulpan
- Tulipa grey-wilsonii
- Tulipa gumusanica
- Tulipa hageri
- Tulipa harazensis
- Tulipa heteropetala
- Tulipa heterophylla
- Tulipa heweri
- Tulipa hissarica
- Tulipa hoogiana
- Tulipa humilis - Violtulpan
- Tulipa hungarica
- Tulipa iliensis
- Tulipa julia
- Tulipa karabachensis
- Tulipa karamanica
- Tulipa kaufmanniana - Näckrostulpan
- Tulipa kolpakowskiana
- Tulipa kopetdaghensis
- Tulipa korolkowii
- Tulipa korshinskyi
- Tulipa koyuncui
- Tulipa krauseana
- Tulipa kuschkensis
- Tulipa lanata
- Tulipa lehmanniana
- Tulipa libanotica
- Tulipa linifolia
- Tulipa lownei
- Tulipa maximowiczii
- Tulipa micheliana
- Tulipa mogoltavica
- Tulipa mongolica
- Tulipa montana
- Tulipa neustruevae
- Tulipa nitida
- Tulipa oreophila
- Tulipa orithyioides
- Tulipa orphanidea
- Tulipa orthopoda
- Tulipa ostrowskiana
- Tulipa patens
- Tulipa persica
- Tulipa platystemon
- Tulipa polychroma
- Tulipa praestans - Anemontulpan
- Tulipa primulina
- Tulipa prolongata
- Tulipa pulchella
- Tulipa regelii
- Tulipa rhodopea
- Tulipa saxatilis
- Tulipa scharipovii
- Tulipa schmidtii
- Tulipa sinkiangensis
- Tulipa sogdiana
- Tulipa sosnowskyi
- Tulipa sprengeri
- Tulipa stapfii
- Tulipa suaveolens
- Tulipa subbiflora
- Tulipa subpraestans
- Tulipa subquinquefolia
- Tulipa sylvestris - Vildtulpan
- Tulipa systola
- Tulipa tarbagataica
- Tulipa tarda - Flocktulpan
- Tulipa tetraphylla
- Tulipa thianschanica
- Tulipa tschimganica
- Tulipa tubergeniana
- Tulipa turcomanica
- Tulipa turkestanica - Dvärgtulpan
- Tulipa ulophylla
- Tulipa undulatifolia
- Tulipa uniflora
- Tulipa uzbekistanica
- Tulipa vvedenskyi
- Tulipa wendelboi
- Tulipa zenaidae
Giftighet
[redigera | redigera wikitext]Trots att tulpanlökar har ätits under tider av svält och att tulpaner är så begärliga för rådjur är de lite giftiga. Tulpaner kan ge förgiftningssymptom som liknar de som stormhatt ger, men lindrigare[5].
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Skud, Svensk kulturväxtdatabas. Tulipa L. SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Läst 2014-07-14
- ^ Dyntaxa, Svensk taxonomisk databas. Släkte: Tulipa - tulpaner SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Läst: 2014-06-24
- ^ Corneliusson, Jens (1997). Växternas namn. Wahlström & Widstrand. sid. 556-557. ISBN 91-46-17102-9
- ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17085208. Läst 26 maj 2014.
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3sid 49
- Din trädgård, huvudred. Karin Berglund (Sthlm 1996)
- Tulpan , huvudred. Cecilia Wingård (Simrishamn 1999)
- Tulpaner. Yvonne Nenander (Prisma 2001)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Tulpansläktet.
- Tulpanarter