Tysklands Grand Prix 1957
Utseende
Tysklands Grand Prix 1957 | |
Datum | 4 augusti 1957 |
---|---|
Bana | Nürburgring |
Sträcka | 22 × 22,810 = 501,820 km |
Vinnare | Juan Manuel Fangio, Maserati |
Pole position | Juan Manuel Fangio, Maserati |
Snabbaste varv | Juan Manuel Fangio, Maserati, 9:17,400 |
Tysklands Grand Prix 1957 var det sjätte av åtta lopp ingående i formel 1-VM 1957.
Resultat
[redigera | redigera wikitext]- Juan Manuel Fangio, Maserati, 8+1 poäng
- Mike Hawthorn, Ferrari, 6
- Peter Collins, Ferrari, 4
- Luigi Musso, Ferrari, 3
- Stirling Moss, Vanwall, 2
- Jean Behra, Maserati
- Harry Schell, Maserati
- Masten Gregory, Scuderia Centro Sud (Maserati)
- Tony Brooks, Vanwall
- Giorgio Scarlatti, Maserati
- Bruce Halford, Bruce Halford (Maserati)
- Edgar Barth, Porsche F2
- Brian Naylor, JBW (Cooper-Climax F2)
- Carel Godin de Beaufort, Ecurie Maarsbergen (Porsche F2)
- Tony Marsh, Ridgeway Management (Cooper-Climax F2)
Förare som bröt loppet
[redigera | redigera wikitext]- Hans Herrmann, Scuderia Centro Sud (Maserati) (varv 14, chassi)
- Umberto Maglioli, Porsche F2 (13, motor)
- Roy Salvadori, Cooper-Climax F2 (11, transmission)
- Paco Godia, Francisco Godia-Sales (Maserati) (11, styrning)
- Stuart Lewis-Evans, Vanwall (10, växellåda)
- Jack Brabham, R R C Walker (Cooper-Climax F2) (6, transmission)
- Paul England, Ridgeway Management (Cooper-Climax F2) (4, tändfördelare)
- Dick Gibson, Dick Gibson (Cooper-Climax F2) (3, upphängning)
- Horace Gould, Gould's Garage (Maserati) (1, drivaxel)
Noteringar
[redigera | redigera wikitext]- Loppet fylldes ut med ett antal formel 2-bilar.
- Ecurie Maarsbergen, Francisco Godia-Sales, JBW, Porsche och Ridgeway Management[1] gjorde F1-debut.
- Carel Godin de Beaufort, Paul England, Dick Gibson, Tony Marsh och Brian Naylor gjorde F1-debut men de körde F2-bilar.
- ^ Deltog endast i detta lopp.
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Juan Manuel Fangios depåstopp.
-
Peter Collins tätt följd av Juan Manuel Fangio.
-
Peter Collins, Juan Manuel Fangio och Mike Hawthorn på prispallen.
-
Edgar Barth som vann Formel 2-klassen.
VM-ställning
[redigera | redigera wikitext]Förarmästerskapet
- Juan Manuel Fangio, Maserati, 34
- Luigi Musso, Ferrari, 16
- Mike Hawthorn, Ferrari, 13
|
|