Wikipedia:Faktafrågor

Här kan du ställa frågor om vad som helst, till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz? Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Svar kommer från allt i från några minuter till några veckor. Observera att Wikipedia:Faktafrågor inte är avsett för att någon ska fuska på läxor, tävlingar eller andra uppgifter. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med bostadsadress, telefonnummer och annat som du inte vill ska spridas över internet.

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än två veckor flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv/2024). Övriga arkiv finns här.

Ställ din fråga genom att klicka här

Curling - skillnad på män och kvinnor?

Nu när det är OS tider så är det ju endast (nästan) då curlingen får uppmärksamhet. I de flesta idrotter så kan män och kvinnor inte tävla tillsammans på grund a fysiska skillnader, hästsport är ett undantag, men hur är det egentligen med curling? Är det någon skillnad på män och kvinnor där? Det enda jag skulle kunna komma på är att män skulle kunna sopa hårdare? Ghostrider ♠ 28 februari 2010 kl. 20.30 (CET)

Vet inte, män och kvinnor tävlar ju även olika i skytte, kan det ha att göra med precision? Tanzania 28 februari 2010 kl. 20.39 (CET)

Nja, var det inte en kvinna som tog guld före alla män på ett OS nyligen, före alla män i en skyttegren som var öppen både för det täcka och det otäcka könet... -- Lavallen 28 februari 2010 kl. 21.04 (CET)

Det kanske stämmer? Det står inget om det i artikeln. Dåligt minne i så fall av mig. I så fall har jag ingen aning. Tanzania 28 februari 2010 kl. 21.09 (CET)

Det är ingen fördel att vara man i Curlingspelet, curlingspelaren har alldeles för liten nytta av muskelmassa kontra teknik. Trots det är herrarnas spel bättre än kvinnors (enligt svts expertkommentatorer). Det beror naturligtvis på att det är fler män som väljer att satsa på curling och därför blir underlaget större. Att det inte är blandade lag eller att dam- och herrlag spelar i olika tävlingar beror på tradition och ohejdad vana.--LittleGun 28 februari 2010 kl. 22.45 (CET)

Värt att notera vad gäller vintersporter och könsseparering är att tjejer deltar i TV-pucken tillsammans med killarna, även om de inte är så många... Frågan är hur stora delar av könssepareringen som bygger på tradition och hur stor del som bygger på faktiska skillnader mellan könen. /Grillo 1 mars 2010 kl. 08.42 (CET)

Hopplös fråga så klart, om du menar varför tjejerna inte platsar. Annars så beror emå separeringen till 100% på tradition, tjejerna fick helt enkelt inte vara med och blev tvugna att skapa egna förbund och tävlingar. Nu vill även många av kvinnorna att det ska fortsätta så, eftersom kvinnorna annars skulle försvinna under herrtoppen, som det ser ut idag. För att få en större exponering lönar det sig att de vinner OS-guld etcetera i en egen "klass". Flera "experter" (enligt en biomekanist på bosön, expert under SVTs OS-sändningar från peking) menar att biologiska förutsättningarna för kvinnor är större inom många sporter, till exempel maraton och höjdhopp, i det senare fallet trots att kvinnor generellt är kortare än män, i det första fallet för att de generellt har mindre massa att förflytta. I de flesta fysiska sporter är styrka (och storlek) dock alltid en fördel, men ju mer teknik en sport kräver desto mindre betyder den. Jag tror dock att traditionens makt är stor och därför är de flesta "stjärnkockar" män, fast det är fler kvinnor som lagar mat på jorden. (Det sista blev kanske ett konstigt hopp, men jag tror ni fattar vad jag menar; män gör av tradition karriär av sin hobby eller vardagssysla). Inom ridsport tävlar män och kvinnor på "samma" villkor. Trots det är männen överrepresenterade i världseliten jämfört med gäsrotsnivån. Angående hockeyn finns det inga regler som säger att damer inte får vara med i herrlag varken i Sverige, Finland eller NHL. Svenska Kim Martin i damkronorna stoppades av amerikanska amatörregler (det är inte tillåtet att spela i en proffsliga och sen plugga på college och spela i collegelag) från att spela med Malmö Redhawks. Både finska ligan och NHL har haft kvinnliga spelare i några matcher. Det gäller säkert fler sporter. Långt inlägg, intressant och viktig fråga tycker jag, och det här var mina (tjugo)fem öre--LittleGun 1 mars 2010 kl. 09.21 (CET)

Ja tradition spelar nog en väldigt stor roll i många fall. Jag vet inte hur det är i curling, men i poker borde det inte finnas några för- eller nackdelar med att vara man eller kvinna, ändå finns det särskilda turneringar för damer. Entheta 2 mars 2010 kl. 20.36 (CET)

en:Zhang Shan guld 1992 var kanske inte så nyligen men det är inte den enda kvinna som tagit medalj i mixade skjuttävlingar. -- Lavallen 1 mars 2010 kl. 09.51 (CET)

Sedan ett par år finns det könsmixade VM i curling. –dMoberg 1 mars 2010 kl. 14.55 (CET)

Kan tänka mig att könsblandade lag skulle kunna funka i volleyboll. J 1982 2 mars 2010 kl. 20.21 (CET)

Nja, kan tänka mig att herrarna slår hårdare och snabbare. Ghostrider ♠ 2 mars 2010 kl. 21.29 (CET)

I motionssammanhang är det vanligt med mixed-spel i volleyboll. Resultatet blir nästan alltid (på någorlunda hög motionsnivå) att damerna i första hand spelar passare medan herrarna i första hand spelar spikers. /Dcastor 2 mars 2010 kl. 21.54 (CET)

Fast mixed i sportsammanhang är ju inte samma sak som att män och kvinnor skulle tävla på samma nivå. I mixed är det ju obligatoriskt att ha jämn fördelning mellan könen. --Ion-5 3 mars 2010 kl. 08.35 (CET)

Mixed tennis finns också, men det är inte män som spelar mot kvinnor utan de spelar ihop... -- Lavallen 3 mars 2010 kl. 08.58 (CET)

En annan sak i och för sig, men om man exempelvis åker till USA så är mixade sporter betydligt större än här. Där finns det stora turneringar i fotboll med blandade lag, hockey med blandade lag, och så vidare. Fast inte på VM- eller OS-nivå.. Tanzania 3 mars 2010 kl. 22.32 (CET)

Fotboll?!, vilken typ? - Inte amerikansk väl?! -- Lavallen 5 mars 2010 kl. 10.30 (CET)

Rullstolscurlingen verkar vara könsneutral. J 1982 14 mars 2010 kl. 21.06 (CET)

I de flesta motorsporter och i många hästsporter tävlar väl män och kvinnor mot varandra och på samma villkor. Där är förstås inte de egna kropparnas muskelstyrka lika avgörande. -Ulla 17 mars 2010 kl. 09.38 (CET)

Ishockey är inte samma sport i damvarianten, eftersom tacklingar inte alls är tillåtna. I tennis spelar damerna inte femsetsmatcher i de turneringar där herrarna gör det. Motsvarande skillnader i regler finns förmodligen i fler sporter. DG 17 mars 2010 kl. 18.45 (CET)

Jo, det är samma sport. Sedan kanske man har lite olika regler och bestämmelser (som distansernas längd i skidspåren, setlängden i tennis, ishockeytacklingar eller volleybollnätets höjd) men det handlar om olika indelningsklasser. Eller är inte barnidrotten samma sport bara för att de har andra regler (som sjumannalag i fotboll och bandy)? Här står ishockeyskillnader http://www.aftonbladet.se/sportbladet/hockeybladet/article3301362.ab och sedan har jag för mig att i Kanada finns damserier både med och utan tacklingar. (har för mig att damerna har de tacklingsregler de har bara för att Kanada var så fysiskt överlägsna) J 1982 18 mars 2010 kl. 23.09 (CET)

Snor

När jag var liten hade jag en kompis som med emfas hävdade, att när man snöt sig för att få snor ur den ena näsborren, så fick man inte hålla för den andra näsborren samtidigt. Det var "farligt" på något sätt som han aldrig kunde förklara. Jag förstod inte vad som kunde vara problemet, och för övrigt, hur skall man annars få ut snoret ur näsan? Har någon annan hört detta och finns det någon sanning i påståendet? På vilket sätt skulle det kunna vara farligt?

En mig närstående källa, säger att man ska hålla för den andra näsborren, annars händer det otrevliga saker. Man får heller aldrig snyta rätt ut i luften, inte nyttigt alls, enligt samma källa. Har dock (ännu) inte lidit skada, varken av det ena eller det andra... Min källa har inte heller några belägg för sina påståenden. -- Lavallen 11 mars 2010 kl. 21.00 (CET)

Normalt sett torde det väl inte vara så farligt. Det jag kan spekulera i att det kommer från är att man, när man snyter sig med en förhållen näsborre, eller överhuvudtaget när man försöker blåsa ut luft mot stängda övre luftvägar, får en tryckökning som fortplantar sig via blodkärlen upp till hjärnan. Om man har ett svagt blodkärl i hjärnan skulle det kunna finnas en ökad risk för att det blodkärlet skulle brista av denna tryckökning och man skulle få en blödning. Snytnings-, host- och nyshuvudvärk förekommer ibland som medicinska symptom, dvs en plötslig, kortvarig huvudvärk i samband med att man hostar, nyser eller snyter sig, och det kan tyda på en tryckstegring i kraniet och bör därför utredas. Många människor snyter sig dagligen och håller för en näsborre, och även om det säkert kan tänkas finnas en viss riskökning att ett svagt kärl i hjärnan brister i just detta ögonblick jämfört med något annat ögonblick undrar jag om det är något man kan komma ifrån genom att snyta sig utan att hålla för någon näsborre. Något otrevligt om man inte håller för andra näsborren torde inte hända, förutom då att det kan bli svårare att få ut snoret, och det är kanske inte så trevligt. Att inte snyta sig rätt ut i luften handlar väl mer om att det är lite äckligt... Nitramus 11 mars 2010 kl. 21.26 (CET)

Jag är inte läkare, och saknar medicinska kunskaper för att kunna ge ett säkert svar på frågan. Däremot antar jag, precis som Nitramus, att det handlar om tryckökning i hjärnan. Det är ju "allmänt känt" att man inte skall kväva en nysning, just eftersom chockhöjningen av trycket i hjärnan dödar otaliga hjärnceller. Observera att "allmänt känt" inte uttrycker någon säkerhet. --Andreas Rejbrand 11 mars 2010 kl. 22.20 (CET)

Nej, den saken kan väl inte heller vara sann? Skall man nysa rakt ut i luften annars, om man är bland folk och inte hinner ta fram en näsduk?

Nys i armen? /Grillo 12 mars 2010 kl. 12.01 (CET)

Sanningshalten i påståendet "hjärnceller dör om man kväver en nysning" beror inte på vad folk har för hygieniska uppfattningar, så för den sakens skull kan det mycket väl vara sant. Nej, jag tycker inte man skall kväva en nysning, för nog har jag själv känt av lite huvudvärk efteråt, och man nyser ju av en anledning. Däremot skall man självklart se till att reducera smittspridning. Man skall under inga omständigheter nysa i handflatan, för den använder man ju sedan för att ta i handtag och andra föremål, och kanske t.o.m. hälsa med. Man skall nysa i armvecket, dessutom gärna vänd mot golvet eller ett hörn av rummet, precis som Grillo skriver. --Andreas Rejbrand 12 mars 2010 kl. 14.55 (CET)

Med all respekt, men jag tror bestämt att ni behagar skämta. Menar ni verkligen på allvar båda två att man skall smeta ner kavajärmen med snor? 83.250.32.20 16 mars 2010 kl. 06.19 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tror att de allra flesta personer insatta i smittskyddsproblematiken håller med om att man skall hosta/nysa i armvecket. Det spelar ingen roll hur många gånger du klagar på det. --Andreas Rejbrand 16 mars 2010 kl. 15.51 (CET)

Jag tycker nog att du kunde vara lite snällare mot en oinloggad användare. Om du vill att han/hon ska tro på dig, kan du ju hänvisa till någon källa. -Ulla 17 mars 2010 kl. 09.31 (CET)

Det var faktiskt andra påhoppet av samma användare (se [1]). Jag tolkade i varje fall det första som ytterst respektlöst. --Andreas Rejbrand 17 mars 2010 kl. 14.11 (CET)

Ja, det är ju olika hur man tolkar saker. Att komma med ett tvärsäkert påstående utan tydligt belägg, som du gjorde, kan ju också tolkas som rätt nedlåtande. För den som inte känner till saken kan det rent av vara en snäll tolkning att välja att betrakta det som ett skämt. Nu försvarar inte jag 83.250.32.20:s sätt att skriva, men det var nog inte rätt av dig heller att utan vidare radera det 83.250.32.20 skrev. Jag hoppas att vi inte har skrämt bort 83.250.32.20 från Wikipedia. -Ulla 22 mars 2010 kl. 13.31 (CET)

Smittskyddsinstitutet säger[2]:

"Influensavirus sprids när vi hostar och nyser och virus kan sväva länge i luften på små, små partiklar. Vi kan bli smittade genom att andas in virus, och det är mycket svårt att skydda sig mot den typen av smitta."

Om svininfluensan säger de även [3]:

"Patienter bör instrueras att hosta eller nysa i armvecket eller i en pappersnäsduk som sedan slängs i en soppåse."

Armveckets tyg fångar upp aerosolpartiklarna vid en vanlig nysning. Om det dessutom kommer ut synliga mängder snor vid en nysning är man förmodligen så sjuk att man vet om det i förväg och kan beväpna sig med lättåtkomliga näsdukar. /Rolf B 17 mars 2010 kl. 10.05 (CET)

Poker

Varför räcker det med nästan alltid ett toppar eller ett överpar för att kamma hem potten i NL texas hold'em?85.227.236.222 15 mars 2010 kl. 02.09 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du bara spelar mot en motståndare (eller alla andra lägger sig) är ett överpar en klar favorit helt enkelt därför att om motståndaren har ett underpar (t.ex. du har AA och motståndaren har 88) har han bara två kort som hjälper honom. Har han två underkort, t.ex. KQ måste han antingen få tvåpar eller stege/färg för att vinna. Så det beror ju på att man bara får två kort, och spelar du mot en person är det bara den personens kort som man måste slå. Därför är ett högt par eller ett floppat toppar en stor favorit jämfört med det mesta. Jämfört med t.ex. Omaha där fyra kort gör en väldig massa möjliga kombinationer. Men om du däremot spelar mot flera motståndare är det inte alls lika sannolikt att toppar eller överpar vinner. Om du har AA mot en massa motståndare minskar vinstchansen betydligt eftersom det finns så många fler kort som hjälper någon av motståndaren. Men vanligen om någon går all-in i en turnering brukar de inte få syn av massor med moståndare med händer som 87s (som däremot kunde vara lämpligt att syna med mot flera motståndare om det inte höjts alldeles för mycket), utan vanligen få syn av en motståndare som har en annan hand som par, AK eller liknande och eftersom varje spelare bara har två kort är helt enkelt sannolikheten att någon av dem får triss, stege, färg, etc. mindre. Entheta 16 mars 2010 kl. 16.32 (CET)

Skillnaden på geoiden och kvasigeoiden

Det är är en väldigt specifik fråga om geodesi, som är ett av de ämnen jag skriver mest om. Vid höjdmätning utgår man från någon av tre ytor, antingen ellipsoiden, geoiden eller jordytan. Man talar om höjden över ellipsoiden (ellipsoidhöjden), geoidens höjd över ellipsoiden (geoidhöjden) eller höjden över geoiden/höjden över havet (ortometrisk höjd).

Nu till den egentliga frågan. Är det någon som vet vad det är för skillnad på kvasigeoiden och geoiden och vad det är för skillnad på den ortometriska höjden och normalhöjden? Hur jag än letar ser jag bara att man ofta jämför geoiden och kvasigeoiden, men inget om skillnaden.

Jag inbillar mig att kvasigeoiden är en mer teoretisk produkt, medan geoiden är en approximation av en medelhavsyta. Möjligheten finns också att kvasigeoiden är den som representeras av geoidmodeller och att geoiden är den verkliga geoidensom påverkar lodlinjer, avvägning med mera. Johan G 16 mars 2010 kl. 07.33 (CET)

Hur skriver man?

hur får jag in info till wikipedia Pritlx (diskussion) 16 mars 2010 kl. 09.47 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Du går till artikeln du vill skriva i, exempelvis Sverige (sök i rutan till höger), klickar på redigera och börjar skriva, precis som du skrev på den här sidan. Du kan öva hur mycket du vill i Sandlådan. /Grillo 16 mars 2010 kl. 12.08 (CET)

Däremot vore det en dålig idé att till exempel skapa en artikel om din egen förening. -- BoiVIE 16 mars 2010 kl. 12.24 (CET)

jalapeno

varför är det vättska i jalapenos? —194.22.18.57 (diskussion • bidrag) 17 mars 2010 kl. 11.28 (Wikipediasignatur tillagd i efterhand.)

Det är bara vätska i jalapenos som ligger i vätska. Det beror helt enkelt på att frukten läcker.--LittleGun 17 mars 2010 kl. 11.37 (CET)

Vad för slags vätska brukar jalapeños läggas i? -- BOiVie 17 mars 2010 kl. 12.19 (CET)

Jag får intrycket av att det som åsyftas i frågan är feferoni/peperoni, som (i alla fall i Sverige) brukar säljas i lag och serveras till viss medelhavsmat såsom pizza och kebab. —CÆSAR 17 mars 2010 kl. 12.36 (CET)

Saltlag? Bestående av vatten, ättika, salt och socker? -- boİvıe 17 mars 2010 kl. 12.48 (CET)

Jag har en burk Feferoni i kylskåpet och enligt innehållsförteckningen består lagen av vatten, ättika , salt, surhetsreglerande medel (e330). Inget socker alltså.--Ankara 17 mars 2010 kl. 12.52 (CET)

Även jalapenos finns inlagd, finns förmodligen en uppsjö av lager. Enklast är vanlig saltlag.--LittleGun 18 mars 2010 kl. 19.11 (CET)

Starkaste muskeln?

vilken muskel är starkast i mäniskokroppen? hjärtat elle tungan? Lenasj (diskussion) 17 mars 2010 kl. 20.33 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tungan är inte en muskel utan flera och borde bli diskvalificerad från tävlingen. Hjärtat är definitivt kroppens uthålligaste muskel, men den starkaste är troligen käkmuskeln, den som man använder när man biter och tuggar.

Den engelska artikeln om muskler har ett helt segment tillägnat människokroppens starkaste muskel, om du vill läsa mer: en:Muscle#The "strongest" human muscle —CÆSAR 17 mars 2010 kl. 23.42 (CET)

Engelska wiki nämner också en av musklerna i låret, muskler i livmodern (som ska driva ut fostret), en ögonmuskel (starkast för sin storlek), tungan består av 16 muskler, hjärtats muskler är uthålligast. Mvh / Mkh 18 mars 2010 kl. 00.08 (CET)

Käken kan bita med kraft därför att käkmuskeln arbetar långt från käkleden. Det handlar nog mer om nedväxling än om råstyrka i själva muskeln. På samma sätt är det mycket lättare att knäcka en nöt om man får klämma långt ut på nötknäpparens skänklar än inne vid leden, för då kunde man lika gärna ha klämt nöten med bara handen utan verktyg. /Rolf B 18 mars 2010 kl. 22.03 (CET)

Av det resonemanget följer inte nödvändigtvis att någon annan muskel skulle vara starkare. —CÆSAR 18 mars 2010 kl. 22.22 (CET)

Renässansen i norditalien

vilken betydelse hade stadsstaterna i Norditalien för renässansen? 83.250.5.145 18 mars 2010 kl. 16.03 (CET)

Wikipedia vill att du löser dina skoluppgifter själv. Men ta en titt på Florens, Venedig och Leonardo da Vinci så tror jag att du kommer igång. Lycka till!--LittleGun 18 mars 2010 kl. 19.07 (CET)

Tak som rasar av snöns tyngd i Sverige.

Tak som rasar av snöns tyngd i Sverige. Det har rapporterats om många tak som rasat under snöns tyngd. Det talas om dåligt byggda tak, felkonstruktioner, dålig kunskap m.m. Det jag saknar i reportagen är exempel på tak konstruktioner som har brustit, spännvidder, dimensioner, material, profiler m.m. Är det någon expert som kan redogöra mera exakt för vad som har gått så snett? Fadolfi.

Ny Teknik har en artikel Därför knäcker snön taken publicerad 5 februari i år. /Rolf B 18 mars 2010 kl. 21.56 (CET)

Inte endast ett Svenskt problem, vilka konstruktioner som har varit mest utsatt kommer att utredas, här finns en tidigare utredning från LTH [4] --svenboatbuilder 19 mars 2010 kl. 18.26 (CET)

Tundra

Har vi tundra i Sverige? Artikeln tundra är pytteliten. /KR!STiAN

Också de finsk- och engelskspråkiga artiklarna är bristfälliga, i synnerhet ifråga om källor, så jag vet inte hur mycket man kan lita på texten. Exakta definitioner verkar inte heller att ges. Permafrost, som är utmärkande för tundran, förekommer högst uppe i fjällen och på en del andra ställen och vi har ju stora områden norr om trädgränsen, men man brukar inte tala om tundra i Sverige, Finland eller Norge. --LPfi 19 mars 2010 kl. 10.31 (CET)

Här har du en bild. Herrn 27 mars 2010 kl. 15.03 (CET)

Tyvärr anger bilden inga källor (för tundrans utsträckning), så den kan vara baserad på ett missförstånd, en närliggande term eller vad som helst. --LPfi 28 mars 2010 kl. 18.27 (CEST)

En sökning efter artiklar om tundra visar att flera gjort sina mätningar nära Abisko, vilket de inte hade kunnat göra om det inte fanns tundra där. Vivo 28 mars 2010 kl. 18.50 (CEST)

Om tronföljd

Hejsan igen! I Sverige blir ju först födda barnet till kungaparet kronprinsessa eller kronprins och ska alltså ta över tronen. Vad skulle hända om den förstfödde föddes med ett gravt handikapp eller t.e.x. ett intellektuellt funktionshinder? /KR!STiAN

Det finns inget i successionsordningen som i någon juridisk mening hindrar en individ med handikapp från att bli kung/drottning. Men beroende på hur grovt handikappet är kan kanske riksdagen i enlighet med regeringsformen besluta att kunden/drottningen inte kan fullfölja sina plikter som statschef och utser en ersättare. Det är hur som helst en ytterst teoretisk diskussion, innan det faktiskt händer går det inte att säga vad som skulle hända. //Kaj 19 mars 2010 kl. 14.51 (CET)

Historiskt sett finns det många exempel på personer som blivit kungar (eller andra typer av regerande furstar) trots mer eller mindre svåra mentala handikapp. Några exempel är Karl II av Spanien, Otto I av Bayern och Karl Alexander av Lippe. I regel har man löst detta på samma sätt som man hanterat minderåriga kungar, nämligen genom att en enskild person (i regel någon äldre släkting) eller ett kollektivt råd av något slag agerat regent i den regeringsoförmögne monarkens ställe. I svensk historia finns dock inga direkta sådana exempel, möjligen med undantag för Erik XIV. som ju dock blev helt bortpetad från tronen och därefter giftmördad. /FredrikT 19 mars 2010 kl. 19.04 (CET)

Transfett

Flyttat från Diskussion:Transfett

Hur kan man avgöra från förpackning/innehållsförteckning hur mycket det är i en produkt?

I Sverige måste man inte uppge innehållet av transfett. "Delvis härdat" eller "härdat" fett borde kunna antyda att det finns transfetter, men det finns även transfetter t ex i smör. /NH 19 mars 2010 kl. 17.44 (CET)

Juridisk fråga om (samkönat) äktenskap

Hejsan! Min kompis är homosexuell och bor i Danmark och hans pojkvän bor i Filippinerna. Inget av dessa länder tillåter samkönat äktenskap. Nu vill de två flytta ihop, men det är inte troligt att filippiniern kan få danskt medborgarskap om han inte är gift med en dansk. Vi kom så upp med idén att de kan gifta sig i Sverige, bo här ett tag och sedan flytta tillbaka till Danmark. Skulle detta vara juridiskt möjligt? Kan två utlänningar gifta sig här enligt våra lagar? Och skulle deras äktenskap var giltigt i Danmark? Finns det någon jurist som kan svara på detta? - Mycket tacksam för svar, KR!STiAN

Vad som gäller för utländska medborgare som vill gifta sig i Sverige regleras i den här lagen. Rotsee 20 mars 2010 kl. 10.08 (CET)

Kontakta en jurist. Wikipedia ger inga juridiska råd. /Grillo 20 mars 2010 kl. 19.39 (CET)

En vigselförättare borde kunna ge lite råd då de ska ha grundläggande rättskunskap i liknande ärenden. -- Lavallen 20 mars 2010 kl. 20.54 (CET)

Förbättringsförslag som borde ändras!

Hej!

Först vill jag säga att jag är inne ibland och läser på Wikipedia och är glad att ni finns.

Nu ville jag läsa om Herrens högtider efter att ha läst i biblen om lövhyddohögtiden, bl a.

Nu till mitt förslag:

I bibeln nämns våra veckodagar i siffror utom dag sju som är Shabbatsdagen och som är motsvarande vår almenackas lördag.

Våra veckodagar och månader har avgudanamn och hör inte hemma i det bibliska, med full respekt för människors tro vår Gud, så för att ge fakta om att man samlades och hade möte så bör det stå på Shabbatsdagens gudstjänst och inte på lördagen, det blir fel.

Jag läste på sidan http://sv.wikipedia.org/wiki/Det_judiska_%C3%A5ret

Den hebreiska eller judiska kalendern har enligt den mosaiska skapelseberättelsen år 3761 f.Kr. som sin utgångspunkt, epok. Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, Yahrzeits

Så mitt förslag är: att det bör ändras till Shabbatsdagens gudtjänst. Ni bör väl se över era sidor i dessa sammanhang mer kanske.

Tack för att Ni finns och att Ni är lyhörda!

Wikipedia är ett sekulärt uppslagsverk som använder ett sekulärt språkbruk, lördag är den allmänt vedertagna benämningen på veckans sjätte dag.--Ankara 21 mars 2010 kl. 17.11 (CET)

För övrigt är lördag den enda veckodagen som inte är uppkallad efter en gud ur den nordiska mytologin. Tricky 21 mars 2010 kl. 18.53 (CET)

Hur är det, börjar det judiska dygnet vid midnatt eller solnedgången idag? -- Lavallen 21 mars 2010 kl. 17.15 (CET)

Tack för svar!

Förlåt att jag missade att Wikipedia är ett sekulärt uppslagsverk som använder ett sekulärt språkbruk.

Var nog bara snabb att reflektera över att jag inte tyckte att det passade in utan tyckte Shabbatsdagen passade in bättre.

Nåväl, intressant att lördagen var den enda dagen som inte var som inte är uppkallad efter en gud ur den nordiska mytologin. Det visste jag inte.

Numera anses ju lördagen vara den sjätte dagen, men förr var det den sjunde liksom den bibliska ordningen! Minns nu inte vilket år det gjordes om för oss här i Sverige. Det intressanta är inte när det ändrades i detta fall, utan snarare att det varit likt det bibliska.

Fick mig en tanke, kan det vara så att Gud själv sett till att lördagen inte fick ett avgudanamn, eftersom det är Guds Shabbat vilodag!

Vad det gäller hur judarnas dygn är, så antar jag att det är som det bibliska och det börjar vid mörkrets inbrott och inte som vårat dygn kl 00.00.

Jag är en troende Jesusefterföljare och jag är jude utifrån Rom 2:29: Utan jude är den som är det invärtes, och omskärelse är hjärtats omskärelse, den som sker genom Anden och inte genom bokstaven, vars berömmelse inte är av människor utan av Gud.

Som vill leva av Guds Ord! 94.191.144.182 22 mars 2010 kl. 01.32 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Inget att be om förlåt för. Synpunkter är alltid välkomna, mitt svar till dig ovan var kanske lite väl abrupt formulerat, men ett uppslagsverk kan inte ta hänsyn till olika religiösa övertygelse, det är två olika sfärer som måste hållas i sär. Mvh --Ankara 22 mars 2010 kl. 01.38 (CET)

Den judiska tideräkningen är för närvarande ofullständigt beskriven i den ovan tidigare nämnda artikeln. Veckodagarna och numreringen av dem nämns till exempel inte alls. Beträffande lördagen, så förekommer Shabbat i olika form i flera olika språk: (spanska sábado, franska samedi, italienska sábato, portugisiska sábado, katalanska dissabte, tyska Samstag, polska sobota, grekiska sávvato, arabiska asSabt, indonesiska sabtu, rumänska sâmbătă etc). Tittar man på motsvarande artikel i några av de andra språkområdena finns det mycket material att hämta och översätta för den som vill och har intresse och tid. –Xauxa 22 mars 2010 kl. 08.35 (CET)

Man kan ju ha i åtanke, att de som bestämde veckodagarnas svenska namn nog var troende kristna. De tyckte då inte att det stod i strid med deras tro att ge dagarna namn efter gamla nordiska gudar, det var bara en försvenskning av det förhållandet att dagarnas namn i Sydeuropa hade namn efter förkristna gudar i de områdena. Svenska kyrkan firar sina veckogudstjänster på söndagar utan att blinka. För övrigt är väl måndag och söndag namngivna efter måne och sol och inte efter några gamla gudar? -Ulla 22 mars 2010 kl. 13.42 (CET)

Vad jag har förstått så var alla dagarna i den latinska veckan uppkallade efter himlakroppar: Solen, månen, mars, merkurius, jupiter, venus, saturnus. Planeterna var å sin sida redan uppkallade efter romerska gudar. Sen bytte sydeuropéerna ut saturnus och solen mot sabbat och dominicus (herren). Germanerna bytte i stället ut mars, merkurius, jupiter och venus mot Tyr, Oden, Tor och Frigg, vars gudaväsen delvis motsvarade de romerska gudar som gett namn till planeterna. en:Week-day names --BoİVie 22 mars 2010 kl. 17.21 (CET)

318 motorn

hej angående 318 motorn så står la FÖR light aliminum altså en hel alu motor som inte funkade så bra,tror att den gjordes bara ett år in dom lade ner tillverkningen,fakta finns på Allpar,com.

mvh moparfreak1

Tack för upplysningen! Jag har hört att det gäller för den raka sexan (Slant 6), men det gäller alltså för 318 också? Bör inarbetas i artikeln. CalleC 24 mars 2010 kl. 12.47 (CET)

12-strängad basgitarr från 1954

Hej! Jag undrar hur många 12-strängade basgitarrer som tillverkades på Bo Wretlings gitarrmakeri Näsbypark. Vad kan en sådan vara värd idag? Den tillverkades 1954, har 6 vanliga strängar och 6 bassträngar på en stålpinne bredvid halsen. Morotsoppa (diskussion) 25 mars 2010 kl. 20.18 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vad beträffar värdet måste du nog kontakta en specialist, till exempel en antikvitetshandel eller auktionshus som specialiserat sig på musikinstrument. Wikipedia är tyvärr inte en värderingssida, men förhoppningsvis kan någon svara på din första fråga ovan. Riggwelter 25 mars 2010 kl. 20.20 (CET)

Är det verkligen en basgitarr? Beskrivningen låter som en "Brock-luta", d v av den typ som bl a Evert Taube spelade på. Den är en variant av "Svenska lutan". Det finns en sådan byggd av Wretling på musikmuseet i Stockholm. Se här: [5] Janders 27 mars 2010 kl. 13.52 (CET)

Vad är en prinsgemål?

Jag har alltid trott att en prinsgemål är en man gift med en kvinnlig monark. I artikeln gemål fanns dock uppgifter av Sergewoodsing om att män i ett morganatiskt äktenskap kan kallas prinsgemål. Det fanns inga källor för ett sådant påstående [[6]]. Jag kanske var väl hastig då jag tog bort det? Har någon annan hört talas om detta? Kan det verkligen stämma?--85.226.41.180 27 mars 2010 kl. 12.59 (CET)

Johan Klings familj

varför finns det ingenting om Johan Klings familj i wikipedia?

tack Mego (diskussion) 27 mars 2010 kl. 16.24 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Se Wikipedia:Artiklar om nu levande personer#Familj, barn, föräldrar och privata relationer. tetraedycal, tetraedycal 27 mars 2010 kl. 16.28 (CET)

Party Escort Bots röstskådespelare

Någon som vet vem som gör rösten till Party Escort Bot/Party Associate Bot från Portal? Det är inte McLain (som gör rösten till nästan alla andra karaktärer i spelet), den här personen är en man.--I'm doing science and I'm still alive. ~In Donaldismo Veritas 27 mars 2010 kl. 21.18 (CET)

Puerto Rico

Jag läste en:Barack Obama citizenship conspiracy theories där det hävdas att så länge man är född i en amerikansk delstat är man en "naturaliserad" amerikansk medborgare och kan bli president. Innebär detta att man inte kan bli president i USA om man är född i Puerto Rico (eller något annat område som inte ingår i de 50 delstaterna)? Följdfråga: varför är inte åtminstone Puerto Rico en riktig amerikansk delstat? Den verkar kvalificera för det lika mycket som Hawaii eller Alaska. För Guam och andra områden kan jag förstå det med tanke på deras lokalisering, men Puerto Rico är ju inte längre ifrån USA:s fastland än Hawaii. /Grillo 27 mars 2010 kl. 21.34 (CET)

Puertoricaner är amerikanska medborgare, så då borde de även kunna bli valda till presidenter? /Diupwijk 27 mars 2010 kl. 21.36 (CET)

Jo men om vi tänker oss följande. Ett barn födds på Puerto Rico av två föräldrar som inte är amerikanska medborgare, hur är situationen då?--Ankara 27 mars 2010 kl. 21.43 (CET)

Det går utmärkt att vara född på amerikansk mark som inte tillhör någon av de 50 delstaterna och ändå vara kvalificerad för att bli president. I det senaste presidentvalet var republikanernas kandidat John McCain, som föddes i Kanalzonen vid Panamakanalen när denna zon stod under amerikansk överhöghet. Ett barn fött på Puerto Rico av föräldrar som inte är amerikanska medborgare blir likafullt amerikansk medborgare, eftersom alla människor födda på amerikansk mark automatiskt får medborgarskap. DG 28 mars 2010 kl. 00.15 (CET)

Det ger ju ett än större löje över konspirationsteorierna... Obama är född i en "riktig" delstat medan McCain inte är det... Någon som har någon teori angående min följdfråga då? Man kan tycka att det borde ligga i Puerto Ricos intresse att vara en riktig delstat. /Grillo 28 mars 2010 kl. 13.11 (CEST)

Nej, det gäller väl inte om föräldrarna är illegala invandrare, då blir väl inte barnet amerikansk medborgare? -Ulla 29 mars 2010 kl. 14.41 (CEST)

Puerto Rico är inte en delstat eftersom puertoricanerna i en folkomröstning valde att tacka nej. (Minns inte vilket år) D.C. är heller inte en del av en delstat för övrigt. -- Lavallen 28 mars 2010 kl. 13.20 (CEST)

Jag tänkte annars att svaret skulle ligga i "flaggsymmetri" :) Men efter lite efterforskning har jag sett att de har viss autonomi. /Grillo 28 mars 2010 kl. 13.22 (CEST)

Puerto Ricanerna lär generellt anse att de gynnas ekonomiskt av att inte vara delstat. Territoriet får mer federalt stöd än vad en delstat skulle få och invånarna har samma rättigheter i övriga delstater som om de skulle komma från en delstat. Det finns också ett visst motstånd i övriga USA mot att Puerto Rico, där en majoritet talar spanska, skulle bli delstat. DG 28 mars 2010 kl. 23.10 (CEST)

Aktier

Om man äger ett alla aktier i ett aktiebolag, äger man bolaget då och har man rätt att fatta beslut?

Så vitt jag vet, ja. Man har rätt att enväldigt fatta beslut om man har mer än 50 % av aktierna.

Ni anger inte vilken jurisdiktion ni talar om, men att äga ett bolag betyder väl beroende på sammanhanget att man äger 100 % av bolaget, nästan 100 % av bolaget, mer än 50 % av bolaget, att man är den största ägaren eller något annat. Rätten att fatta beslut tillkommer bolagsstämman (i många frågor styrelse, VD o.s.v.) och där räcker det i allmänhet med mer än 50 % av avgivna röster. Minoritetsägares rätt får inte kränkas, men om man faktiskt äger alla aktierna gäller de paragraferna sannolikt inte. Men fortfarande är det en sak att äga alla aktier och en annan att äga bolagets egendom direkt. --LPfi 28 mars 2010 kl. 18.51 (CEST)

Om man äger alla aktier i ett aktiebolag så är man den enda ägaren och blir den enda med beslutsrätt på bolagstämman, så visst har man då rätt att fatta beslut. Men besluten får ju ändå inte strida mot lagen och sånt. -- BoİviE 28 mars 2010 kl. 19.31 (CEST)

Du kan alltså inte besluta att alla företagets tillgångar ska bytas ut mot hallonbåtar. - För det vore ett brott mot den juridiska personen, även om det nu är du själv som äger hela bolaget. -- Lavallen 29 mars 2010 kl. 12.07 (CEST)

Hybrider

Igår fick jag veta att inte bara hund och varg, häst och åsna, tjäder och orre kan få gemensam avkomma utan att även lejon och tiger kan få hybrider. Finns det någon WP artikel som beskriver vilka arter som kan paras och varför. Jag vill veta om mänska och apa också få gemensam avkomma. Och om inte; varför? --Elav W 28 mars 2010 kl. 23.35 (CEST)

Se Lejonhybrid för korsningar mellan lejon och andra större kattdjur. Den engelska artikeln Hybrid (biology) innehåller en längre exempellista på hybrider. /Dcastor 29 mars 2010 kl. 14.50 (CEST)

Nu har jag skummat de engelska artiklarna som berör ämnet utan att bli klokare. Är frågan för känslig för att behandlas?

Redigera

ska man kunna redigera andras saker? 109.58.10.156 29 mars 2010 kl. 12.00 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du menar på Wikipedia så är det mesta inte "andras", utan "allas". Så det mesta här kan alla redigera. --BOivıe  29 mars 2010 kl. 13.08 (CEST)

Genom att vi hjälps åt med att lägga till förbättringar och ta bort försämringar blir denna encyklopedi bara bättre och bättre! /Rolf B 29 mars 2010 kl. 13.47 (CEST)

Man kan redigera allt på Wikipedia. Det enda man inte ska redigera är andras användarpresentationer samt att man inte ska radera eller ändra andras diskussionsinlägg. -Ulla 29 mars 2010 kl. 14.37 (CEST)