Wikipedia:Faktafrågor

Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~) så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med bostadsadress, telefonnummer och annat som du inte vill ska spridas över internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• medicinsk rådgivning
• juridisk rådgivning
• rådgivning om relationer
• religös rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, präst etc).

Arkiv

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än två veckor flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv/2024). Övriga arkiv finns här.

Ställ din fråga genom att klicka här

Nacka Skoglund / Eftermäle

Hej! Jag uppskattar informationen om Nacka Skoglund. Men jag skulle gärna se en ändring under rubriken "Eftermäle"

Där står det: Nacka betraktas allmänt som en av Sveriges kanske 20 bästa fotbollsspelare genom tiderna, som underhållare och dribbler - en av de främsta. Även utomlands är han stor då många, speciellt italienare, inte glömmer en fotbollskonstnär som Nacka.

Kan det inte stå så här: Nacka betraktas allmänt som en av Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna, som underhållare och dribbler - kanske den främsta. Även utomlands är han stor då många, speciellt italienare, inte glömmer en fotbollskonstnär som Nacka.

Han var ju med i världslaget VM 1958 som vänsterytter och hade med dåtidens mått mätt, enorma framgångar under sin relativt långa proffskarriär. Han spelade förvisso inte många landskamper, men de landskamepr han spelade vill jag påstå var värdefulla för landslaget, som den duktiga framspelaren han var, likt Zlatan är i dagens proffsfotboll. Och på den tiden spelades inte landskamper så ofta heller som idag.

Mvh Mats

Vem är det och bortplockade individer?

Det var inte länge sedan jag satt och skrev en biografi från Svensk uppslagsbok om Karl Emil Bovin, och letade igenom årgången 1943 för att enkelt hitta honom, men sedan inte kunna hitta honom i 1957 års utgåva, varken som levande eller död 1943-57. En googling gav vid handen att han varit aktiv i Riksföreningen Sverige-Tyskland, och jag misstänkte att det kanske fanns en koppling, även om jag knappast kände mig säker. Nu var det ju inte så långt därefter som jag började skriva artikeln om Georg Brandell, också finns i vem är det 1943, men saknas 1957. Det visade sig att hans register i de sammanhangen var betydligt längre, han är tydlingen densamme som skrivit "Hitler och hans verk" 1947 och 1954 publicerat en artikeln om "Våldsamt överdrivna uppgifter om judiska krigsoffren". Nu hittade jag hans dödsår i libris, men tänkte passa på att fråga, någon som känner till om detta var systematiskt, rensades aktiva nazister bort ur vem är det efter kriget? Mvh --FBQ 3 oktober 2010 kl. 09.48 (CEST)

Frågan är om det inte allmänt var så att man sopade vissa personer under mattan. Tex Matts Juhlin-Dannfelt var mycket omskriven i pressen i slutet av 1800-talet, men i släktens egen artikel i Svenska släktkalendern från 1918, där "alla" familjemedlemmar tas upp, finns han inte med.--Edaen 3 oktober 2010 kl. 09.59 (CEST)

"Vem är det" bygger på att de upptagna personerna själva lämnar uppgifter till redaktionen. De personer som av någon anledning upphört att lämna uppgifter tas upp i följande utgåva, men är då försedd med asterisk, och stryks helt i den utgåva som kommer därpå. Det är inte helt ovanligt att personer bortfaller ur "Vem är det" på detta sätt, och det rör sig med största sannolikhet inte om någon medveten utgallring från redaktionens sida. I senare utgåvor har man dock av utrymmesskäl inte sällan utelämnat personer som på grund av ålder helt dragit sig tillbaka från offentligt liv. I dessa fall finns dock en hänvisning av typen "Se årg. 1953 eller äldre". Jag har för övrigt nu utökat artikeln om Bovin, bland annat med dödsdatum./Annika 3 oktober 2010 kl. 14.20 (CEST)

Där ser man. Tänkte just påpeka att släktkalendern byggde på släktens egna inskickade uppgifter, men visste inte att "vem är det" fungerade på samma sätt, även om jag när jag tänkte efter kom på att jag faktiskt faktiskt kände till personer som undanbett sig att vara med. Tack för hjälpen med Bovin förresten :-) Mvh. --194.71.123.2 3 oktober 2010 kl. 14.49 (CEST) - Skall väl försöka komma ihåg inloggningen också :-) --FBQ 3 oktober 2010 kl. 14.50 (CEST)

Visum....

Hur ska man gå tillväga på rätt sätt om man vill att en man lärt känna i Turkiet ska komma till Sverige och hälsa på. Känner inte denna person till 100% men vi blev goda vänner. Visum behövs men måste jag skicka en inbjudan för att personen ska få detta, och i så fall. Blir jag ansvarig om det skulle hända något. Tacksam för svar--Moci 3 oktober 2010 kl. 10.58 (CEST)

Svenska generalkonsulatet i Istanbul bör kunna ge exakt svar på vad som krävs för att få visum till Sverige som turkisk medborgare (generalkonsulat.istanbul-visum@foreign.ministry.se). Rotsee 3 oktober 2010 kl. 12.31 (CEST)

Migrationsverket har bra information på sin sajt. Den här sidan är generell info om att bjuda hit vänner, och den här specifikt om vad som gäller för Turkiet. Lsj 3 oktober 2010 kl. 23.21 (CEST)

infrarött ljus

950nm resp 850nm vt ni något om det? 83.248.50.243 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om det är våglängder för elektromagnetisk strålning du avser så är det mycket riktigt infraröd strålning. Calle 3 oktober 2010 kl. 19.39 (CEST)

Riddarhusordningen och adelsmötet

En mycket viktig fråga som säkert alla fundera på varje dag. Riddarhusordningen har som känt inte längre status av officiell författning utan adelsmötet har gett rätten att reglera riddarhusordningen. Finns det då längre något formellt hinder för Riddarhuset att på egen hand adla personer och uppta nya ätter i Riddarhuset (förstås efter en ändring av Riddarhusordningen) eller rent av kasta ut gamla ätter?--Ankara 5 oktober 2010 kl. 17.34 (CEST)

Utan att ha tillgång till riddarhusordningen i skrivande stund skulle jag säga att det nog skulle vara teoretiskt möjligt för Riddarhuset att introducera nya, redan adliga ätter (t ex invandrad adel eller ointroducerad svensk adel) samt väl även att utesluta någon ätt (varför man nu skulle vilja det; jag har svårt att se att en hel ätt kollektivt skulle kunna göra något som straffade ut den som helhet). Att däremot adeln själv skulle "adla" vore däremot nog en mycket främmande tanke: adelskap har per definition alltid utdelats av statschefer. Ett "adelskap" utdelat av ståndsmässiga jämlikar vore därför en mycket märklig tanke. /FredrikT 5 oktober 2010 kl. 17.46 (CEST)

PS Vad jag förstår har f ö Riddarhusordningen rent tekniskt sett inte upphört att vara officiell författning - det är bara så att staten har tagit bort all återstående statlig inblandning ur bestämmelserna (se denna historik över Riddarhusordningen i SFS där det framgår att det man genomförde 2003 var "Lag (2003:178) om ändring i riddarhusordningen" - inte upphävande). /FredrikT 5 oktober 2010 kl. 17.51 (CEST)

Vargavinter

Hej! Jag vet vad vargavinter är,men varför heter det just Vargavinter?78.69.64.79 6 oktober 2010 kl. 19.37 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kalla hårda vintrar var tuffa även för vargarna, som då sökte sig ned till bebyggda trakter i jakt på mat. En vargavinter var/är en vinter då vargarna söker sig inpå husknutarna. --FBQ 7 oktober 2010 kl. 16.39 (CEST)

om manen får skiljas från gravid fru

hej jag har en fråga hur det går till islam om manen kan skiljas från sin fru när hon är gravid och vi har ett problem som är samma hela tiden att han säger elaka saker om mej och att han ska gifta med andra tjej att han en flickvän och jag kan inget ting och jag gör inget ting för han men jag städat tvättar lagar mat tar hand om våran 9 månaders baby + att jag gravid och han säger så dar till mej jag blir ledsen och svartsjuk då så jag ringer till han och frågar vad han gör och när han ska komma hem han gå 7 på morgonen och kommer hem 20.00 på kväll tycker att han kan höra av säg en gång men det gör han inte och för allt det har då vill han skiljas från mej jag är gravid kan man göra så islam92.254.253.124 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Wikipedia är inte någon relationsexpert eller expert på religiösa regler och konventioner och ger inte råd i sådana här frågor. Jag föreslår att du pratar med närstående eller någon expert inom religionen, baserat på vad du vill ha för typ av svar. /Grillo 6 oktober 2010 kl. 21.47 (CEST)

Jag skulle vilja lägga till att det finns en familjerådgivning i din kommun som ni kanske kan ha nytta av. GameOn 6 oktober 2010 kl. 21.50 (CEST)

Om du talar om en laglig svensk skilsmässa, så ser den likadan ut oavsett vilken religion man har. Svensk lag skiljer inte på muslimer, kristna eller övriga. Det spelar ingen roll vad religionen säger. Du borde vända dig till de sociala myndigheterna, som kan ge råd och redogöra för lagen om skilsmässa. --Aciram 10 oktober 2010 kl. 16.19 (CEST)

Ett ord eller ett sammansatt ord?!

Hej! Vilka av dessa former är rätt? Konsultalliansen eller Konsult alliansen. 90.233.196.246 7 oktober 2010 kl. 13.49 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Konsultalliansen, "Konsult alliansen" är särskrivning. J 1982 7 oktober 2010 kl. 13.51 (CEST)

Båda alternativen i rubriken är rätt. "Konsultalliansen" är ett ord, ett sammansatt ord. "Konsult alliansen" är däremot två ord som normalt inte står bredvid varandra utan något skiljetecken emellan. -- BOivİe 7 oktober 2010 kl. 13.54

Bara för det kom jag på ett sammanhang när det nästan skulle funka: "Reinfeldt ger en konsult alliansen till sitt förfogande." Men jag antar det inte var den typen av meningsbyggnad frågeställaren hade i åtanke. -- BOivİe 7 oktober 2010 kl. 14.13 (CEST)

Bägge skrivningarna är möjliga att skriva, men betydelserna är ofta olika:

"Konsultalliansen" kan betyda en sammanslutning, en förening av konsulter.

"Konsult alliansen" kan betyda en konsult som heter eller kallar sig "alliansen".

Därför måste man tänka igenom bägge tolkningarna när man funderar på om man ska särskriva eller ihopskriva.

Mvh / Mkh 7 oktober 2010 kl. 19.29 (CEST)

Det håller jag inte med om. Ska det vara ett namn på en konsultfirma ska Alliansen skrivas med versal. Boivies exempel fungerar, men gissningsvis handlar det baserat på frågans utformning om en särskrivning. /Grillo 9 oktober 2010 kl. 00.02 (CEST)

Javisst, jag håller med dej om att Alliansen rätteligen ska ha versalt A. Min kommentar avsåg att hjälpa den som är osäker inför valet mellan särskrivning eller hopskrivning. Det gäller att ordhalvorna skiftar i betydelse mer än skribenten först tänkt sig. När det är klarlagt kommer turen till behovet av versal... Mvh / Mkh 9 oktober 2010 kl. 01.03 (CEST)

Hejsan hur

Hejsan hur dog Adolf Hitler?

Se Adolf Hitler#Hitlers död. Mvh / Mkh 7 oktober 2010 kl. 19.17 (CEST)

Lim

Är denna sida mycket bättre än vår artikel om lim? Är allt som där listas under limtyper i första diagrammet olika limmer, eller är det snarare så att lim kan komma i alla dessa former? Vår artikel om Silikat säger ingenting om varken användningsområde eller limning. Är det en typ av lim? Moberg 8 oktober 2010 kl. 15.48 (CEST)

Det handlar väl om hur man definierar lim, men sidan är i många avseenden utförligare än wikipediasidan. Betong och cement klassas ju normalit inte som lim, än mindre silikat eller keramik. Men om vi använder definitionen som ges i inledningen av wikipediaartikeln: Lim eller klister är samlingsnamnen på det bindemedel i flytande form som används för att foga tillsammans två eller flera fasta kroppar så stämmer det ju. --FBQ 8 oktober 2010 kl. 18.16 (CEST)

Silikat är som framgår av artikeln kemisk förening, som förekommer utgör grunden för en rad kiselrika mineraler.--FBQ 8 oktober 2010 kl. 18.21 (CEST)

Men stämmer den definitionen? Tvåkomponentlim binder väldigt lite i flytande form, utan det är efter härdning som det binder, och är då inte alls i flytande form längre. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 8 oktober 2010 kl. 18.45 (CEST)

Jag tolkar det så att det används i flytande form för att sammanfoga två eller flera fasta kroppar", att det sedan stelnar är ju lite av poängen. --Xauxa 8 oktober 2010 kl. 19.19 (CEST)

Visserligen, men i flytande form är det ofta frågan om andra material än efter att det har härdat. Härdningen är (vanligtvis) en kemisk reaktion där det bildats nya ämnen. Har man gjort rätt så ska inte de gamla ämnena finnas kvar. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 8 oktober 2010 kl. 19.22 (CEST)

Det åsyftas nog att lim är flytande när det appliceras? Moberg 9 oktober 2010 kl. 11.40 (CEST)

Det åsyftas med all sannorlikhet att det är flytande när det appliceras- alternativ är i fast form när det appiceras, smälts för att foga samman föremålen, och sedan stelnar igen. Två eller flerkomponentslim har annan kemisk form efter härdningen, men det gäller ju inte alla limsorter. Sedan skulle jag fortfarande inte kalla porslin, tegel och lergods, cement och betong för lim. Inte heller att förglasa sand för att använda som fogning brukar definieras som lim. Möjligen kan man hävda att material som kräver upphettning för att härda inte är lim - liksom lödfogar, men det exkluderar ju fortfarande inte kalkbruk, cement, betong och soltorkad lera. Jag vet inte om det finns någon definition som entydigt kan identifiera det som i vardagligt tal kallas lim.--FBQ 9 oktober 2010 kl. 13.46 (CEST)

Vardagsspråkets lim verkar stämma med den organiska delen av trädet och i wikipediasidan framhålls att lim historiskt framställts av animaliska produkter.--Edaen 9 oktober 2010 kl. 13.57 (CEST)

Vätning

Heter inte motsvarigheten till en:wetting vätning och inte återvätning? Moberg 8 oktober 2010 kl. 16.23 (CEST)

Helt riktigt. Jag fixar en stubb om vätning och flyttar iw-länkarna dit? Lsj 8 oktober 2010 kl. 16.40 (CEST)

Fixat vätning. Men jag hittar inte någon korrekt iw till återvätning. Lsj 8 oktober 2010 kl. 16.49 (CEST)

en:rewet(ting) omdirigerar till en:wetting, men där nämns aldrig rewet, så jag vet inte heller. Bra artikelbörjan, tack! :) Moberg 8 oktober 2010 kl. 17.22 (CEST)

Kungafamiljens närvaro vid nobelfesten

Sedan när närvarade kungafamiljen vid nobelfestligheterna? När började priset delas ut av monarken, och från vilket år blev det tradition att även monarkens familj satt med vid nobelmiddagen? Jag har hört att nobelfesten ursprungligen var en ren herrmiddag, så det vore intressant att veta från vilket år kungafamiljens kvinnliga medlemmar var närvarande. Tack på förhand!--Aciram 10 oktober 2010 kl. 16.22 (CEST)

Har för mig att Oscar tyckte det var onödigt att dela ut pengar till utlänningar, så han deltog inte själv.^{[Se not 96]} -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 10 oktober 2010 kl. 18.37 (CEST)

Oscar II delade definitivt ut Nobelpris redan under sin levnad - det har jag sett samtida tidningsbilder av. Om han gjorde det redan 1901 vet jag dock inte på rak arm. /FredrikT 10 oktober 2010 kl. 22.10 (CEST)

Det första Nobelpriset (Röntgen, m.fl.) delades ut av dåvarande kronprinsen, sedermera kung Gustav V. Rex Sueciæ 10 oktober 2010 kl. 22.22 (CEST)

Från vilket år deltog monarkens familj? --Aciram 11 oktober 2010 kl. 12.55 (CEST)

Jag har inget exakt årtal, men jag misstänker att detta generellt har att göra med när man börjar medföra damer till festen. Vad jag förstått var Nobelfesten från början en ren herrmiddag (undantaget om det fanns någon enstka kvinnlig pristagare som t ex Marie Curie). /FredrikT 11 oktober 2010 kl. 15.47 (CEST)

Det vill jag gärna veta: min uppfattning är att kvinnor till en början var närvarande endast om de var pristagare, så när började kvinnor inkluderas som gäster? Före andra världskriget? Från när vet man säkert att det förekom? 1930-talet? --85.226.42.215 11 oktober 2010 kl. 18.05 (CEST)

Pröva ned att skicka dina frågor till nobelmuseum@nobel.se. Dela sedan gärna med dig av användbar information i artikeln om nobelpriset--Elav W 12 oktober 2010 kl. 00.46 (CEST)

Smygtittarspegel

Jag har fått en fråga från en släkting om det inte finns något särskilt ord för den spegel man ibland kan se vid fönster (företrädesvis i gamla kvarter) för att titta vad som händer ute på gatan. Vet någon i gemenskapen vad den heter? Vivo 11 oktober 2010 kl. 19.36 (CEST)

Den kallas skvallerspegel. /Lars Törnqvist 11 oktober 2010 kl. 19.39 (CEST)

Vad bra. Tack! Vivo 12 oktober 2010 kl. 05.24 (CEST)

The Simpsons

I dag är ju The Simpsons en välintegrerad del av svensk kultur. Gå bara in i närmsta Gallerix-butik, eller en välsorterad klädaffär, och döm själv. Själv upptäckte jag först TV-serien härom året när TV6 lanserades i Sverige; TV6 var ju så vitt jag vet den första svenska fri-TV-kanal som sände programmet, så kloka människor som bara har fri-TV (SVT och "de där andra") fick ju först då se serien.

Jag antar att det var tack vare TV6 som The Simpsons blev så känt i Sverige. För inte gick det att hitta Bart-dockor och andra reklamprodukter innan dess? Själv visste jag knappt vad The Simpsons var. Någon som minns? --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.13 (CEST)

Jag har för mig att The Simpsons började visas på TV3 och sedan på ZTV (ibland på båda samtidigt) för att slutligen nu hamna på TV6. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 22.18 (CEST)

Nej, I svensk tv så började Simpsons sändas på TV3 någon gång på 90-talet, och har även snurrat en kort stund på TV4 om jag inte mins fel. Bara det att TV6 tagit åt sig den typen av serier för att rikta sig mot en viss målgrupp. Så att säga att Simpsons blev kända tackvare TV6 är fel. //Joshua 11 oktober 2010 kl. 22.20 (CEST)

(Notera att TV3 och ZTV inte räknas som fri-TV. Man har alltid behövt något konstigt som satellitmottagare eller annat för att se dessa kanaler. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.22 (CEST))

(Redigeringskonflikt) Enligt denna artikel hade The Simpsons svensk premiär den 29 november 1990 på TV3. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 22.24 (CEST)

Det sändes ju i början av 1990-talet i TV 3, långt innan TV 6 fanns. Jag gick in på Svensk mediedatabas och sökte på äldst först ("Simpsons") men de påstod att det började i ZTV den 17 januari 1995. Men jag minns också att TV 3 var före. J 1982 11 oktober 2010 kl. 22.26 (CEST)

Visst, men det är väl inte så många hushåll som betalar för dessa extrakanaler? Själv har jag bara SVT, TV4, TV6 och de andra fri-TV-kanalerna. Så visst är det rimligt med en uppgång för Simpsonskulturen när serien till slut börjar sändas i en fri-TV-kanal som alla kan se på? --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.29 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Sedan är det ju inte direkt ovanligt att svenskar laddar ned serier olagligt och DVD-boxarna med serien har ju gått att köpa sedan DVD-tekniken introducerades. Vad jag kan minnas har även Simpsonsprodukterna många år på nacken. (Jag köpte iaf en töntig Homer-öppnare till en kompis för vad som nu måste vara cirka 6-7 år sedan, och det var inte för att det var något nytt eller så). Jopparn 11 oktober 2010 kl. 22.30 (CEST)

Com Hem (den största kabel-tv-distributören) har enligt vår egen artikel om Television i Sverige 1 761 000 kunder (alltså hushåll). -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 22.34 (CEST)

(Redigeringskonflikt) x 2 Vad jag minns fick The Simpsons sitt genombrott med låten Do the Bartman från 1990. Hade själv inte kabel- eller parabolkanaler vid denna tid, men kommer ihåg att låten spelades på radion och att man kunde se videon på tv. Sedan är det ju en stor del av Sveriges befolkning som har haft kabel- eller parabol-TV under perioden som serien visades på TV3 och ZTV. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 22.32 (CEST)

@Andreas Rejbrand. Simpsonskulturen slog igenom redan i samband med att serien började sändas via satellit-tv och senare på kabel-tv och fick en skjuts av låten "Do the Bartman". Sedan ska ju beaktas att även om TV6 är en fri kanal så betalade 50% av Sveriges befolkning för analog kabel-tv på 90-talet, där bland annat TV3 och ZTV ingick i kanalutbudet. Alltså var dom lika fria eller påtvingande som SVT. //Joshua 11 oktober 2010 kl. 22.39 (CEST)

OK. Jag vill bara förtydliga. Med "fri-TV" menar jag (och jag trodde det var ett allmänt vedertaget begrepp) TV som man inte behöver betala (annat än TV-licensen) för att se. Först fanns bara SVT 1 och SVT 2, sedan kom också TV4, och häromåret kom ju TV6. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.43 (CEST)

Fri-TV står alltså i kontrast till betalkanaler som TV3, Kanal 5 och andra kanaler, som man måste ha något slags abonnemang för att få se. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.45 (CEST)

(Att sedan SVT är det enda TV-företag som fortfarande har ett uns värdighet kvar är ju en annan sak. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 22.47 (CEST))

Jag kan bara tala för mig själv, men när jag gick i gymnasiet i slutet av 90-talet (och hade kabel-tv), var Simpsons ett vanligt samtalsämne bland klasskamraterna (citera repliker och diskutera avsnitt m.m.), så för min del har jag inte märkt något särskilt uppsving jämfört med det. Vet att min syster köpte en Simpsons-mugg åt mig på Gallerix runt 2001-2002, så reklamprodukter fanns redan då (särskilt planscher vad jag minns). -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 23.02 (CEST)

Det är nog bara det här vanliga psykologiska fenomenet, att man inte börjar notera detaljer i sin omgivning förrän man blivit introducerad till dem. Ofta när jag var barn och lärde mig ett nytt ord, så vill jag minnas att jag inom kort, kanske till och med samma dag, snappade upp förekomster av ordet. Vilken slump att dessa ord skulle yttras just när jag lärt mig dem! Nej, det är nog vanligt så, att man ignorerar sådant man inte kan interpretera, och sedan slås av alla förekomster av det så snart man lärt sig känna igen det. --Andreas Rejbrand 11 oktober 2010 kl. 23.13 (CEST)

Jepp, har också märkt av detta fenomen vid olika tillfällen. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 oktober 2010 kl. 23.34 (CEST)

Alla svenskar betalar inte för sina TV-kanaler häller, precis som film, musik, TV-serier och TV-spel laddas ner illegalt, och det 1970- och 80-talens spelades av film och musik på video och kassettband, finns det det fuskare i TV-världen också. Den klassiske svenske licensskolkaren smiter från sin SVT-avgift, precis som under 1970- och 80-talen, men det finns numera också de som sitter och knäcker parabolkoder och sedan säljer piratkopierade kort (stort problem för svenska sportkanaler). J 1982 11 oktober 2010 kl. 23.21 (CEST)

@Andreas Rejbrand. Jag förstår din tolkning av fri-tv, men då kabel-tv på den tiden var lite halvt påtvingande. Dvs ville du inte ha utbudet, så fick du en spärr på ditt antennuttag. Och skulle du flytta var du tvungen att stå för kostnaden för att häva spärren. Med det valet så betalade cirka 50% av Sveriges befolkning kabel-tv avgiften. Senare var även TV3 en gratis kanal under den tid genom Sveriges-parabolen (Tele-X en satellit som samlade ett antal svenska kanaler) har även för mig att TV3 var fri kanal på Astra 1A, med det så är det/var det ju en fri kanal för den som hade den typen av mottagare. Så i min mening så var kabel-tv (eller satellit-tv) lika fritt som SVT, dvs äger du en tv ska du betala licens. Men frågan var ju som jag uppfattade om Simpsons blev känt tack vare TV6? Och det blev dom inte, utan var kända långt innan TV6 lanserades i dess nuvarande skepnad. //Joshua 11 oktober 2010 kl. 23.22 (CEST)

Ja, jag har då inte heller märkt något uppsving. + Har inte TV6 varit gratis ganska länge nu? (typ åtminstone 4 år?)Moberg 11 oktober 2010 kl. 23.25 (CEST)

Nej, TV6 blev en helt fri kanal förra året i det digitala markbundna och kabelnätet, dvs du behöver endast en mottagare och inget kort för att se kanalen //Joshua 11 oktober 2010 kl. 23.33 (CEST)

Jag minns ju Simpsons redan från starten. Fanns figurer att köpa (en hel franchise, såg reklam i många gamla Bert-, Nintendo- och TMNT-tidningar från den tiden), TV-spel som http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_The_Simpsons_video_games de hade knappast släppts i Sverige då. TV 3 gjorde Simpsons känt runt 1990, och det var nog som störst då. Det är ju ungefär samma som 1999, när alla småflickor gillade de där nykomponerade A Teens-låtarna som spelades på radio hela året. Dancing Queen, Mamma Mia och Super Trouper tror jag de hette... J 1982 11 oktober 2010 kl. 23.31 (CEST)

I en studentförening jag var aktiv i under första halvan av 90-talet hade man vid föreningslokalens bardisk satt upp en stor docka av Bart samt den någorlunda vitsiga texten "Bar Simpson", så visst var figurerna kända redan då. /FredrikT 12 oktober 2010 kl. 08.17 (CEST)

Vista

I min bärbara dator med Vista operativsystem, flyttar sig startfältet slumpvis från nederdelen på skärmen till en höger sidebar (har hänt 2 ggr) och idag till att lägga sig överst på skärmen. Jag har hitills rättat till felet med systemåterställningsfunktionen. Men det finns sannolikt ett enklare sätt som jag borde lära mig eftersom felet tycks upprepas. Någon som har ett förslag på hur jag skall göra eller var jag kan hitta begriplig information?--Elav W 12 oktober 2010 kl. 14.29 (CEST)

Om du har markören på startfältet samt håller ner vänster musknapp och drar markören mot någon av sidorna (höger sidebar eller toppen eller vänster eller tillbaks till botten) så flyttar sig startältet. Om du högerklickar och markerar "Lås aktivitetsfältet" när du har den på "rätt" ställe så går den flytten inte att göra. Hoppas det är en begriplig beskrivning och svar på din fråga.--LittleGun 12 oktober 2010 kl. 14.43 (CEST)

För mer info: Gå in på hjälpen i windows (Startknappen o sen "Hjälp och support") och sök där på "Aktivitetsfältet". AlphaZeta 12 oktober 2010 kl. 14.52 (CEST)

Tack! Det var ju enkelt åtgärdat när jag visste hur jag skulle göra. Och nu är fältet låst. --Elav W 12 oktober 2010 kl. 20.23 (CEST)

Laktosintolerans

Hej,jag skulle gärna vilja veta i % ,HUR OVANLIGT DET ÄR ATT nyfödda är laktosintoleranta?Att det är mycket ovanligt är inget svar(jag kan ingen finska,så jag kan inte läsa mig till det.MVH Anna T e-mail borttagen

Enligt den här källan är frekvensen 1 på 60000. Där sägs också att den är vanligare i Finland än annorstädes och visar en karta med hur vanlig i olika finska regioner. Lsj 12 oktober 2010 kl. 21.11 (CEST)

Drottning Kristina

Hur dog Drottning Kristina av villken sjukdom och hur??

I diabetes om jag minns min Herman rätt. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 12 oktober 2010 kl. 20.29 (CEST)

Åke Ohlmarks (som man i och för sig i regel skall ta med en nypa salt) skriver i sin bok Konungen är död att Kristina "insjuknade allvarligt" vid jultid 1688, dock utan att angiva i vad. Hon blev sedan något bättre innan hon fick ett återfall "i den maligna febern" och avled i "stillhet" den 9 april (gamla stilen) 1689. Något diffusa symtombeskrivningar, men det låter kanske inte direkt som diabetes? /FredrikT 12 oktober 2010 kl. 21.06 (CEST)

Kollade tre "kungliga översiktsverk" till. Lars O Lagerqvists Sveriges regenter och Ulf Sundbergs Kungliga släktband säger bara att Kristina avled "efter en kort tids sjukdom" och Staffan Duhs' Sveriges monarker nämner ingenting särskilt om hennes död. Intresset för hennes exakta dödssätt verkar m a o vara begränsat hos historikerna, gissningsvis för att man sett det som en död av ren ålderdom? /FredrikT 12 oktober 2010 kl. 21.13 (CEST)

Poste restante

Hur gör man egentligen då man ska ta emot ett brev poste restante? Måste man uppge sitt fullständiga namn till brevets avsändare?--85.226.42.215 14 oktober 2010 kl. 19.03 (CEST)

Jag har inte hört talas om termen förut, men besvarar den här sida på Postens hemsida din fråga? /Diupwijk 14 oktober 2010 kl. 19.25 (CEST)

Jag tittade på den, men jag vet inte om jag har förstått saken rätt när det gäller just namnet; betyder "NN" att man ska skriva ut hela namnet, både för- och efternamn, på kuvertet? Det jag vill veta är om man kan avstå från att nämna efternamnet. --85.226.42.215 14 oktober 2010 kl. 19.46 (CEST)

Jag är ledsen om frågan verkar "dum", men jag har helt enkelt aldrig använt poste restante förut, och kan därmed inte veta hur man gör, så för mig är den viktig. Jag vill veta om man med hjälp av detta kan ta emot ett kuvert utan att uppge sitt efternamn. Är detta möjligt? En person har uppgett detta för mig, men jag vet inte om det stämmer? --85.226.42.215 14 oktober 2010 kl. 20.03 (CEST)

Det normala är att man skriver förnamn och efternamn; så gjorde jag när en av mina bröder i Göteborg endast kunde nås genom poste restante under en period för cirka 30 år sedan. Om efternamnet kan utelämnas är en svår fråga som du nog får vända dig till posten med./Annika 14 oktober 2010 kl. 20.07 (CEST)

Problemet kan bli när du skall hämta ut brevet från postkontoret, jag läste för några årsedan att det skulle genomföras en leg, kontroll när breven hämtades ut. Hurvida detta är infört vet jag inte, men saken debatterades efter att Ströberg hämtade sina poste restante brev. Men det betyder inte att man inte kan uppge ett alias namn till avsändaren, det gäller bara att komma ihåg namnet så man kan hämta ut brevet. Janee 14 oktober 2010 kl. 20.31 (CEST)

Om jag förstår saken rätt, kan jag uppge ett fiktivt efternamn till avsändaren; därefter kan jag gå till postkontoret efter beräknad tid och fråga om ett brev har inkommit adresserad till detta namn. Är det rätt uppfattat? Är det ändå möjligt att hämta ut brevet utan att uppvisa legitimation? --85.226.42.215 15 oktober 2010 kl. 00.21 (CEST)

Inställda tåg

På sj.se står det att "SJ införde under fredagen reduceringar av lok- och vagntåg som en försiktighetsåtgärd efter att det upptäckts sprickor på 2 av sammanlagt 3000 hjul." På svt.se, däremot, står det att "SJ tar alla tåg, utom X2000- och dubbeldäckartågen, ur trafik." Vad är sant?

SJ kör ju en mängd tåg, främst:

• X2:or
• InterCity-tåg (RC6:or som drar 80-talsvagnar, d.v.s. A7, B7, B9 osv.)
• X50 (X51, ...)
• X12 (och kanske X14 -- åtminstone ÖstgöraTrafiken kör ju dessa tåg)
• X40 (d.v.s. dubbeldäckaren)

Om jag tolkar SVT rätt, så är alla tåg förutom X40 inställda. Men om jag tolkar SJ rätt är det bara InterCity-tågen. Vem har rätt? --Andreas Rejbrand 15 oktober 2010 kl. 17.16 (CEST)

Vill man veta om vad som händer inom järnvägsbranschen i Sverige, särskilt i samband med sådana här skriverier, så är Svenska Järnvägsklubbens diskussionsforum Postvagnen (http://www.postvagnen.com/) bra att läsa. Det är många yrkespersoner inom järnväg som skriver där. Där står att alla turer med loktåg är inställda, om det inte finns motorvagnar att ersätta med. Alltså är tågturer som körs med X2, X40, Regina med mera inte inställda; såvida man inte tycker sig behöva en motorvagn istället för ett loktåg förstås. Motiveringen är att olyckan i Norge med ett loktåg för någon vecka sedan givit tvivel om vagnarnas skick. Vagnarna tas i bruk när de kontrollerats. Generellt sett håller tidningsartiklar inte så hög kvalitet, anses det i alla fall på Postvagnen. Icke järnvägskunniga journalister blandar ihop saker mm. Då har Wikipedia högre kvalitet än tidningsartiklar eftersom felaktiga uppgifter rättas om ursprungsskribenteten skriver fel. --BIL 15 oktober 2010 kl. 18.57 (CEST)

träslag

finns det eller kan ni göra en sida med bokstavligen alla träslag som finns och hur de ser ut från olika länder (gärna visa bra exempel, bilder med stor pixel) ni skulle verkligen underlätta massor med folk som vill ha bra beskrivning till trädets funktioner och utseende till sina möbler.

Artikeln finns, vet dock ej hur komplett den är. Se Träslag. Hälsningar AlphaZeta 15 oktober 2010 kl. 18.09 (CEST)

Den är långt ifrån komplett. Finns hur många träslag som helst. Jag skulle tro frågeställaren är rätt person att utöka den! -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 15 oktober 2010 kl. 21.41 (CEST)

Jag har för mig att man prövade på en hektar i Amazonas och kom upp till ett par hundra träslag. Där har man alltså inte någon art som dominerar skogen på samma sätt som i vår gran- eller tallskog. Och nästa hektar har sannolikt till stor del andra arter. --LPfi 17 oktober 2010 kl. 17.27 (CEST)

Syreförbrukning vid dykning

Kan man anpassa sin andning så att man inte förbrukar mer luft på exempelvis 50 meters djup jämfört med 20 meters djup? Hälsningar Thomas. 83.249.205.231 15 oktober 2010 kl.19.31 (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Man förbrukar alltid mer luft på ett djupare djup än vid ett grundare eftersom luften komprimeras. Det man däremot kan göra för att minska sin syreförbrukning (i allmänhet) är att andas ungefär som man gör när man sover. Principen med det är att man andas in normalt snabbt alternativt något snabbare än vid vanlig andning och andas ut länge och långsamt. Man kan tänka att man ska andas ut så mycket luft man kan innan man tar nästa andetag (dock inte överdriva). Men det är viktigt att inte andas in för snabbt heller, det kan leda till att man inte får in tillräckligt med syre till lungorna. Det bästa tipset är att bara andas långsamt och ta det lugnt. Det finns även syreberikad luft (Nitrox) som man kan använda vilket gör att man kan vara längre på ett djupare djup, dock behövs speciell utbildning för att få använda sådan luft. Utöver själva andningen kan man även testa att ta lättare vikter än vad man brukar ta, vilket ger en lägre syreförbrukning. /Poxnar ^{(D | B)} 15 oktober 2010 kl. 21.22 (CEST)

Stor och liten snopp

Vill ställa en fråga som jag alltid undrat över:

Har hört att om man har stor penis så producerar man lite prostatavätska. Har man däremot liten snopp/penis så producerar man mycket prostatavätska. Stämmer detta?

Har hört detta en längre tid och undrar om detta är sant.

MVH --Gönt 16 oktober 2010 kl. 12.54 (CEST)

Se längst upp! Wikipedia är ingen bra källa för frågor av detta slag. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 16 oktober 2010 kl. 19.23 (CEST)

Denna fråga är ställd av ren nyfikenhet. Snälla, kan någon svara på den? MVH --Gönt 16 oktober 2010 kl. 20.28 (CEST)

Pröva med att fråga hos RFSU http://www.rfsu.se/sv/Sex--relationer/Frageladan/ Elav W 17 oktober 2010 kl. 19.34 (CEST)

Betydelseskillnad per typsnitt?

Är dessa typsnitt betydelsebärande och skiljer sig betydelserna åt någon stans eller någon gång? $\mathbb {R} \mathbf {R} {\mathcal {R}}\mathbb {N} \mathbf {N} {\mathcal {N}}\mathbb {Z} \mathbf {Z} {\mathcal {Z}}$ .. Dvs står alla N:en för mängden av naturliga tal? Moberg 16 oktober 2010 kl. 14.52 (CEST)

Artiklar i olika matematiska discipliner använder sina egna sätt att beteckna olika grupper av tal. En artikel i Calculus har sin standard och i Algebra en annan, så svaret på din fråga är att det beror på sammanhanget. Typografiska begränsningar kan också vara avgörande i vissa fall. -- Lavallen (Diskussion|Bidrag|Blockera) 16 oktober 2010 kl. 15.12 (CEST)

Talmängderna brukar skrivas med blackboard bold, d.v.s. $\mathbb {C} ,\mathbb {R} ,\mathbb {Q} ,\mathbb {Z} ,\mathbb {N} ,...$. Ibland används dock vanlig fetstil: $\mathbf {C} ,\mathbf {R} ,\mathbf {Q} ,\mathbf {Z} ,\mathbf {N} ,...$. Den kursiverade varianten är betydligt mindre vanlig i det här sammanhanget. --Andreas Rejbrand 17 oktober 2010 kl. 16.17 (CEST)

Flickan och kråkan...

vad handlar låten Flickan och kåkan om?81.235.198.43 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Läs Mikael Wiehes egen kommentar till texten här ./Annika 17 oktober 2010 kl. 13.35 (CEST)

Utan att läsa något om vad han tycker själv så har jag väl en känsla inombords (min uppfattning) att låten handlar om hoppet om människan, samhället och framtiden men att den är utmanad och hänger på en mycket skör tråd. dnm ^{(d | b)} 17 oktober 2010 kl. 13.41 (CEST)

Egentligen säger ju texten att han fruktar att han är en sådan person som hoppas, trots att det egentligen är meningslöst. Nu skall den med all säkerhet inte tolkas som en uppmaning att överge det meninglösa hoppet, utan som en uppmaning att fortsätta kämpa, även när det kan synas meningslöst - eller kanske snarast en hommagé till alla som gör det. Wiehe får väl protestera om jag tolkat honom fel :-) --FBQ 17 oktober 2010 kl. 17.40 (CEST)

geografi

polens huvudstad

Se Polen? Mvh, Njaelkies Lea (d) 17 oktober 2010 kl. 14.30 (CEST)