Wikipedia:Faktafrågor

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor Fråga om det mesta eller skriv ett svar

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.

Arkiv

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än två veckor flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2024). Övriga arkiv finns här.

Ställ din fråga genom att klicka här

Vilka år hade Fleming posten?

Mellan vilka år var Barbro Fleming hovmästarinna? Tack på förhand.--Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 01.00 (CET)

Det förtretliga här är, att alla andra hovmästarinnor för Kristinas tid nu är prydligt kronologiserade på wikipedia, men inte hon. Dessutom var hon till skillnad från de övriga hovmästarinnorna ogift, så det verkar märkligt att hon alls hade posten. Finns det ingen som kan reda ut saken? --Aciram (disk) 4 december 2013 kl. 14.11 (CET)

När var hon regent?

Ulrika Eleonora av Sverige utsågs ju till ställföreträdande regent i Sverige under sin bror Karl XII:s frånvaro i det stora nordiska kriget 1713. Hur länge hade hon denna position? Karl XII återvände inte till Sverige förrän flera år senare. Det står att hon blev regent 1713, men inte hur länge hon hade denna post. Tack på förhand. --Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 01.00 (CET)

Var står de uppgifterna? Enligt wikipediaartikeln Ulrika Eleonora hade Karl XII hade för avsikt att göra det, men fullföljde inte planerna, det stämmer med vad Starbäck skriver. Hon blev en av medlemmarna i rådet hösten 1713, trots farmodern och rådsmedlemmar som Horns och Gyllenstiernas motstånd. Hon blev 2 november 1713 slutligen erkänd som närmaste arvinge till riket och inbjöd henne formellt att delta i styrelsen. Hon erhöll två röster i rådet. Rådet satt ju kvar, men i februari 1716 fick ju Georg Heinrich von Görtz fullmakt av kungen att i fråga om ekonomin agera oinskränkt i ekonomiska frågor utan att behöva konsultera rådet.--FBQ (disk) 29 november 2013 kl. 14.01 (CET)

Jag kanske formulerade mig slarvigt: jag syftade på just den position du beskriver ovan. Hur länge satt hon i rådet? Hur många år?--Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 14.05 (CET)

Jag hittar inget som tyder på att hon lämnat det utan att hon satt kvar till kungens död, men jag kan se efter noggrannare.--FBQ (disk) 29 november 2013 kl. 17.00 (CET)

Jag läser hos Starbäck att hon efter kungens död erbjöds att återuppta sin roll i rådet på samma sätt som 1713, men insisterade på att bli tronföljare. Jag tror nog snarast att vad som menas inte är att hon avsatts och nu skulle återinsättas utan att rådsmännen skulle återta sitt styre. Jag ser att det handlar stora friheter Görtz fick, dels att Karl XII under perioden 1715-18, liksom i övrigt under sin regeringstid, styrde tämligen enväldigt, och endast tillkallade någon enstaka rådman vid vissa tillfällen, det nämns att Mauritz Vellingk, Nicodemus Tessin den yngre och Gustaf Cronhielm skall ha tillkallats, dock vad jag kan se aldrig systern.--FBQ (disk) 29 november 2013 kl. 21.20 (CET)

När fick Norge ett eget hov?

Under unionen Sverige-Norge 1814-1905 så hade Norge ett separat hov: de anställda inom den norska hovstaten brukade då träda i tjänst och tjänstgöra under kungafamiljens besök i Norge. Frågan är: exakt när upprättades den separata norska hovstaten? --Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 01.00 (CET)

Den norska artikeln no:Det kongelige hoff antyder att det skedde redan 1814, åtminstone formellt. Carl Johan kröntes separat i Sverige och sedan Norge 1818 och då måste det funnits någon slags hovpersonal. Grundlagen skrevs för ett självständigt Norge och stadgar att kungen ska vara chef för sin hovstat. Det finns också sajten http://www.kongehuset.no/ som inte är tydlig på denna fråga, men skriver att svenske kungen fick acceptera Norges grundlag som den var. --BIL (disk) 1 december 2013 kl. 00.13 (CET)

Tack. Jag förmodar att det först endast var rent formella hedersanställningar, men att de första hovmännen trädde i tjänst första gången kungen besökte landet 1818, och de första hovdamerna vid drottningens första besök 1825 - eller kanske vid kronprinsessans året innan. --Aciram (disk) 4 december 2013 kl. 00.49 (CET)

Kan vi fylla igen denna lucka?

Känner någon till årtalen för när Fanny Løvenskiold var överhovmästarinna för norska hovstaten? Om det var 1845-59, så har vi fyllt igen den lucka som saknas i kronologin. --Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 01.09 (CET)

Överhovmästarinnorna för den norska hovstaten:

• 1825-1845 : Karen Wedel-Jarlsberg
• ?  : Fanny friherreinne von Seckendorf-Aberdar Løvenskiold i norska hovstaten. Omnämnd i tjänst år 1857
• 1859-1871 : Julia Catharina Vilhelmina av Wedel-Jarlsberg i norska hovstaten [1]
• 1873-1887 : Alette Due för norska hovstaten
• 1887-1905 : Elise Wedel-Jarlsberg Lövenskiold [2] [3] [4]

Som synes ovan, fattas bara årtalen för perioden 1845-59 och årtalen för Fanny Løvenskiold för att listan ska vara komplett på wikipedia. Om de skulle visa sig vara desamma vore kunskapsluckan fylld. Kanske har någon möjlighet att lägga till årtalen och slutföra listan? --Aciram (disk) 29 november 2013 kl. 13.07 (CET)

SCB's söktjänst

Efter att SCB uppdaterat sin sökmotor har det fungerat knackigt att få fram något vettigt ur deras sida.

Nu sedan ett par dagar funkar ingenting. Någon som hört/sett något i ämnet? -- Lavallen (block) 29 november 2013 kl. 08.00 (CET)

Det finns en del här.[5] Annars kanske du är intresserad av:[6] Edaen (disk) 29 november 2013 kl. 09.26 (CET)

Hej, Om adeslätter och vapensköldar.

Hej. Jag har släktforskat en del om min utdöda adelssläkt och letade fram vår Vapensköld(ikon) till släkten Lilliehorn adel nr: 1671(B?)(finns på google). MEN jag stötte på en till Sköld som också tillhörde Lilliehorn med nr: 318, dock lite annorlunda än den första; Fler tillägg och en riddarhjälm extra på bilden, och så står det GA med stora bokstäver i Sköld-bilden.

Jag undrar vad skillnaden är på Sköldarna, är den ena Adel och den andra friherrlig? Eller är skölden med fler tillägg bara en förnyelse?

Kan ni skicka svar till: [privat e-postadress borttagen] MVH Christoffer Nilsson!

Hej Christoffer!

Vi besvarar i regel inte frågor som ställs här via e-post utan direkt här på sidan. Jag har också tagit mig friheten att radera Din e-postadress så att Du skall slippa problem med spamrobotar och liknande.

Så till sakfrågan: det har funnits ett flertal ätter med namnet Lilliehorn på det svenska Riddarhuset, alla besläktade. Den ursprungliga, adliga ätten 1671 D adlades 1719 och introducerades rå Riddarhuset 1720. År 1789 respektive 1798 upphöjdes två personer ur denna ätt till den s k riddarklassen och blev stamfäder till ätterna 1671 A och 1671 C. Båda dessa ätter dog ut i början av 1800-talet. Däremellan hade ytterligare en person ur den ursprungliga ätten 1671 D (Johan Fredrik Lilliehorn) upphöjts i riddarklassen han med och blivit stamfader för ätten 1671 B. Samme person upphöjdes 1800 ytterligare, nu till friherre (friherrliga ätten 318). Dock var denna friherretitels ärflighet begränsad till äldste sonen, så merparten av hans barn fortsattae att "bara" tillhöra riddarklassen och ha kvar ättenumret 1671 B medan äldste sonen alltså tillhörde friherrliga ätten 318.

Av de ovannämnda ätterna hade alla de olika varianterna av 1671 vad jag förstått samma vapen, medan den friherrlig ahade varianten med den extra hjälmen, monogrammet GA (gissningsvis för Gustav IV Adolf) och en friherrlig rangkrona.

Om allt detta och mer kan Du läsa i Gustaf Elgenstiernas Den introducerade svenska adelns ättartavlor som Du bör kunna hitta på välsorterade bibliotek.

Vänliga hälsningar! /FredrikT (disk) 1 december 2013 kl. 12.39 (CET)

HÄRLIGT! Mycket bra min vän, nu har jag kopplat mig till Johan Fredrik Lilliehorn och hans bror Carl Pontus Lilliehorn som var en svensk militär och konspiratör vid mordet på Gustaf III. Riktigt kul när man knäcker koderna. dock ångrade sig Carl pontus i sista minuten men Gustav III stoppade varningsbrevet i fickan och gick till Maskeradbalen i alla fall, Synd men sant. Så jag har gener från Kungsmördaren, det låter otäckt men det var mycket länge sedan. Min gammel farmor hette Axelina Lilliehorn, jag börjar kolla på vem hennes far var. vad han hette och sen gå vidare på samma vis, för ätten är bra dokumenterad så något av. Jag trodde inte jag var från en adelsätt över huvud taget, men har haft en känsla av att det är något som jag inte vet, det har heller inte gått några historier genom tiderna så (vi) har inte vetat någoting om detta här. mvh

Om ni läser denna redigering så har jag en fråga till. Varför heter ätterna (A) (B) (C) (D)? Med vänliga hälsningar

Rimligen hette den ursprungliga ätten bara 1671, men när man sedan började grena ut olika riddarklassätter ur den behövde man skilja dem åt. Då fick dessa utgreningar tilläggen A, B och C i kronologisk ordning medan ursprungsätten fick D som en markör att den stod snäppet lägre i rang än de tre upphöjda. /FredrikT (disk) 4 december 2013 kl. 13.14 (CET)

Adventsljusstake

Adventsljusstake

Är den typiska adventsljusstaken med trekantig form (se bild) en svensk uppfinning? Eller uppkom formen samtidig med elektriska glödlampor? Den trekantiga formen säljs i Tyskland som Schwedenleuchter. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 1 december 2013 kl. 18.03 (CET)

Ja, det verkar så och det borde finnas en del skrivet om detta. Här är en början. Rex Sueciæ (disk) 1 december 2013 kl. 20.33 (CET)

Den trekantiga formen fanns alltså inte förut med levande ljus? I Tyskland finns även en annan form som kallas Schwibbogen. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 2 december 2013 kl. 08.00 (CET)

Trekantiga ljusstakar har nog alltid funnits men inte särskilt förknippade med advent eller jul. Den mest berömda är kanske Skatelövsstaken. Rex Sueciæ (disk) 2 december 2013 kl. 08.30 (CET)

Jag har för mig frågan var uppe förra året också. Philips första elektriska träljustake var i form av en låg träbåge. Osrams första var i form sju låga armar från en bred fot. Jag har några av den varianter från 1950-talet och använder mina föräldrars i teak och koppar från 1960-talet. Jag vill minnas att de här trekantiga blev populära på 1980-talet, de kan ha dykt upp redan i slutet av 1970-talet, men mycket äldre lär de inte vara. Fast jag vet ju inte hur kinkigt det är med designen och vad som menas med "trekantiga". De elektriska sjuarmade ljusstakarna verkar dock vara mest populära i norden, så det känns inte underligt om de skulle vara just ett svenskt företag som tillverkat dem. Enligt Den elektriska ljusstaken var Gnosjö Konstsmide AB som tidigare legotillverkat ljusstakar åt Svenska Philips på 1990-talet en av de största tillverkarna av elektriska julljusstakar, de skulle kunna vara de som lancerat modellen. Åtminstone på 1990-talet tillverkade de modellen. --FBQ (disk) 2 december 2013 kl. 10.50 (CET)

Tack för alla svar. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 2 december 2013 kl. 19.50 (CET)

Kul. Jag ser att lite av det här också hamnat i artikeln. Allt gott.--Paracel63 (disk) 4 december 2013 kl. 16.54 (CET)

Sannolikheten för två klave

En vän frågade mig i eftermiddag om sannolikheten för två klave i rad, när man singlar en slant tre gånger. Hittills har det kommit upp lite olika lösningsförslag, och också lite olika svar. På ett sätt tänker jag mig att det skulle bli (0,5*0,5)+(0,5*0,5), men jag har alltid tyckt att sannolikhetslära är lite kontraintuitivt :) Ett annat lösningsförslag gav 3/8 eller 37,5%.

1. Hur ställer man upp problemet korrekt?
2. (Finns det andra intressanta sätt att lösa problemet?)
3. Vad är rätt svar?

undrar signaturen flinga 2 december 2013 kl. 21.08 (CET) ;)

Jag skulle ha löst det genom att först fundera ut vilka olika möjligheter det finns att det skulle bli två klave i rad vilket borde vara två (klave, klave krona och krona, klave, klave) sedan delar man det på alla olika sorters möjligheter som går att få, vilket borde vara åtta (2*2*2). svaret borde bli 2/8=25% /Bro (disk) 2 december 2013 kl. 21.19 (CET)

Dock finns en klave-klave-klave också.. (Om man verkligen gör det drakoniskt och inte slutar när man fått klave-klave). flinga 2 december 2013 kl. 21.34 (CET)

Ja, man behöver räkna så drakoniskt när det är sannolikhetslära. Därmed blir svaret 3/8. (Oavsett om man slutar efter inledande klave-klave eller inte). Lsj (disk) 2 december 2013 kl. 21.39 (CET)

Man kanske ska fundera på hur man ska se på utfallet klave-klave-klave. Jag tycker ju att kombinationen klave-klave inträffar två gånger, dvs i de teoretiskt möjliga utfallen (8 enligt ovan) förekommer kombinationen klave-klave fyra gånger! --Xauxa (disk) 2 december 2013 kl. 23.11 (CET)

@Xauxa:Det resonemanget håller inte. Ett utfall är ett utfall och kan bara räknas som ett "icke gynnsamt utfall" eller ett "gynnsamt utfall", aldrig som "två gånger". Om du skulle räkna dubbelt på detta sätt, hur skulle du då räkna om myntet hade klave på båda sidorna, men ändå gick att särskilja t ex genom att det hade olika färg på de två sidorna. Då skulle ju varje av de 8 möjliga utfallen bli klave-klave-klave (som du räknar som "två gånger") och sannolikheten för "två klave i rad" bli 200% eftersom klave-klave skulle uppträda 16 gånger i de 8 utfallen :-). --Larske (disk) 2 december 2013 kl. 23.51 (CET)

Kul med statistik! Ibland hör man uttrycket "om och endast om" eller liknande, i det här fallet "två och endast två gånger", då håller jag till fullo med. Men i min ostatistiska beräkning räknade jag helt enkelt de gånger i de olika kombinationerna där klave-klave följde på varandra, nu när jag läser ditt svar så kanske det i stället är så att man snarare skulle plocka bort klave-klave-klave för att det inte är två utan tre i följd. Det beror på hur man läser frågan. Beträffande ditt exempel med klave på båda sidor och olika färger, så borde väl sannolikheten då uppgå till hela 100% eftersom varje kast ger den önskade kombinationen. Jag accepterar dock svaret 3/8 på den tidigare frågan. ;) --Xauxa (disk) 3 december 2013 kl. 00.20 (CET)

En bild. Varje vägskäl är ett kast, med början på stjärnan. Följer man de grönsvarta vägarna har man två klave i rad när man kommer i mål. Det finns totalt åtta möjliga utfall, tre är gynsamma och det är samma sannolikhet för vart och ett av de åtta. Edaen (disk) 3 december 2013 kl. 00.28 (CET)

Efter detta sagt, så torde väl svaret på delfråga 1, uppställningen, vara (1/2 * 1/2) + (1/2 * 1/2) - (1/2 * 1/2 * 1/2) = 0,375. Dvs man får räkna bort fallet klave-klave-klave för att inte räkna dubbelt. Hoppas jag fattat rätt ;) --Xauxa (disk) 3 december 2013 kl. 08.53 (CET)

Nej, den uppställningen är inte rätt (även om resultatet råkar bli rätt). Glöm det där om "att räkna dubbelt". Ett utfall är ett utfall och räknas som ett (om det är gynnsamt) eller noll (om det inte är gynnsamt). Om utfallet klave-klave-klave ska räknas med så blir det så här, med numreringen av fallen uppifrån i Edaens bild: 1/2*1/2*1/2 (fall 4) + 1/2*1/2*1/2 (fall 7) + 1/2*1/2*1/2 (fall 8) = 1/8+1/8+1/8 = 3/8. Eller så här: 1/2*1/2*1/2 (fall 4) + 1/2*1/2*(1/2+1/2) (fall 7 eller 8) = 1/8+1/4*1 = 1/8+2/8 = 3/8. Om utfallet klave-klave-klave INTE ska räknas med så blir det: 1/2*1/2*1/2 (fall 4) + 1/2*1/2*1/2 (fall 7) = 1/8+1/8 = 1/4. Eller så här: 1/2*1/2*1/2 (fall 4) + 1/2*1/2*(1/2+1/2) (fall 7 eller fall 8) - 1/2*1/2*1/2 (fall 8) = 1/8+1/4-1/8 = 1/4. --Larske (disk) 3 december 2013 kl. 21.04 (CET)

Tack Larske, för den utförliga uppställningen. Till nöds kan man förstå om man jämför med Edaens pedagogiska uppställning, men hur ska man tänka om man inte ser den bilden framför sig? (delfråga 2) Var det nån som sa att statistik var lätt? Det räcker inte med att ha "rätt" svar. --Xauxa (disk) 4 december 2013 kl. 00.09 (CET)

Det enklaste sättet är ju att räkna antalet möjliga utfall - 8. Sedan räkna antalet utfall av dessa då man får två klavar på raken 3. 3/8= 0,375 = 37,5 %. Ett utfall handlar om tre klavar spelar ju ingen som helst roll, så vida man inte bestämt att en tredje klave ogiltigförklarar de båda tidigare tidigare, men då för man ju formulera om frågan så att den gäller högst två klavar på raken (kan tillägga inte kommer ihåg tillräckligt mycket matematik för att göra en vettig uppställning av formeln, men när det handlar om två upphöjt till tre möjliga utfall är det ju inte värre än att man kan ställa upp det i huvudet. --FBQ (disk) 4 december 2013 kl. 14.53 (CET)

Den uppställningen fungerar enligt inklusion-exklusionsprincipen. Formeln för n=2 i en:Inclusion–exclusion principle#In probability. 90.227.135.41 4 december 2013 kl. 17.54 (CET)

Jag får tacka för alla svar, och kontemplera dem lite.. Till och med illustrationer, det var verkligen inte illa. Jag hade så när som glömt av frågan, men det ser ut som att den fått sin lösning :) flinga 8 december 2013 kl. 23.45 (CET)

Hoffmann

Jag sitter och kollar igenom min bokhylla, och hittar en bok som jag tror att jag har övertagit via arv eller liknande någonstans ifrån (minnet sviker mig). Boken är på tyska, och min tyska är ringa. Författaren heter Franz Hoffmann, och titeln har jag tolkat som (den är skriven på frakturstil..) Eigeinfinn und Bufse. Eine Erzählung für meine jungen Freunde, från 1858. Jag har försökt hitta mer information om författaren är, och har bara hittat följande länk från tyskspråkiga Wikisource: [7]. Utifrån den sidan eller andra sidor - vem är författaren och vad är det för verk? Tanzania (disk) 4 december 2013 kl. 23.56 (CET)

Hoffmann, Alexander Friedrich Franz, tysk skriftställare, f. 1814 i Bernburg, d. 1882 i Dresden, var mycket känd som bearbetare, och äfven författare, af folk- och ungdomsskrifter. Många af H:s bearbetningar (från Marryat, Cooper m. fl.) ha öfversatts på svenska. http://runeberg.org/nfbk/0480.html /Annika (disk) 5 december 2013 kl. 00.05 (CET)

Där ser man, vad blind man kan vara. Är det någon med koll på tyska som vet om det står något mer "matnyttigt" i den tyska länken eller annorstädes? Tanzania (disk) 5 december 2013 kl. 00.10 (CET)

Efter lite googling tror jag titeln ska vara "Eigensinn und Buße : eine Erzählung für meine jungen Freunde". Men jag har inte hittat någon mer info än typ att boken existerar. ⬤Bοⅰⅵе 5 december 2013 kl. 08.01 (CET)

Det finns gott om böcker av Hoffmann i biblioteksdatabasen Libris. Hittar dock ingen vars svenska titel verkar vara en solklar översättning av Eigensinn und Buße, vilket på svenska borde bli Envishet och ånger. Den här boken har dock i vart fall samma undertitel som den tyska. /FredrikT (disk) 5 december 2013 kl. 10.54 (CET)

Det borde vara rätt bok. Buße i religiöst sammanhang betyder att någon ångrar sin otrogenhet. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 9 december 2013 kl. 15.03 (CET)

Pilbåge

En compoundbåge använder hjul för utväxling av kraften i bågen. Den Newtonska fysikens lagar säger att det man vinner i kraft förlorar man i längd. Om man tar hänsyn till friktionsförluster i utväxlingshjulen så borde man inte vinna något med en compoundbåge utan istället förlora kraft. Kan någon förklara var "felet" ligger? --Elav W (disk) 5 december 2013 kl. 14.43 (CET)

Poängen med compoundbågen är inte att vinna kraft eller hastighet på pilen, utan att göra det lättare att sikta. På en vanlig båge är dragkraften som behövs större ju längre bak man drar strängen – dvs man måste hålla emot en ganska stor kraft medan man siktar, vilket såklart påverkar precisionen. På compoundbågen är kraften stor i början men mindre när man väl dragit bak strängen, vilket gör det enklare att hålla bågen stilla. (Jag är inte bågskytt, så kanske använt felaktiga termer här.) /NH 6 december 2013 kl. 08.27 (CET)

Jag har nu lagt till din förklaring NH, i artikeln eftersom den är en viktig del av compoundbågens fördel. --Elav W (disk) 7 december 2013 kl. 21.58 (CET)

Ekvationer med trigonometriska termer

Hej! Är det möjligen någon som vet hur man bryter ut tal ur trigonometriska termer? Har nämligen följande ekvation, som jag ej kan finna en lösning på: 1,5 = sin(x) / sin(120-x). Tacksam för snabbt svar! 81.217.137.160 8 december 2013 kl. 19.05‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Använd följande samband för att utveckla $\sin(120-x)$. Ersätt $x$ med $120$ och $y$ med $-x$:

${\begin{aligned}\sin(x\pm y)&=\sin(x)\cos(y)\pm \cos(x)\sin(y)\\\end{aligned}}$

--Larske (disk) 8 december 2013 kl. 19.25 (CET)

Känns lite som en skoluppgift detta (med tanke på "Tacksam för snabbt svar!") och för sådana bör ju svaret kunna hittas i läroböckerna... --MagnusA 8 december 2013 kl. 19.51 (CET)

Precis, det var därför som jag inte skrev in alla steg i lösningen utan endast gav svar på vilken metod som skulle användas. --Larske (disk) 8 december 2013 kl. 19.55 (CET)

:-) --MagnusA 8 december 2013 kl. 20.09 (CET)

Rita gärna upp en graf för att övertyga dig om att du får rätt svar. -- Lavallen (block) 8 december 2013 kl. 20.18 (CET)

Sannolikhet

Med anledning av frågan ovan "Sannolikheten för två klave" så poppade en fundering upp som jag haft länge.

Om man spelar på klave (e.g. rött i roulett, men där finns en grön nolla som stökar till det) så är sannolikheten att klave kommer upp 1/2 för varje nytt kast, oavsett hur många gånger klave kommit upp i en följd vid tidigare kast. Den som har varit med från början vet dock att det är en statistiskt väldigt liten chans att klave kommer upp en 11:e gång i följd, men för den som just kommit till spelplatsen är den statistiska chansen ändå 1/2. Är då statistiken olika beroende på vad man vet om historien? --Elav W (disk) 8 december 2013 kl. 23.26 (CET)

Nej, myntet har inget minne och utfallet av nästa slantsingling påverkas inte av vad som har hänt vid tidigare slantsinglingar. Om klave har kommit upp tio gånger i rad så är sannolikheten för att nästa blir klave ändå 1/2. Visst är det osannolikt med elva klave i rad, men det är precis lika sannolikt som vilken annan sekvens av elva krona/klave som helst, till exempel sekvensen klave-krona-krona-krona-klave-krona-klave-klave-krona-klave-klave. Att de fem krona och sex klave kommer i exakt den angivna ordningen är alltså mycket mindre sannolikt än att man får fem krona och sex klave oavsett den inbördes ordningen. --Larske (disk) 8 december 2013 kl. 23.49 (CET)

(redkrock, jag lovar!): Med mina utmärkta kunskaper i sannolikhet som framgår ovan (eh), så kan jag kanske ge ett förslag.. (frågan var intressant ställd). Den som just kommer till spelplatsen är med om ett kast (eller rullning, ett "fall" av slump om vi ska vara riktigt abstrakta), och det kastet har en sannolikhet på 1/2, även för den som redan står där. (Känner mig rätt klar över det, men söker efter de rätta orden..). Sannolikheten för att under ett kast få klave är alltså fortfarande en halv, även om man står där i 200 år. Det andra du tänker på är istället sannolikheten för att få klave under en serie av 11 kast. Den är 1/2+1/2+1/2+1/2+1/2... elva gånger, eller 11*1/2 = 5,5 (550%). Så, rätta mig nu om jag har fel :) flinga 8 december 2013 kl. 23.58 (CET)

Sannolikheten att få minst en klave vid 11 slantsinglingar är 1-(1/2)¹¹ = 2047/2048 = 0,999511719..., dvs mer än 99,95 procent. Men mer än 100% kan en sannolikhet aldrig blir. Att inte få minst en klave är ju samma som att få elva krona i rad. --Larske (disk) 9 december 2013 kl. 00.07 (CET)

Ajdå, nej, det förstås, det låter ju helt ologisk med mer än 100% sannolikhet. Jag ställde upp uträkningen så som jag intuitivt hade för mig att den gick till, men den korrekta formeln är just inte så intuitiv. (Tillägg: stryker mitt felaktiga förslag i inlägget ovan). flinga 9 december 2013 kl. 14.43 (CET)

Vi måste ta med både sannolikhet, statistik och rimlighet i beräkningen. Larske skriver; "Visst är det osannolikt med elva klave i rad, men det är precis lika sannolikt som vilken annan sekvens av elva krona/klave som helst". Detta indikerar en paradox. Den reella sannolikheten att klave kommer upp även den elfte gången är 1/2 men den statistiska eller rimliga sannolikheten har minskat för varje nytt kast. Eller är det så att svaret inte är mattematiskt utan filosofiskt? --Elav W (disk) 9 december 2013 kl. 23.47 (CET)

Nej, du har fel, det är en vanlig missuppfattning. Klavarna kommer inte ur en sjö med klavar där några försvinner när du fått en. Den är 50 % varje gång. Att det tidigare varit fem, elva eller hundra klavar spelar ingen som helst roll. Att satsa på rött för att det varit svart tre gånger på raken spelar alltså ingen som helst roll, det ökar inte chansen att det blir rött nästa gång. För att göra det tydligt - om du kastar två mynt, är det 25 % att få två klavar, 25 % att få två kronor och 50 % att få krona och klave. Men om du kastat myntet en gång och fått en klave har du redan kastat myntet. Hur de kastet blev spelar ingen som helst roll för hur det andra kastet blir. Varje kast är helt oberoende av det föregående. Det är alltså när du kastar andra myntet 50 % chans att du får en krona och en klave och 50 % chans att du får två klavar. Att det från början var mindre sannolikt att du skulle få två klavar spelar ingen som helst roll när du kastar ditt andra mynt --FBQ (disk) 10 december 2013 kl. 00.13 (CET)

Det som verkligen kan upplevas som en paradox är om du har tre spelkort med "ryggen" upp. Spelledare berättar att ett är rött, ett är svart och ett är en joker och han vet vilken. Din uppgift är att du ska peka ut jokern. Du pekar på ett av korten, varvid spelledaren vänder på ett annat av de tre korten, som visar sig inte ha en joker. Frågan är nu om du bör byta kort eller stanna kvar på det du valde från början. Paradoxen är att det fortfarande är 1/3 att kortet du valde är joker, medan det andra kortet som inte är valt, nu har sannolikheten 2/3 för att ha en joker. Sannolikheten på 1/3 som fanns i det kort som spelledaren har vänt har minskat från 1/3 till 0 och denna differens har adderats till kortet du inte valde. Kontraintuitivt men går att bevisa. -- Lavallen (block) 10 december 2013 kl. 10.25 (CET)

Fast det kan ju inte alls stämma. Även efter att du valt kortet är det helt okänt (för dig) var jokern finns. När ett kort plockas bort adderas chansen till att jokern finns under såväl det kort du valt som det kort du inte valde. Därtill, om man får väga in andra faktorer som att spelledaren inte vill att du skall välja rätt, och inte måste vända upp ett kort, är det mycket möjligt att han enbart gör det i de fall du valt rätt, för att få dig att ändra dig, och alltså välja bort det rätta kortet.--FBQ (disk) 10 december 2013 kl. 11.48 (CET)

Det bygger ju på att principen att när du valde var det 1/3 chans och som du redan valt är chansen "fixerad". Men det är den ju inte. Egentligen finns jokern någonstans, det är det som redan är bestämt. 33,33 % chans är inte någon verklig slump, utan de givna förutsättningarna utifrån de kunskaper person B - spelaren har att kunna gissa rätt. När ett kort ett kort är uppvänt blir chansen 50 % att någon av de kvarvarande korten är en joker. Vilket kort han valde att vända upp ger ingen som helst ytterligare information som säger att det är mer sannolikt att kortet ligger under det icke-valda kortet. --FBQ (disk) 10 december 2013 kl. 12.44 (CET)

Poängen är att lekledaren vet var jokern ligger, och väljer alltid att inte vända upp jokern. I en tredjedel av fallen för att den är upptagen. Därför är det hela tiden 2/3 chans att jokern ligger under det kort du inte valt.--LittleGun (disk) 10 december 2013 kl. 14.07 (CET)

Jo, men det bara finns en joker, är det alltid minst ett kort utöver det du valt som inte är en joker, så lekledaren kan alltid vända upp ett kort oavsett vilket kort du valt. Den ökade sannolikheten för de båda andra korten fördelas lika, för inget ökar sannolikheten mer för det kort du valt än det du inte valt.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 00.09 (CET)

LittleGun har helt rätt. Att lekledaren alltid kan välja att vända upp ett kort som inte är en joker, vilket förutsätter att lekledaren alltid vet var jokern finns, är det som gör att sannolikheten att jokern är det icke vända kortet som du inte valde från början är 2/3 . Problemet är känt som Monty Hall-problemet och ger ofta upphov till upprörda känslor eftersom det rätta svaret för många är konta-intuitivt. --Larske (disk) 11 december 2013 kl. 01.19 (CET)

Aha, tack, då lärde jag mig något nytt! Skulle givetvis har ritat upp dem så hade jag fattat. Nu inser jag också hur dumt jag resonerade - det är 1/3 chans att få jokern från början, det kan ju inte ändra sig.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 07.17 (CET)

Den dåliga intuitiviteten beror på att 1/3 är ganska när 1/2. Lite intiutivare om man tänker sig samma problem med 53 kort med ryggen upp. Om du pekar på ett kort och spelledaren vänder upp 51 av de andra korten och något av de två kvarvarande är jokern. Då är det lättare att tänka sig att byta. Sannolikheten för att du pekat på rätt är fortfarande 1/53. Sannolikheten för att det andra är rätt är alltså 52/53.--LittleGun (disk) 10 december 2013 kl. 11.28 (CET)

Jag sticker ut hakan och återför frågan till min ursprungliga utformning. FBQ fastslår att jag har fel när jag säger att den statistiska sannolikheten skiljer sig från den reella sannolikheten. Skillnaden mellan sannolik och sann har Tage Danielsson klargjort i sin monolog "den "försumbara" sannolikheten". Här har jag använt ordet sannolik. Det är dock en sanning att klave kommer upp i förhållandet 1/2 vid varje kast men det blir mindre sannolikt att ytterligare en klave kommer upp för varje ny klave i följd. Så, är svaret mattematiskt eller filosofiskt. --Elav W (disk) 10 december 2013 kl. 21.28 (CET)

Det enkla svaret är att den inte blir mindre sannolikt att en ny klave kommer upp för varje kast. Det är den enkla "sanningen", matematiskt och filosofiskt. Däremot blir det, för att åter anspela på Tage Danielsson alltmer sannolikt att du kommer att få 14 klavar på raken för varje ny som kommer upp, så att du när du fått din 14:e klave kommer att bli nästan helt sant att du verkligen fått dem.--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 00.09 (CET)

Och att det inträffade en kärnkraftsolycka i 28 mars 1979 Harrisburg påverkar på inget sätt sannolikheten för att det skall inträffa en annan kärnkraftsolycka, varken i Harrisburg, samtidigt eller vid annan tidpunkt (möjligen i att man påverkar säkerhetsrutinerna) Edit - ja - sannolikheten att den hände just då och där, visst :-).--FBQ (disk) 11 december 2013 kl. 00.13 (CET)

Äntligen fick jag bitarna på plats. Visserligen är det inte sannolikt att få 11 klave i följd, men den sannolikheten är försumbar jämfört med sanningen att chansen för en elfte klave är 1/2. Tack! --Elav W (disk) 11 december 2013 kl. 14.16 (CET)

Kungsvatten

Går det att återvinna guld som lösts upp av kungsvatten? Hur stora mängder syrablandning krävs t ex för att lösa upp 250 g guld? Om detta skett, hur gör man för att få tillbaka guldet?

Jag är inte kemist, och kan inte svara på hur man gör, men visst går det att återvinna guldet. Atomerna finns trots allt kvar även när metallen är upplöst.

andejons (disk) 10 december 2013 kl. 07.43 (CET)

Identifiera tidsperiod för ämbete

Hej! Jag har identiferat två hovfunktionärer som ska ha varit hovmästarinnor för det svenska hovet under 1500-talet, men det står inte vid vilken tidpunkt. Det gäller de här två:

• Anna Hogenskild (1513-1590) [8], gm Jacob Krumme (d. 1531) 1530 och Nils Pedersson Bielke (d. 1550) 1537.
• Marina Nilsdotter Grip (död 1552) [9], gift med Karl Eriksson (Gyllenstierna)

De tillhör de tidigast identifierade personer med den funktionen vid svenska hovstaten jag har hittat. Mycket förargligt att det inte står när de hade posten: vanligen brukar det stå "hovmästarinna hos drottning (Namn)", men här står det bara att de hade posten, inte när. Tidsmässigt antar jag att Anna kan ha varit hovmästarinna hos Margareta Leijonhufvud och Marina hos Katarina Stenbock, men finns det någon här som vet? Tack på förhand! --Aciram (disk) 10 december 2013 kl. 14.50 (CET)

Urtima riksdagen 1905

Bilden visar hur Oscar II öppnar urtima riksdagen 1905. Det året kallades kamrarna till urtima riksdag två gånger: första urtima riksdagen 1905 (som öppnades 21 juni) och andra urtima riksdagen 1905 (som öppnades 2 oktober). Kan någon avgöra vid vilket av dessa tillfällen bilden är tagen? Wolfgangus Mozart (disk) 10 december 2013 kl. 16.41 (CET)

I bildtexten på Commons står det att det är "med anledning av upphävandet av riksakten", och om det stämmer torde det vara den andra. /jssfrk (d|b) 11 december 2013 kl. 13.23 (CET)