Wikipedia:Faktafrågor

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL

Faktafrågor Fråga om det mesta eller skriv ett svar

Deltagarsidor

Grundprinciperna

Policy och riktlinjer

Kontakt och frågor

Introduktion

Handbok

Lägga till bilder

Att göra

Deltagarsidor
Viktigt Grundprinciperna Policy och riktlinjer
Kontakt och frågor Bybrunnen Anmäl ett fel Vanliga frågor Wikipediafrågor Wikidatafrågor Bildfrågor Wikipedia i media Faddrar Faktafrågor Översättningsfrågor Kontakt / Press Begäran om åtgärder Bilder från Commons i svensk press Byte av användarnamn Volontärer Wikiträffar
Skriva och redigera Introduktion Redigera Att skapa en ny artikel Introduktion till formatering Introduktion till wikilänkar Introduktion till källhänvisningar
Lägga till bilder Introduktion till illustrationer Teknisk manual för illustrationer Månadens nyuppladdade bilder Årets nyuppladdade bild
Att göra Önskelista Veckans tävling Veckans översättning Månadens artiklar Månadens uppdrag Projektkontoret Projekt Kvalitetskontroll Artikelgranskningar

Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Varför invaderade inte Hitler Schweiz?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

• Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
• Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

• Medicinsk rådgivning
• Juridisk rådgivning
• Rådgivning om relationer
• Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.

Arkiv

Gamla frågor arkiveras automatiskt av en robot, nämligen Användare:EnBotEn. Frågor som blir liggande mer än två veckor flyttas till innevarande års arkiv (för närvarande Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2024). Övriga arkiv finns här.

Ställ din fråga genom att klicka här

LYS-tal

(Flyttat från diskussionssidan för LYS-tal)

Vad jag kan se så framgår det inte i artikeln om LYS-tal över 1,0 är bra eller dåligt och då får jag ju ingen användbar information utöver att det är ett handikappsystem. Den informationen utan fakta om systemets uppbyggnad är väl tämligen oanvändbar? --Elav W (disk) 8 januari 2014 kl. 22.21 (CET)--Elav W (disk) 8 januari 2014 kl. 22.21 (CET)

Vad är "bra" i sammanhanget, anser du? Att båten seglar snabbt eller att den får tidstillägg? Om flera olika båtar tävlar längst samma bana så multiplicerar man tiden med LYS-talet och får en normerad tid. Den båt som har seglat runt banan på kortast normerad tid vinner. /ℇsquilo 9 januari 2014 kl. 14.25 (CET)

Ett högt LYS-tal tyder alltså på att båten seglar bra (med typisk besättning om jag förstått rätt - sportiga båtar får alltså något högre LYS-tal än vad själva båtens prestanda skulle motivera).

Ett lågt LYS-tal betyder att man inte behöver segla lika snabbt för att få bra placering, men de som vill ha bra placering brukar ändå välja båtar med högt LYS-tal. :-)

--LPfi (disk) 10 januari 2014 kl. 12.23 (CET)

Vad vet vi om uttalet av ordet "Mariekex"?

Hur hänger uttalsskillnaden mellan syd/väst och nord/ost av ordet kex ihop med det svenska ursprunget i Göteborg? Vet man hur mariekexets skapare uttalade ordet? Lmberg (diskussion) 9 januari 2014 kl. 12.27‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

K framför E uttalas i svenskan i regel som tje-ljud. När det gäller utländska låneord som ursprungligen uttalats med hårt K så är dock bruket ibland vacklande. Detta gäller bl a "kex" som kommer av engelskans "cakes" och alltså ursprungligen uttalats med K. I främst sydvästra Sverige har uttalet dock successivt anpassats till "svensk standard" med tje-ljud. Detta togs upp i P1:s program "Språket" så sent som härom dagen, men gäller förstås kex i allmänhet. Dock har jag svårt att tro att uttalet av den specifika sorten Mariekex skulle skilja sig från det generella mönstret. /FredrikT (disk) 9 januari 2014 kl. 16.15 (CET)

Är "svensk standard" [ç]-uttal? Säg gärna det till de stockholmare i min bekantskapskrets som envisas med [keks] (och [mögel] – med kort ö)… Själv har jag i min omgivning bara hört [çɛks] (södra Göteborgsområdet, sedan 1963). Paracel63 (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kex är ett sådant ord där uttalet är starkt beroende av var i landet den talande bor. I södra Sverige gäller uttal med [ç], längre norrut [k]. SAOL anger båda uttalen (med [k] först). / Ternarius_D 9 januari 2014 kl. 20.12 (CET)

(redigeringskonflikt)

Jag var tydligen litet snabb ovan; det där med de regionala uttalsskillnaderna hade ju FredrikT redan berört... / Ternarius_D 9 januari 2014 kl. 20.33 (CET)

Ligger Småland "längre norrut"? -- Lavallen (block) 9 januari 2014 kl. 20.27 (CET)

E är en mjuk vokal, så ja, [ke] är inte det väntade uttalet. I framtiden kanske det låter lika daterat som "kilo" med hårt k. Kanske. Man kan hoppas.

andejons (disk) 9 januari 2014 kl. 21.21 (CET)

tje-ps, tje-ff, tje-bab, tje-so, tje-fir, tje-ndo, tje-ntaur, tje-nnel, tje-nning, tje-lter, tje-div, tje-lp, ... --Larske (disk) 9 januari 2014 kl. 21.30 (CET)

Språket nämnde bl a just "kilo" samt "kiosk" som två andra exempel på låneord där uttalet av k:et varierar (dock inte med nödvändighet med samma geografiska utbredning som för de båda kexuttalen). Själv växte jag upp i Stockholm med sade, p g a sydsvenska föräldrar, "tjex" och blev litet småretad för det. Det problemet löste jag dock som vuxen med att flytta till Skåne! /FredrikT (disk) 10 januari 2014 kl. 00.58 (CET)

PS apropå Lavallens kommentar ovan: uttalsgränsen går inte rakt över landet utan mer diagonalt från Göteborg och snett nedåt mot söder, så ja: därför hamnar Småland i "norr". /FredrikT (disk) 10 januari 2014 kl. 01.07 (CET)

Det finns inte så många ord som börjar på ke. I en fickordbok förutom de mestadels lånord Larske nämnde medvetet fel (vad är keff, kediv, kelp?), hittar jag: kedja, kejsare, kela, keltisk, kemi, kemisk, keramik. --BIL (disk) 10 januari 2014 kl. 01.19 (CET)

Ang "kilo" så upplever jag (som Smålänning) att jag använder både [k] och [tj] beroende sammanhang och emfas. Som ensamt ord säger jag nog "[k]ilo", men "[tj]ilogram" som sammansatt ord. Dock ändå [k]ilometer om jag vill betona och skapa kontrast till oemfaserat [tj]ilometer. Sedan vet jag inte om jag alltid använder "rätt" tje-ljud. Jag upplever tex inte att jag uttalar "tjog" och "tjilo" med exakt samma tje-ljud. -- Lavallen (block) 10 januari 2014 kl. 09.54 (CET)

kelp, antar att det är khediv (är nog van vid stavningen med k) som åsyftas, keff är så vitt jag vet ett slanguttryck för dåligt. Orden var väl valda för att vara sådana som normalt uttalas med k. Tvivlar att tjexens utbredning kommer att förändras dramatiskt senaste tiden. Men det vore ju intressant att veta när de dök upp i Västsverige - det antyds att det handlar om en anpassning och att de ursprungligen skulle ha uttalats med k även här. Uttalet med tj- verkar åtminstone ha förekommit 1919 [1] Den här artikeln [2] från 1983 som tyvärr in det lilla som kan utläsas inte ger några tydliga dateringar av utsnittet antyder att gränsen mellan uttalsvarianterna troligen sett snarlik ut i alla fall hundra år.--FBQ (disk) 10 januari 2014 kl. 01.37 (CET)

--FBQ (disk) 10 januari 2014 kl. 01.37 (CET)

SAOL anger stavningen "kediv" för den egyptiska vicekonungen, och har med "keff" som ett "vardagligt" ord. Dessutom har vi kelim, kelvin, kenotaf, Kenya, kesella (alla med [k], och alla låne- eller, för kesella, produktord). "Kelp" är förresten ett slags tång (den där vanliga, bruna). / Ternarius_D 10 januari 2014 kl. 02.05 (CET)

Kejsare som har nämnts ovan är ju faktiskt ett exempel på ett låneord som fått tje-uttal i hela svenskan fast det kommer från tyskans "Kaiser" och ursprungligen från latinets "Cæsar" (där c:et i klassiskt latin uttalas som k). /FredrikT (disk) 10 januari 2014 kl. 11.41 (CET)

Intressant diskussion. Själv skall jag ikväll gå till Tjoop och handla. Är det stängt får jag väl gå till Tjonsum... Riggwelter (disk) 10 januari 2014 kl. 16.07 (CET)

Nja. O är en hård vokal och då är det i princip aldrig aktuellt att uttala k på något annat sätt än just k. /FredrikT (disk) 11 januari 2014 kl. 00.13 (CET)

Angående Småland så verkar har jag ganska goda källor på att det i Långaryd och Färgaryd heter tjex, men då är vi i ju Hallands län.--FBQ (disk) 10 januari 2014 kl. 22.09 (CET)

Småländskan är ju inte heller särskilt enhetlig. De från Markaryd tex, känner jag mig inte alls särdeles besläktad med språkligt. -- Lavallen (block) 11 januari 2014 kl. 12.29 (CET)

Och apropå ovanstående ryktades det väl att befolkningsminskningen i Hylte kommun berodde på att invånarna (i östra kommunhalvan) inte alls tyckte om att byta län. Deras småländska ränder satt möjligen ganska djupt.--Paracel63 (disk) 11 januari 2014 kl. 02.48 (CET)

Cigarr

Då en man blir far för första gången skall han enligt traditionen dela ut cigarrer till sina (manliga) vänner. Vet någon varifrån denna tradition kommer, hur den uppstod och om den har någon geografisk fokalpunkt? Riggwelter (disk) 12 januari 2014 kl. 19.45 (CET)

Jag har tyvärr ingen källa, men som jag förstått kommer det från USA:s landsbygd och nybyggarna. Männen fick tålmodigt vänta utanför när blivande modern födde och grannfruarna hjälpte till. En nervös väntan som sen (i bästa fall) ledde till en lättnadens suck och ett avkopplande bloss tillsammans. Först på pipa då och senare, med bättre ekonomi och säkrare födslar, de exklusivare cigarrerna i sjukhusets väntrum. Från USA via Hollywood till resten av världen. Jag har även hört det härledas till indianernas gåvor vid födslar, där tobaken ingick, men den kopplingen är nog snarare ett sammanträffande.--LittleGun (disk) 12 januari 2014 kl. 21.13 (CET)

Spännande! Riggwelter (disk) 13 januari 2014 kl. 22.51 (CET)

Tydligen en gammal tradition som fanns i mitten av 1800-talet [3] Sid.14 /Wvs (disk) 14 januari 2014 kl. 18.15 (CET)

Ljusdals kommun och Härjedalens kommun

Falun, Leksand, Borlänge, Säter enl. Valmyndigheten 2010.

När jag kikar på en karta ser jag att en del av Ljusdals kommun, ett område strax norr om Kårböle står på kartan som att det tillhör Härjedalens kommun. Stämmer detta eller har jag missuppfattat något? Finns det i så fall fler exempel på att en svensk kommun har en tillhörande enklav i en annan kommun, jag trodde inte det existerade. I detta fallet är det ju till och med frågan om två olika län. /Hangsna (disk) 17 januari 2014 kl. 16.37 (CET)

Jodå det stämmer. Det finns dessutom en hel del enklaver bland kommuner i Dalarna. Leksandsområdet kan ha förändrats sedan 2010. Edaen (disk) 17 januari 2014 kl. 16.53 (CET)

Tänk vad man lär sig, det hade jag ingen aning om. /Hangsna (disk) 17 januari 2014 kl. 16.58 (CET)

På socken/församlings-nivå finns det lite överallt här där jag bor. Och på kommun-nivå finns åtminstone en större (nåja 500x5000 m) obebodd del av Sryrnäs församling inklämd mellan Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner, men jag har sett det även i andra delar av Sverige, men då ofta som små exklaver. -- Lavallen (block) 17 januari 2014 kl. 19.35 (CET)

intressant webbisda 90.227.135.41 17 januari 2014 kl. 19.53 (CET)

Angered

Vet någon när angereds kommun kom till ,vem som satte gränserna som fanns före 1967

Det står en del i Angereds socken. Edaen (disk) 17 januari 2014 kl. 17.45 (CET)

Riken, eller taxonomisk historia

Är det någon som vet när man började frångå den gamla indelningen av organismer i djur- resp. växtriket? Anledningen att jag frågar är att jag minns att det i förordet till en engelsk svampbok, tryckt (tror jag, boken var bara lånad) 1979 stod någonting om att man "nyligen" börjat betrakta svampar som ett eget rike. Det tycker jag verkar sent – kom inte den moderna utökningen förrän då? (Sen kan vi kanske lämna därhän att man numera även talar om domäner...) / Ternarius_D 18 januari 2014 kl. 19.45 (CET)

En:Fungi har "R.T. Moore, 1980" som auktor. Jag antar att "Linné, 1753" i parentes är som en undergrupp i växtriket. En:Kingdom (biology) säger att en:Robert Whittaker 1969 var först att föreslå ett system med fem riken där svampriket ingick. 90.227.135.41 19 januari 2014 kl. 09.51 (CET)

Jag tackar för informationen! Då stämde min magkänsla att uppdelningen i fler riken skedde tidigare. När jag tittade närmare i den angivna engelska artikeln hittade jag dessutom en intressant mening, som kan förklara den sena eftersläpningen (10 år) i svampboken jag läste: "Despite the development from two kingdoms to five among most scientists, some authors as late as 1975 continued to employ a traditional two-kingdom system of animals and plants". / Ternarius_D 19 januari 2014 kl. 13.47 (CET)

Polisen tvungna att ta emot en ogrundad polisanmälan

Låt oss säga att jag får för mig att gå till polisstationen och envist kräva att få göra en polisanmälan för något som uppenbart aldrig kommer att bli en rättssak, till exempel att grannen har utövat sodomi med sin make. Är polisen då tvungen att ta emot anmälan, eller finns det lagligt stöd att vägra ta emot den? Nu tänker jag inte på en situation då polisen tar emot anmälan för att bli av med mig så fort som möjligt, utan på en situation där polisen tar emot anmälan bara för att regelverket kräver det.

Själv skulle jag gissa att reglerna säger polisen är tvungen att ta emot anmälan, för att säkerställa att inte enskilda poliser gör fel och avvisar anmälningar som skulle kunna bli rättssak. Sjö (disk) 19 januari 2014 kl. 17.43 (CET)

Intressant resonemang, det borde vara som du säger, just för att "anmälningsmottagaren" själv inte ska kunna bara sopa bort något eller göra en felbedömning. Jag kikade runt på polisen.se men tappade förtroendet totalt då en rubrik i informationsvideon var "för undersökning". :( /Hangsna (disk) 19 januari 2014 kl. 17.51 (CET)

Eftersom det är en åklagare som avgör om ett brott kan leda till åtal, eller om utredningen skall läggas ned, är svaret på din fråga ja. Man måste ta emot en anmälan. Men en psykologiskt lagd polis skulle nog försöka övertala dig att inte vara så envis... Det finns dessutom en brottsrubricering som heter falsk tillvitelse som grannen skulle kunna anmäla dig för. Riggwelter (disk) 19 januari 2014 kl. 17.56 (CET)

Jovars, har man dementa släktingar så kan man få ett oväntat "brottsregister". Stöld av febertermometer, Stöld av stövlar etc, etc. Man får ett brev hem, men det händer ingenting. -- Lavallen (block) 19 januari 2014 kl. 19.20 (CET)

Salthalt i havet

I artikeln om hav står det att "Salthalten i världshaven är relativt konstant, 3,5 procent". I artikeln om Salinitet står det att "Salinitet är halten salt hos vatten. Den anges i kilogram per kubikmeter, i psu (engelska, practical salinity unit, så kallad ’tillämpad salthaltsenhet’) vilket är detsamma som promille.". och "Vattnet i oceanerna har i genomsnitt en salthalt på 35 psu." dvs 0,035 procent. Föreligger det något fel eller hur förklaras skillnaden? --Elav W (disk) 24 januari 2014 kl. 15.35 (CET)