Hoppa till innehållet

Östra Torsås kyrka

Östra Torsås kyrka
Kyrka
Land Sverige Sverige
Län Kronoberg
Ort Östra Torsås
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Ingelstads församling
Plats Ingelstad
 - koordinater 56°44′27″N 14°55′44″Ö / 56.7409°N 14.929°Ö / 56.7409; 14.929
Invigd 1852
Östra Torsås kyrka. Interiör
Östra Torsås kyrka. Interiör
Östra Torsås kyrka. Interiör
Webbplats: Sv kyrkan i Växjö

Östra Torsås kyrka är en kyrkobyggnad i Ingelstad. Den är församlingskyrka i Ingelstads församling

Kyrkobyggnaden

[redigera | redigera wikitext]

I likhet med många andra församlingar under 1800-talet blev det även för Östra Torsås aktuellt att ersätta den gamla medeltida stenkyrkan med en ny kyrkobyggnad. 1839 fattades beslut om att uppföra en ny kyrka. Jacob Wilhelm Gerss vid Överintendentsämbetet svarade för uppgörande av ritningar. Kyrkan uppfördes 1847-49 på en ny kyrkplats, strax sydväst om den gamla kyrkan. De som anlitades att ta ansvaret för byggnadsarbetena var byggmästaren Sven Nilsson, Hermanstorp och murmästaren P Olsson, Uråsa. Kyrkan invigdes den 29 september 1852 av Esaias Tegnérs efterträdare biskop Christopher Isac Heurlin.[1]

Kyrkobyggnaden är byggd av sten, spritputsad och vitkalkad i empirestil. Den består av ett rektangulärt långhus med en rakslutande korvägg och en bakomliggande sakristia. Tornet där huvudingången är belägen är försett med ett tornur med fyra urtavlor infällda vid takfoten och en fyrsidig lanternin krönt av ett kors.[1] Kyrkorummet är av salkyrkotyp. De höga rundbågefönstren låter ljuset rikligt flöda in. Över rummet välver sig ett tunnvalv som binder samman långhuset och koret. Vid 1896 års renovering tillkom takmålningarna och dekorer samt altartavlan. Den ursprungliga altarprydnaden utgjordes av ett förgyllt kors. Inredningen är i övrigt till största delen bevarad.[1]

Kyrkans orientering avviker från den första grundidéen i kyrkobyggnadskonsten där koret alltid är förlagt i öster och tornet i väster. Tornet är nämligen beläget i söder medan kordelen vetter mot norr. Detta var inte alls ovanligt under 1800-talets nybyggnadsperiod att man avvek från den gamla byggnadstraditionen eftersom man såg mer till de praktiska förhållandena än de traditionella. Att orientera kyrkorna efter byggnadsplatsens förhållanden ansåg exempelvis biskop Esaias Tegnér som rationellt och vällovligt.[2]

Från gamla kyrkan

[redigera | redigera wikitext]

Anskaffade för nya kyrkan

[redigera | redigera wikitext]
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Principal 8´ Gedakt 8´ Subbas 16´ I/P
Dubbelgedackt 8´ Fugara 8´ Principalbas 8´ II/P
Oktava 4'´ Flöjtprincipal 4´ Oktavbas 4´ II/I
Tvärflöjt 4´ Rörflöjt 4' Rauschpfeife IV
Oktava 2' Waldflöjt 2' Basun 16´
Sesquialtera II Nasat 1 1/3'
Mixtur IV Scharf III
Trumpet 8' Skalmeja 8'
Tremulant
Crescendosvällare
  • Kororgel som tidigare stod i Katedralskolan, Växjö.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]