12648 Ibarbourou
Utseende
12648 Ibarbourou | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 17 oktober 1977 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (12648) Ibarbourou |
Alternativnamn | 1135 T-3, 1995 OF5[1] |
Uppkallad efter | Juana Fernández Morales de Ibarbourou[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Vesta-asteroid[2] |
Omloppsbana[1] | |
Epok: 25 februari 2023 | |
Aphelium | 2,5790 AU |
Perihelium | 2,1824 AU |
Halv storaxel | 2,3807 AU |
Excentricitet | 0,0832 |
Siderisk omloppstid | 1341,7 d (3,67 år) |
Medelanomali | 238,135° |
Inklination | 6,203° |
Longitud för uppstigande nod | 319,763° |
Periheliumargument | 298,493° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 3,35 km |
Albedo | 0,273 |
Absolut magnitud (H) | 14,28 |
12648 Ibarbourou eller 1135 T-3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 17 oktober 1977 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter författaren Juana Fernández Morales de Ibarbourou.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 3 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Vesta.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 12648 Ibarbourou” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=12648. Läst 15 januari 2023.
- ^ [a b] ”AstDyS 12648 Ibarbourou” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=12648. Läst 15 januari 2023.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 12648 Ibarbourou” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=12648. Läst 15 januari 2023.
|