1774

	1774 – MDCCLXXIV; 250 år sedan
	År; 1771 \| 1772 \| 1773; 1774; 1775 \| 1776 \| 1777
	Årtionde; 1750-talet \| 1760-talet ; 1770-talet; 1780-talet \| 1790-talet
	Århundrade; 1600-talet ; 1700-talet; 1800-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1774 ; MDCCLXXIV
Ab urbe condita	2526
Armeniska kalendern	1223 ; ԹՎ ՌՄԻԳ
Assyriska kalendern	6524
Bahaikalendern	-70–-69
Bengaliska kalendern	1181
Berberkalendern	2724
Brittiskt regeringsår	14 Geo. 3 – 15 Geo. 3
Buddhistisk kalender	2318
Burmesiska kalendern	1136
Bysantinska kalendern	7282–7283
Koptiska kalendern	1490–1491
Erianska kalendern	2940
Etiopiska kalendern	1766–1767
Judiska kalendern	5534–5535
Vikram Samvat	1830–1831
Sakakalendern	1696–1697
Kaliyuga	4875–4876
Holocen kalender	11774
Nri-Igbo	774–775
Persiska kalendern	1152–1153
Muslimska kalendern	1187–1188
Nengō (Japan)	An'ei 3; (安永3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 11 dagar
Koreanska kalendern	4107
Minguokalendern	138 före ROC; 民前138年
Thailändsk kalender	2317
Unixtid

1774 (MDCCLXXIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Händelser

April

28 april – Sverige får en ny tryckfrihetsförordning, vilken liknar 1766 års TF men är kraftigt beskuren. Kungen kan enväldigt göra ändringar.

Maj

20 maj – Storbritannien drar sig tillbaka från Västfalkland, men fortsätter göra anspråk på hela Falklandsöarna.^[1]

Juni

7 juni – Hertig Karl (XIII) gifter sig med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp. Skådespelet Birger Jarl framförs till deras ära.

Juli

Juli – Öregrund drabbas av en stadsbrand.^[2]

Tjesmakolumnen i Tsarskoje Selo till minnet av slutet på Kriget mellan Ryssland och Osmanska riket.

21 juli – Kriget mellan Ryssland och Osmanska riket slutar med att fördraget i Kuchuk-Kainarji skrivs på, och Ryssland vinner medan det är färdigkrigat efter sex år. Fördraget ger Ryssland rätt att gå in i Osmanska riket och skydda kristna.

September

24 september – Brittiske kaptenen James Cook upptäcker Nya Kaledonien.^[3]

Okänt datum

Johan Liljencrantz lägger fram en ny svensk finansplan, där han bland annat föreslår ett kungligt brännvinsmonopol och en myntrealisation.
En försvarsberedning under ledning av överståthållaren Carl Sparre tillsätts för att stärka det svenska försvaret.
Den judiske köpmannen Aaron Isaac flyttar till Stockholm från Tyskland. Eftersom judar inte får bo i Sverige utfärdar kungen ett skyddsbrev åt honom och ger honom tillåtelse att bedriva stensnideri och galanterihandel. Senare får Isaac tillåtelse att hålla judiska gudstjänster och blir en betydande man inom den judiska diasporan i Stockholm.
Kemisten Carl Wilhelm Scheele upptäcker kloret.
Gustafsbergs badinrättning i Uddevallatrakten börjar erbjuda salta bad.^[4]
Det gamla förslaget om att Marstrands stad skall bli frihamn (från 1747, 1762 och 1771) stöds nu även av finansministern Johan Liljencrantz och den franske kungen.
Den kungliga slupen Vasaorden byggs inför hertig Karls bruds ankomst till Stockholm.
Johann Wolfgang von Goethe skriver, under fyra veckor, Den unge Werthers lidanden.
Slavhandeln på Svarta havet förbjöds slutgiltigt i avtal mellan Krimkhanatet och Ryssland.

Födda

Första kvartalet

Januari

1 januari – André Marie Constant Duméril, fransk zoolog.
5 januari – George Chinnery, brittisk konstnär.
6 januari – Ole Holck, norsk militär och politiker.
17 januari – Marie-Thérèse Figueur, fransk militär och memoarskrivare.
18 januari – Johann Heinrich Bernhard Dräseke, tysk teolog.
24 januari – Carl Abraham Arfwedson, svensk affärsman och etsare.
25 januari – Gustaf Sture, svensk friherre och militär.
30 januari – Olof Forsgren, svensk ingenjör.
31 januari – Thomas Veazey, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1836–1839.

Februari

3 februari – Barthel von Siebold, tysk läkare.
5 februari – Cordelia von Wedderkop, svensk konstnär.
11 februari – Hans Järta, svensk politiker och skriftställare, ledamot av Svenska Akademien 1819.
28 februari – Thomas Tooke, brittisk nationalekonom och statistiker.

Mars

5 mars – Christoph Ernst Friedrich Weyse, tysk-dansk kompositör.
12 mars – Eva Unander, svensk bibliotekarie.
13 mars – Pierre-Narcisse Guérin, fransk konstnär.
14 mars – Bengt Sparre, svensk greve och generallöjtnant.
16 mars – Matthew Flinders, brittisk sjömilitär och kartograf.
19 mars – Franz von Paula Gruithuisen, tysk läkare och astronom.

Andra kvartalet

April

1 april – Gottfried Daniel Krummacher, tysk teolog.
2 april – Gustaf Westerling, svensk konstnär.
12 april – Johann Baptist Krebs, tysk kompositör och sångare.
15 april – Sophie Thalbitzer, dansk memoarskrivare.
18 april – Georg Heinrich von Langsdorff, tysk friherre, naturforskare och upptäcktsresande.
21 april – Jean-Baptiste Biot, fransk fysiker.
24 april – Jean Itard, fransk läkare.
26 april – Leopold von Buch, tysk geolog.
28 april – Francis Baily, engelsk astronom.
29 april – Anna Gottlieb, österrikisk operasångare.

Maj

2 maj – Armand Charles Guilleminot, fransk greve, militär och diplomat.
12 maj – Samuel Owen, brittisk-svensk konstruktör, tekniker och industriman.
15 maj – Johann Nepomuk von Fuchs, tysk kemist och mineralog.
25 maj – John Pye-Smith, brittisk teolog.
27 maj – Sir Francis Beaufort, brittisk sjömilitär och meteorolog.
28 maj – Edward Howard, brittisk kemist.

Juni

3 juni – Gustaf Adolf Klint, svensk skulptör.
9 juni – Joseph von Hammer-Purgstall, österrikisk orientalist.
19 juni – Sara Levy, tysk salongsvärd.
21 juni
- James Patton Preston, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1816–1819.
- Daniel D. Tompkins, amerikansk politiker, USA:s vicepresident 1817–1825.
23 juni – Matthijs Siegenbeek, nederländsk språkforskare.
25 juni – Marcus Wallenberg, svensk biskop och författare.

Tredje kvartalet

Juli

1 juli – Johan Georg De la Grange, svensk militär.
14 juli – Nils Berner Sørensen, norsk läkare.
15 juli – David Jacob van Lennep, nederländsk poet och universitetslärare.
20 juli – Auguste de Marmont, fransk militär.
26 juli – Ulrik Gyldenstolpe, svensk greve och militär.

Augusti

15 augusti – Carl August Zeller, tysk pedagog.
28 augusti – Elizabeth Ann Seton, amerikansk nunna och ordensstiftare.
30 augusti – Henri Van Assche, belgisk landskapsmålare.

September

5 september – Caspar David Friedrich, tysk konstnär.
14 september – Lord William Bentinck, brittisk politiker och militär.
17 september – Giuseppe Gasparo Mezzofanti, italiensk kardinal och lingvist.

Fjärde kvartalet

Oktober

18 oktober – Adolf Müllner, tysk dramatiker.
24 oktober – Carl Cederström, svensk friherre och militär.
28 oktober – Konstanty Adam Czartoryski, polsk furste och militär.

November

2 november – Georges Serullas, fransk farmaceut och kemist.
8 november – Eric Carl Trafvenfelt, svensk läkare.
11 november – Friedrich Benedict Weber, tysk nationalekonom.
14 november – Gaspare Spontini, italiensk operatonsättare.
17 november – Ulrika Clewberg, svensk skådespelare och operasångare.
21 november – Elisabetta Canori Mora, italiensk tertiar inom trinitarieorden; saligförklarad 1994.
26 november – William Hunter, amerikansk diplomat och politiker, senator 1811–1821.
29 november – Johann Gottfried Gruber, tysk litteraturhistoriker.

December

2 december – Laurids Engelstoft, dansk historiker.
5 december – Johann Wilhelm Pfaff, tysk astronom.
13 december – Nathan F. Dixon, amerikansk politiker, senator 1839–1842.
17 december – Littleton Waller Tazewell, amerikansk politiker, senator 1824–1832.
28 december – Carl af Klint, svensk sjömilitär.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

30 januari – Jean-Pierre Guignon, 71, italiensk-fransk violinist och kompositör.

Februari

4 februari – Charles Marie de La Condamine, 73, fransk matematiker och upptäcktsresande.

Mars

30 mars – Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken, 53, lantgrevinna av Hessen-Kassel.

Andra kvartalet

April

23 april – Christian Wilhelm Ernst Dietrich, 61, tysk konstnär.

Maj

10 maj – Ludvig XV, 64, kung av Frankrike sedan 1715.
15 maj – Anton Ulrik av Braunschweig-Lüneburg, 59, generalissimus i Rysslands armé.

Juni

15 juni – Karl Heinrich von Bogatzky, 83, tysk teolog och författare.
30 juni – Vilhelm Gustaf Wrangel, 79, svensk militär och politiker.

Tredje kvartalet

Juli

9 juli – Anna Manzolini, 60, italiensk biolog.
27 juli – Samuel Gottlieb Gmelin, 30, tysk naturforskare.

Augusti

14 augusti – Johann Jacob Reiske, 57, tysk orientalist och grecist.

September

22 september – Clemens XIV, född Giovanni Vincenzo Antonio Ganganelli, 68, påve sedan 1769.

Fjärde kvartalet

Oktober

28 oktober – Jean Löfblad, svensk skådespelare.

November

22 november – Robert Clive, 49, brittisk militär och kolonialist.

December

14 december – Anders Berch, 63, svensk nationalekonom, Nordens första professor i nationalekonomi, skrev Sveriges första lärobok i ekonomi.
16 december – François Quesnay, 80, fransk nationalekonom och läkare.

Referenser

Fotnoter

^ ”World Statesmen”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB03uP6?url=http://www.worldstatesmen.org/Falklands.html.
^ ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 25 mars 2011.
^ ”World Statesmen (läst 7 april 2011)”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NBCPAtd?url=http://www.worldstatesmen.org/New_Caledonia.htm.
^ Grinell, Klas. ”Att ta sig vatten över huvudet – om havsbadandets idéhistoria”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110305175335/http://www.grinell.se/Havsbadandets%20idehistoria.html.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1774.
Bilder & media

[1] ”World Statesmen”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB03uP6?url=http://www.worldstatesmen.org/Falklands.html.

[2] ”Värmlands brandhistoriska klubb”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NB7kO36?url=http://www.brandhistoriska.org/olyckor_se.html. Läst 25 mars 2011.

[3] ”World Statesmen (läst 7 april 2011)”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NBCPAtd?url=http://www.worldstatesmen.org/New_Caledonia.htm.

[4] Grinell, Klas. ”Att ta sig vatten över huvudet – om havsbadandets idéhistoria”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110305175335/http://www.grinell.se/Havsbadandets%20idehistoria.html.

[1]

[2]

[3]

[4]