Hoppa till innehållet

24 juni

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   24 juni   ►   ►►
Veckodag 2024: Måndag
Maj · Juni · Jul
Årets 175:e dag
(176:e under skottår)
190 dagar till årets slut
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 24 juni
Se även Mall:24 juni

24 juni är den 175:e dagen på året i den gregorianska kalendern (176:e under skottår). Det återstår 190 dagar av året.

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Helgdagar

[redigera | redigera wikitext]
  • Kristendomen: Den helige Johannes Döparens dag (till minne av att den bibliska personen Johannes Döparen ska ha blivit född denna dag, exakt på dagen ett halvår före Jesu födelse den 25 december)[a]
  • Sverige Sverige: Midsommardagen (fram till 1952; från och med 1953 är midsommardagen rörlig och ligger på lördagen, som infaller mellan 20 och 26 juni)
  • Inkariket: Inti Raymi (från 1200-talet till 1533; högtidsdag för inkafolkets skapelsegud Inti; firandet inleddes med tre fastedagar vid sommarsolståndet [21 juni] och därefter hölls nio festdagar, vilket innebär, att firandet var över den 2 juli)

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Johannes Döparens dag
  • Föregående i bokstavsordning
    • Jan – Namnet infördes 1986 på 20 september. 1993 flyttades det till dagens datum och 2001 till 11 januari.
    • Johan – Namnet infördes 1986 på 27 december. 1993 flyttades det till dagens datum, men flyttades 2001 tillbaka till 27 december.
    • Johannes Döparens dag – Denna benämning på dagens datum infördes i de medeltida helgonkalendarierna, då Johannes Döparen hade blivit helgonförklarad redan på 400-talet och fått sin festdag denna dag (på grund av att han ska ha fötts denna dag). Det har därför funnits på dagens datum sedan gammalt och har inte flyttats. 1993 togs det dock bort, för att återinföras 2001.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Johannes Döparens dag
    • 1901–1985 – Johannes Döparens dag
    • 1986–1992 – Johannes Döparens dag
    • 1993–2000 – Johan och Jan
    • Från 2001 – Johannes Döparens dag
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Johannes Döparens dag
    • 1950 – Johannes, Johan, Jan, John
    • 1964 – Johannes, Johan, Jan, John
    • 1973 – Johannes, Johan, Jan, John
    • 1989 – Johannes, Johan, Jan, John
    • 1995 – Johannes, Johan, Jan, John, Jens
    • 2000 – Johannes, Johan, Jan, Jon, John, Johnny, Jens
    • 2005 – Johannes, Johan, Jan, Jon, John, Johnny, Jens
    • 2010 – Johannes, Johan, Jan, Jon, John, Johnny, Jens
    • 2015 – Johannes, Johan, Jan, Janne, Jon, John, Johnny, Jens, Ian, Jean
    • 2020 – Jan, Johan, John, Jens, Johnny, Johannes, Janne, Jon, Jack, Jean, Ian

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 1314 – Slaget vid Bannockburn avslutas med skotsk seger, då engelsmännen flyr i panik, av rädsla för att skottarna, som efter stora engelska förluster är ungefär lika många som engelsmännen, ska göra ett motanfall. Detta avslutar också det första skotska frihetskriget och därmed har skottarna återtagit sin frihet från engelsmännen för första gången på nästan 20 år (sedan den engelska invasionen av Skottland 1296). Det dröjer dock till 1328, innan engelsmännen erkänner den skotska friheten genom fördraget i Edinburgh–Northampton, men den engelska överhögheten över Skottland är alltså i praktiken över genom denna skotska seger.
  • 1523 – Sedan den svenske riksföreståndaren Gustav Eriksson har blivit vald till svensk kung den 6 juni och de av danskarna hållna Stockholms stad och slott har kapitulerat den 16 respektive 17 juni, efter två års belägring, håller Gustav Vasa på midsommardagen sitt högtidliga intåg i staden genom Söderport.[b] I efterhand har intåget fått stark symbolisk laddning, eftersom det av sentida historiker ses som ”riksgrundaren och landsfadern Gustav Vasas befrielse av Sveriges huvudstad”, men även om intåget omges av visst ceremoniel har det för samtiden inte så stor vikt, eftersom man då inte vet att Kalmarunionen är på väg att upplösas och att det pågående Gustav Vasas befrielsekrig är på väg att ta slut. I och med befrielsen av Stockholm är emellertid alla viktiga slott och punkter i den västra rikshalvan i svenska händer och den nyvalde kungen kan därmed inrikta sina styrkor på att befria även de finska slotten, där Viborg blir sist med att kapitulera den 10 oktober.
  • 1687 – Ett gigantiskt ras inträffar i Stora kopparberget i Falun i Dalarna och bildar ett hål som är 95 meter djupt och 1,5 kilometer i omkrets. Hålet, som har uppstått på grund av flera århundradens intensiv kopparbrytning och att man planlöst har brutit nya orter, får sedermera namnet Stora Stöten. Mirakulöst nog omkommer eller skadas inte en enda människa, eftersom raset inträffar på midsommardagen, vilken tillsammans med juldagen den 25 december är den enda dag på året då samtliga gruvarbetare är lediga.
  • 1812 – Den franske kejsaren Napoleon I inleder klockan sex på morgonen sitt stora fälttåg mot Ryssland, genom att låta sina styrkor på 685000 man korsa floden Njemen i Litauen, som då utgör gränsflod mellan den franska och ryska imperierna. Napoleons officiella anledningar till invasionen är dels att tvinga den ryske tsaren Alexander I att ansluta sig till den franska kontinentalblockaden mot Storbritannien, dels att förhindra en rysk invasion av Polen. Fälttåget, som pågår i ett halvår, blir emellertid en vändpunkt i de pågående Napoleonkrigen, eftersom fransmännen visserligen når ända till Moskvas förorter, men den stora armén blir reducerad till en bråkdel av sin föregående storlek och fransmännen tvingas till ett snöpligt återtåg, dels på grund av att ryssarna tillämpar den brända jordens taktik, dels på grund av att den kommande vintern blir en av de strängaste i mannaminne, vilket de franska trupperna inte är förberedda för.
  • 1853 – Den svenska fregatten HMS Eugenie ankommer till Göteborg, efter att under kapten Christian Adolf Virgins befäl ha seglat jorden runt på två år. Detta blir den första världsomsegling, som genomförs med en svensk fregatt och resan har varit ämnad att främja svensk handel runtom i världen (den allra första svenska världsomseglingen genomfördes av brigantinen Mary Ann 1839–1841).
  • 1859 – Slaget vid Solferino äger rum.
  • 1921 – Nationernas förbund (NF) beslutar att ögruppen Åland ska tillhöra Finland.[3] Vid freden i Fredrikshamn 1809 har Ålandsöarna tillfallit Ryssland, men ålänningarna själva har hela tiden räknat sig som ”sverigesvenskar”. I samband med Finlands självständighet från Ryssland 1917 har åländska krafter därför börjat verka för, att Åland åter ska bli en del av Sverige. Den svenska riksdagen har stött ett åländskt krav på att ögruppens innevånare ska få folkomrösta om vilket land de vill tillhöra. Den finländska senaten har emellertid sagt nej till en sådan folkomröstning, med hänvisning till att Åland ska förbli en del av Finland. Därmed har man hänskjutit frågans lösning först till fredskonferensen i Versailles 1919 och därefter till det nybildade NF, som denna dag alltså avgör frågan till Finlands fördel, med förbehållet att Ålands svenska språk och kultur ska respekteras och att öarna ska förbli avmilitariserade (som under den ryska tiden). Det kommer att kallas Ålandsmodellen och bli prejudikat för framtida internationella gränskonflikter. På grund av att ögruppen inte blir svensk förblir det politiska läget mellan Sverige och Finland spänt under resten av 1920-talet.
  • 1948 – Den sovjetiska ockupationsmakten i östra Tyskland inför en blockad av de västallierades ockupationszoner i västra Berlin, som ligger helt omgärdade av sovjetiskt ockupationsområde. Blockaden är tänkt som ett försök att ”svälta ut” de allierade ur västra Berlin, för att få dem att även överlämna denna del av den tyska huvudstaden till Sovjet (som alltså redan är i besittning av stadens östra del). Sovjet skär av västmakternas möjligheter att få tillträde till staden via land (och därmed också möjligheterna att införa förnödenheter till stadens befolkning), men tillåter dem fortfarande att skicka flyg till staden, via vissa bestämda rutter från deras egna ockupationszoner i västra Tyskland. Detta leder till att de allierade skapar den så kallade ”luftbron”, där de med militärflyg under hela den tid blockaden varar flyger in mat och andra förnödenheter till västberlinarna. Blockaden varar i 10,5 månader, men eftersom den inte får önskad effekt blir den upphävd av Sovjet den 12 maj året därpå.
  • 2007 – Den irakiske diktatorn Saddam Husseins kusin, politikern och militären Ali Hassan al-Majid, som går under öknamnet ”Kemiske Ali”, döms till döden genom hängning av tribunalen i Irak. Domen faller på grund av hans deltagande i de irakiska militära insatserna mot kurderna under 1980-talet (däribland gasattacken mot Halabja 1988, som sedermera ledde till att amerikanerna under invasionen av Irak gav honom hans öknamn). Trots att avrättningar enligt irakisk lag ska verkställas senast 30 dagar efter domen blir hans avrättning uppskjuten i flera år och han avrättas först den 25 januari 2010.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Att Johannes döparens dag inte infaller den 25 juni, trots att Jesu födelsedag firas den 25 december, beror på den tidigare romerska kalenderräkningen. Romarna räknade nämligen inte på det moderna västerländska sättet alla dagar i en månad från den förste i månaden, utan hade vissa hålldagar i månaden, vilka var Kalends (den 1), Nonae (5 eller 7, beroende på månad) och Idus (13 eller 15, beroende på månad), som man utgick från. Dessutom använde de ”inklusiv räkning”, som innebar, att man började räkna på den dag man utgick ifrån och inte, som numera, efter den (numera räknar man till exempel tre dagar efter 24 juni som 27 juni, eftersom man utgår från 24 och sedan lägger till 3 [alltså 25, 26 och 27], medan romarna kom fram till den 26, eftersom de räknade den 24, 25 och 26). Jesus födelsedag räknades som ”den åttonde dagen före Kalends i januari”, vilket blev 25 december (1 januari minus 8 dagar [inklusive 1 januari självt]). På samma sätt sattes Johannes döparens dag till 24 juni, eftersom den räknades som ”den åttonde dagen före Kalends i juli”, men eftersom december har 31 dagar och juni har 30 kommer man från den 1 i nästa månad för junis del tillbaka till 24 och inte till 25, som man gör i december).
  2. ^ Det råder i källorna delade meningar om huruvida intåget skedde den 24 eller 23 juni. Vissa källor säger att intåget hölls på midsommarafton, medan andra anger midsommardagen. Om datumet faktiskt omnämns är det som regel den 24 juni (ytterst få källor anger den 23). Detta grundar sig emellertid på missuppfattningen att midsommarafton före 1953 ska ha varit den 24 juni, eftersom julafton är den 24 december (se not om Johannes Döparens dag ovan). Intåget skedde alltså på midsommardagen, som var den 24 juni, men vissa källor anger felaktigt att midsommarafton var den 24.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Finland” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Finland.html#Aland. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=24_juni&oldid=54910068”