Hoppa till innehållet

Alan Turing

Redigera länkar
Från Wikipedia
Alan Turing
Alan Turing, 1936.
Alan Turing, 1936.
Alan Turing, 1936.
Född23 juni 1912
Maida Vale, London
Död7 juni 1954 (41 år)
Wilmslow, Cheshire
NationalitetBrittisk
ForskningsområdeMatematik, kryptoanalys, datavetenskap, biologi
Alma materSherborne School
King's College, Cambridge
Princeton University
Känd förTuringmaskin, turingtest

Alan Mathison Turing (IPA: [ˈælən ˈmæθɪsən ˈtjʊəɹɪŋ]), OBE, FRS, född 23 juni 1912 i Maida Vale, London, död genom förgiftning den 7 juni 1954 i Wilmslow, Cheshire, var en brittisk matematiker, logiker och kryptoanalytiker. Han studerade vid King's College,[1] Cambridge och sedan vid Princeton 1936–1938.[2]

Alan Turing lade en stor del av grunderna för dagens informations- och datorteknologi, samtidigt som han av många anses vara fadern till området artificiell intelligens. Han är mest känd för turingtestet, turingmaskinen och sina insatser i andra världskriget med kodknäckandet av tyskarnas Enigmachiffer.[3]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och familj

[redigera | redigera wikitext]

Turing föddes i Maida Vale i London den 23 juni 1912 i ett hus som vid denna tid var ett sjukhus och numera är hotell.[4][5] Hans far, Julius Mathison Turing, tjänstgjorde i Indien och reste tillsammans med Alans mamma fram och tillbaka mellan Guildford i England och Indien. När de var borta bodde deras två söner hos vänner,[6] istället för att riskera att dra på sig några sjukdomar i den brittiska kolonin. Tidigt i livet visade Turing tecken på den genialitet han visade senare i livet. Han sägs ha lärt sig själv att läsa på tre veckor och han hade en naturlig fallenhet för siffror och problemlösning.

Turings föräldrar skrev in honom på St. Michael's vid sex års ålder. Föreståndarinnan såg tidigt hans begåvning precis som många av hans senare lärare. 1926, vid 14 års ålder började han på Sherborne School i Dorset. Hans första dag där sammanföll med en generalstrejk i England. Turing var dock så besluten att gå sin första dag där, att han ensam cyklade 95 km från Southampton till skolan och övernattade på ett värdshus på vägen.[7] Insatsen blev omnämnd i den lokala pressen.

Turings naturliga fallenhet för matematik och naturvetenskap gav honom ingen respekt hos lärarna på Sherbourne, vars definition på utbildning var mer betonad på den klassiska litteraturen. Trots detta fortsatte Turing att visa stor förmåga i ämnen han tyckte om bäst. Han kunde lösa avancerade matematiska problem utan att ens ha studerat grundläggande differentialkalkyl.

Turings ambitioner i skolan höjdes av hans starka känslor för sin vän Christopher Morcom, som han blev kär i. Morcom dog hastigt under deras sista termin på Sherbourne av tuberkulos, som han fått av att dricka smittad komjölk som liten.[8] Turing var förkrossad.

Universitetsstudier och hans arbete med beräkningsbarhet

[redigera | redigera wikitext]
Datorrummet på King's College är numera namngivet efter Turing.

Eftersom Turing inte arbetade så hårt med de klassiska studierna fick han inget stipendium till Trinity College, Cambridge, utan gick istället till sitt andraval som var King's College, Cambridge. Han var student där mellan 1931 och 1934, tog examen med ett utmärkt betyg och valdes 1935 in som fellow på King's tack vare sitt examensarbete om Gauss felfunktion.

Med sin monumentala "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem"[9] (den 28 maj 1936), reformerade Turing Kurt Gödels resultat från 1931 om begränsningarna hos bevis och beräkningar. Han bytte ut Gödels aritmetikbaserade formella språk mot det som idag kallas turingmaskiner. Han visade att en sådan maskin skulle kunna utföra vilka matematiska beräkningar som helst om de kunde ges som en algoritm.

Turingmaskiner är idag centrala inom studiet av beräkningsbarhetsteorin. Han fortsatte med att visa att det inte fanns någon lösning till Entscheidungsproblemet genom att först visa att stopproblemet för turingmaskiner är obestämbart: det är inte möjligt att algoritmiskt bestämma huruvida en turingmaskin någonsin kommer att stanna.

Det mesta av 1937 och 1938 tillbringade han på Princeton University där han studerade under Alonzo Church. 1938 tog han sin doktorsexamen i Princeton; hans disputation introducerade begreppet relativ beräkning där turingmaskiner utökas med så kallade orakel som ger möjlighet att studera problem som inte kan lösas med turingmaskiner.

Tillbaka i Cambridge 1939, besökte han föreläsningar av Ludwig Wittgenstein om matematikens grunder.[10] De två hade olika åsikter; Turing försvarade formalismen och Wittgenstein tyckte att matematiken var övervärderad och inte gav några absoluta sanningar.[11]

Under andra världskriget arbetade Turing med kryptoanalys (se nedan) och efter krigets slut 1945 rekryterades han till National Physical Laboratory där han utvecklade designen till Automatic Computing Engine (ACE). NPL var dock återhållsamma (de byggde en mindre pilotmodell som var klar 1950) och Turing flyttade därför till University of Manchester i juni 1948.[12]

Homosexualitet

[redigera | redigera wikitext]

Turing var homosexuell under en tid då homosexuella handlingar var olagliga[4] och homosexualitet betraktades som en psykisk sjukdom. Turing var 39 år när han påbörjade en relation med 19-åriga Arnold Murray och år 1952 fick Turing inbrott av en bekant till Murray.[4] Turing rapporterade inbrottet till polisen och under utredningen kom det fram att Turing och Murray hade ett sexuellt förhållande. År 1952 åtalades därmed Turing för homosexualitet. Båda männen dömdes för “grov oanständighet”. Turing, övertalad av sin bror och advokat, erkände sig skyldig. Turings advokat valde att inte vare sig finna bevis eller argumentera emot anklagelserna.[4] Turing accepterade att genomgå behandling med kvinnligt könshormon (kemisk kastrering) som ett alternativ till fängelsevistelse. Han gick med på injicering av hormonet dietylstilbestrol (DES), ett syntetiskt östrogen. Feminiseringen pågick under ett år och gjorde honom impotent samt orsakade att bröstvävnad bildades.[4]

Hans dom ledde bland annat till att han nekades inresande till USA, samt hindrade honom från att fortsätta med sin kryptografiska konsultverksamhet för Government Communication Headquarters (GCHQ).[13] Den brittiska regeringen beslöt i december 2013 att ta initiativ till en postum officiell ursäkt till Turing med användning av det kungliga benådningsinstitutet. En sådan nådehandling undertecknades i drottning Elizabeth II:s namn den 24 december 2013.[14] Drottningen förklarade Turing officiellt ursäktad i augusti 2014.[15] Turings ursäkt är endast den fjärde kungliga nådehandling som gjorts sedan andra världskrigets slut.[16]  Nådehandlingen blev startskottet till “Alan Turings lag” som i sin tur har säkrat benådningar för 75 000 andra män och kvinnor som blivit dömda för liknande brott.[17]

Död

[redigera | redigera wikitext]

Den 8 juni 1954 hittades Alan Turing död av sin hushållerska i sitt hus på Adlington Road 43 i Wilmslow, avliden dagen innan. Troligen begick han självmord genom att ta en tugga av ett äpple som han injicerat med cyanid.[18] Äpplet testades aldrig men att dödsorsaken var cyanidförgiftning konstaterades vid obduktionen. Det spekulerades av olika biografiförfattare att Turing spelade upp en scen från hans favorit-saga Snövit och de sju dvärgarna (1937), då han var speciellt fascinerad av scenen där den onda drottningen förgiftar ett äpple.[4] Mord har också framförts som en möjlighet. Turings homosexualitet ska då ha setts som en säkerhetsrisk.

Filosofen Jack Copeland ifrågasatte obducentens utlåtande kring Turings död. Han föreslog en alternativ förklaring: inhalation av cyanid under elektroplätering av guld på skedar. En sådan uppställning fanns inne i ett litet rum hos Turing. Copeland fann resultaten av obduktionen mer lika inhalation, snarare än förtäring. Turing hade dessutom skrivit en lista med saker för honom att göra när han kom tillbaka till kontoret efter ledighet. Turings mor trodde förtäringen var en olyckshändelse till följd av sonens ovarsamma förvaring av kemikalier.[19] Biografiförfattaren Andrew Hodges trodde att Turing hade verktygen levererade till sig för att ge hans mor trovärdigt förnekande till hans självmord.[4]

Erkännande

[redigera | redigera wikitext]

Turingpriset har sedan 1966 delats ut årligen av Association for Computing Machinery till en forskare för insatser inom datavetenskapen. Det räknas som datavetenskapens motsvarighet till Nobelpriset.[20]

Manchester, staden där Turing arbetade mot slutet av sitt liv, har gjort flera hyllningar till honom. 1994 namngavs en sträcka av vägen A6010 (Manchesters ringväg) "Alan Turing Way". En bro längs denna väg bär namnet "Alan Turing Bridge".

I juli 2019 förkunnades att Turing kommer att pryda nästa 50-pundssedel som började användas 2021.[21]

Asteroiden 10204 Turing är uppkallad efter honom.[22]

Karriär

[redigera | redigera wikitext]
Kopia av en bombe-maskin.

Under andra världskriget arbetade Turing på Bletchley Park med att knäcka tyska koder. Genom att fortsätta arbetet som gjorts i Polen före kriget bidrog han med flera insikter i tydandet av meddelande från både Enigmamaskinen och Lorenzmaskinen och han var chef för "Hut 8" som var ansvariga för att försöka tyda tysk marin kommunikation.

Några veckor efter att ha anlänt till Bletchley Park hade Turing konstruerat en elektromekanisk maskin som kunde hjälpa till att knäcka Enigmakryptot. Maskinen kallades bombe efter den polska bomba. Bombe blev efter en förbättring föreslagen av matematikern Gordon Welchman det främsta verktyget för kodknäckarna för att läsa Enigmameddelanden.

Bombe letade efter Enigmas rotorers inställning och krävde en "crib" (känd klartext eller misstänkt klartext). För varje möjlig inställning hos rotorerna provade bombe en kedja av logiska slutledningar, baserade på cribben, på elektrisk väg. Bombe upptäckte när en motsägelse uppstått och förkastade den inställningen och fortsatte till nästa. De flesta möjliga inställningarna ledde till motsägelser och förkastades så att bara ett fåtal lämnades kvar och kunde undersökas i detalj. Turings första bombe installerades den 18 mars 1940.[23]

Efter kriget belönades Turing med en utnämning till Officer av Brittiska Imperieorden, men verksamheten vid Bletchley Park var fortfarande hemlig, så officiellt fick han utmärkelsen för sina artiklar från före kriget.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Åsa Sproge (21 maj 2012). ”Alan Turing”. sid. 3. Arkiverad från originalet den 25 december 2013. https://web.archive.org/web/20131225054901/http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/DD1395/exempel/TuringSproge2012.pdf. Läst 24 december 2013.   PDF
  2. ^ Åsa Sproge (21 maj 2012). ”Alan Turing”. sid. 5. Arkiverad från originalet den 25 december 2013. https://web.archive.org/web/20131225054901/http://www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/DD1395/exempel/TuringSproge2012.pdf. Läst 24 december 2013.   PDF
  3. ^ "Han knäckte nazisternas hemliga kod", Aftonbladet 2015-01-16
  4. ^ [a b c d e f g] Hodges, Andrew (1983). Alan Turing: The Enigma. New York: Simon & Schuster. s.5. ISBN 0-671-49207-1.
  5. ^ "The Alan Turing Internet Scrapbook". Besökt 26 september 2006.
  6. ^ "Hastings Blue Plaque Trail Arkiverad 13 maj 2008 hämtat från the Wayback Machine.". Besökt 10 augusti 2008.
  7. ^ Hofstadter, Douglas R. (1985). Metamagical Themas: Questing for the Essence of Mind and Pattern, Basic Books. ISBN 0-465-04566-9.
  8. ^ Teuscher, Christof (utgivare) (2004). Alan Turing: Life and Legacy of a Great Thinker, Springer-Verlag. ISBN 3-540-20020-7.
  9. ^ Turing, A.M. (1936), "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem", Proceedings of the London Mathematical Society, 2 42: 230–65, 1937 (and Turing, A.M. (1937), "On Computable Numbers, with an Application to the Entscheidungsproblem: A correction", Proceedings of the London Mathematical Society, 2 43: 544–6 )
  10. ^ Hodges, 1983, s. 152
  11. ^ Hodges, 1983, s. 153–154
  12. ^ Alan Turing i Encyclopaedia Britannica.
  13. ^ Copeland, B. Jack (2017). The Turing guide (First edition). ISBN 978-0-19-874783-3. OCLC 958479379. https://www.worldcat.org/oclc/958479379. Läst 29 november 2022 
  14. ^ Nådehandlingen den 24 december 2013
  15. ^ ”With Queen's Decree, Alan Turing Is Now Officially Pardoned” (på engelska). www.advocate.com. 22 augusti 2014. http://www.advocate.com/world/2014/08/22/queens-decree-alan-turing-now-officially-pardoned. Läst 29 november 2022. 
  16. ^ Pardoned: Alan Turing, Computing patriarch. Time Magazine, vol. 183, no. 1, 13 januari 2014, s. 14. Läst 6 januari 2014.
  17. ^ ”The Alan Turing Law finally pardons thousands of unfairly convicted gay and bisexual men” (på brittisk engelska). University of Manchester. 31 januari 2017. https://thetab.com/uk/manchester/2017/01/31/alan-turing-law-finally-pardons-thousands-unfairly-convicted-25615. Läst 29 november 2022. 
  18. ^ Torill Kornfeldt (4 december 2012). ”Alan Turing ville bygga en hjärna”. Vetenskapsradion. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/125060?programid=412. Läst 24 december 2013. 
  19. ^ ”Alan Turing: Inquest's suicide verdict 'not supportable'” (på brittisk engelska). BBC News. 22 juni 2012. https://www.bbc.com/news/science-environment-18561092. Läst 29 november 2022. 
  20. ^ Steven Geringer (27 juli 2007). ”ACM'S Turing Award Prize Raised To $250,000”. ACM press release. Arkiverad från originalet den 30 december 2008. https://web.archive.org/web/20081230233653/http://www.acm.org/press-room/news-releases-2007/turingaward/. Läst 16 oktober 2008. 
  21. ^ ”Alan Turing to be the face of new £50 note”. Bank of England press release. 15 juli 2019. https://www.bankofengland.co.uk/news/2019/july/50-pound-banknote-character-announcement. Läst 3 januari 2020. 
  22. ^ ”Minor Planet Center 10204 Turing” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=10204. Läst 5 juni 2023. 
  23. ^ Hodges, 1983, s. 191

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Hodges, Andrew (1983). Alan Turing: The Enigma of Intelligence. London: Burnett Books. ISBN 0-04-510060-8
  • Lagercrantz, David (2009). Syndafall i Wilmslow. Stockholm: Bonnier. ISBN 9789100120313. (Skönlitterär berättelse grundad på kända fakta.)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alan_Turing&oldid=55407274”