Hoppa till innehållet

Alphonse Daudet

Från Wikipedia
Alphonse Daudet
FöddLouis Marie Alphonse Daudet[1]
13 maj 1840 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[2][3][4]
Nîmes[3][2][5], Frankrike
Död16 december 1897 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[6][7][8] (57 år)
Paris[3][2][5]
BegravdPère-Lachaise[9] och Alphonse Daudets gravsted
Andra namnPiccolo
Medborgare iFrankrike[1]
SysselsättningFörfattare[10][11], självbiograf, manusförfattare, prosaist, dramatiker[10], poet, novellförfattare
Noterbara verkBrev från min kvarn
MakaJulia Daudet
BarnLéon Daudet (f. 1867)
Lucien Daudet (f. 1878)
Edmée Daudet (f. 1886)
FöräldrarVincent Daudet
Adeline Daudet
SläktingarErnest Daudet (syskon)
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1870)
Jouypriset (1875)
Officer av Hederslegionen (1886)
Namnteckning
Redigera Wikidata
Alphonse Daudet.

Alphonse Daudet, född 13 maj 1840 i Nîmes, död 16 december 1897 i Paris, var en fransk författare och dramatiker. Han var bror till Ernest Daudet och far till Léon Daudet.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Alphonse Daudets far var sidenfabrikör som gick i konkurs. Alphonse Daudet reste 1857 till Paris och blev journalist och 1861-65 var privatsekreterare hos hertig Charles de Morny. Han debuterade 1858 med diktsamlingen Les Amoureuses. Han fortsatte verka som journalist och skrev även ett antal teaterpjäser. Daudet gifte sig 1867 med litteraturkritikern Julia Allard.

Det verkliga genombrottet kom med den självbiografiska Le petit chose (1868) och novellsamlingen från hembygden i Provence, Brev från min kvarn (1869). I den förra märks tydliga influenser från Charles Dickens. Från Provence hämtade han också motivet till de tre böckerna om Tartarin, en jovialisk och skrytsam sydfransman: Aventures prodigieuses de Tartarin de Tarascon (1872), Tartarin sur les Alpes (1885) samt Port-Tarascon (1890).

Ett annat betydelsefullt verk är novellsamlingen Contes du lundi, med motiv från samma trakt. Daudet deltog i fransk-tyska kriget 1870-1871 och hämtade inspiration därifrån till flera noveller. Ofta präglas hans romaner med krigsmotiv av ett ganska påfallande tyskhat, någon som skiljer sig från hans inspiratörer Émile Zola och bröderna Goncourt.

Daudet hade ständig anteckningsboken med sig och skrev ned ögonblicksbilder för att senare använda dem i sina romaner, och blev beskylld för att väl närgånget ha kopierat levande personer för sina romangestalter. Han tidigare arbetsgivare Charles de Morny är tydlig inspirationskälla i romanen Le nabab (1877), Léon Gambetta inspirerade honom till huvudpersonen i Numa Roumestan (1881).

En annan parisisk nyckelroman är Les rois en exil (1879). Bland hans övriga psykologiska samhällsromaner märks Fromont jeune et Risler aîné (1874), Jack (1876), L'évangéliste (1883) samt Sapho (1884). Nästan alla Daudets romaner har dramatiserats, de flesta av honom själv. Av dramatiska originalverk märks främst L'arlésienne (1872), vilken tonsattes av Georges Bizet.

Han drabbades 1884 av ryggmärgsförtvining och blev rullstolsburen. Daudets Oeuvres complètes utgavs i 17 band 1899-1901. Han har även utgett de självbiografiska Souvernirs d'un homme de lettres (1888) och Trente ans de Paris (1888).

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 11484 Daudet är uppkallad efter honom.[12]

Verk

[redigera | redigera wikitext]
  • L'œillet blanc (1865, tillsammans med Ernest Lépine)
  • Lettres de mon moulin (1869)
    • Brev från min kvarn (översättning Thord Lundgren, Karström bokhandel, 1930) (senaste upplaga 1984)
    • Brev från min kvarn (översättning J. Gunnarsson, Niloé, 1971)
    • Brev från min kvarn (översättning Gunnel Englund, Läsabra, 1982)
    • Brev från min kvarn ; Vackra nivernesiskan (översättning av Annika Solberger [Brev från min kvarn], Tom Wilson [Vackra nivernesiskan], Niloe, 1986)
  • Le petit chose (1868)
    • Lille parfvelns historia (översättning Ernst Lundquist, Bonnier, 1879)
    • Tummeliten: ett barns historia (översättning M. Söderberg, Beijer, 1879)
  • Tartarin de Tarascon (1872)
    • Tartarin från Tarascon och hans underbara äfventyr (anonym översättning?, Bonnier, 1881)
    • Tartarin från Tarascon (översättning Torbjörn Granlund, Åhlén & Åkerlund, 1925)
    • Tartarin från Tarascon (översättning Axel Berggren, Bonnier, 1926)
    • Tartarin från Tarascon (översättning Torbjörn Granlund, reviderad av Harry Lundin, Niloe, 1986)
  • Les femmes d'artistes (1874)
    • Konstnärsäktenskap: pariserskizzer (översättning Mathilda Drangel, Weijmer, 1907)
  • Fromont jeune et Risler aîné (1874)
    • Fromont j:r och Risler s:r (översättning E. Taube, Askerberg, 1875)
    • Fromont d.y. & Risler d.ä.: pariser-seder (översättning Gottfried Renholm, Bonnier, 1875)
    • Fromont junior och Rislet senior (översättning A. R. Isberg, Baltiska förlaget, 1929)
  • Jack (1876)
  • Le Nabab (1877)
    • Naboben: parisisk sedemålning (anonym översättning?, D. F. Bonnier, 1877)
  • Les rois en exile (1879)
    • Konungarne i landsflykt (översättning C. H. Wallberg, Beijer, 1879)
    • Konungar i landsflykt (anonym översättning?, Hedlund, 1879)
    • Konungar i landsflykt: en roman ur nutidens historia (översättning E. F. Lönnrot, Seligmann,1879)
    • Kungar i landsflykt (översättning Erik Norling, Åhlén & Åkerlund, 1926)
  • Numa Roumestan (1881)
    • Numa Roumestan (översättning Ernst Lundqvist, Seligmann, 1881)
  • L'Évangeliste (1883)
    • Jagten efter själar (översättning Ernst Lundqvist, Seligmann, 1883)
  • L'immortel (1883)
    • En odödlig (översättning Ernst Lundquist, 1888)
  • Sapho (1884)
    • Sapho: en parisisk sedeskildring (översättning Ernst Lundqvist, Seligmann, 1884)
    • Sapho: parisisk sedeskildring (översättning Mathilda Drangel, Weijmer, 1910)
    • Sapho (översättning Oscar Nachman, Holmquist, 1913)
    • Sapho: en parisisk sedeskildring (översättning Ria Wägner, Tiden, 1956)
  • Tartarin sur les Alpes (1886)
    • Nya Tarascon: den store Tartarins sista äfventyr (översättning Ernst Lundqvist, Geber, 1891)
    • Tartarins äfventyr bland Alperna: nya bedrifter af Tarascons hjälte (översättning S. B., Hierta, 1897)
  • La Belle-Nivernaise: histoire d'un vieux bateau et de son équipage (1886)
    • Vackra nivernesiskan: en historia om en gammal båt och dess besättning (översättning Ernst Lundqvist, Geber, 1890)
    • Historien om en båt och dess besättning (anonym översättning?, Seligmann, 1890)
    • Vackra Nivernesiskan samt Arlatans skatt (översättning Tom Wilson, Nordiska förlaget, 1914)
    • Vackra nivernesiskan; Arlatans skatt (översättning Berit Nielsen, Niloé, 1962)
  • Rose et Ninette (1892)
    • Rose och Ninette: sedeskildring för vår tid (översättning Ernst Lundqvist, Geber, 1892)
  • La petit paroisse (1895)
    • Det lilla annexet (översättning Ernst Lundqvist, Geber, 1895)
  • Le trésor d'Arlatan (1896)
    • Arlatans skatt (översättning Ernst Lundqvist, Geber, 1897)
    • Vackra Nivernesiskan samt Arlatans skatt (översättning Tom Wilson, Nordiska förlaget, 1914)
    • Vackra nivernesiskan ; Arlatans skatt (översättning Berit Nielsen, Niloé, 1962)
  • Soutien de famille (1898)
    • Familjens stöd (översättning Ernst Lundqvist, Geber, 1898)
  • La doulou (1929)

Samlingsverk på svenska

[redigera | redigera wikitext]
  • Skizzer och studier (anonym översättning?, Hæggström, 1877)
  • Berättelser och skizzer (Almqvist & Wiksell, 1883)
  • Berättelser i urval (anonym översättning?, Fritze, 1915)

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 118987232, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Daudet, Alphonse, Encyclopædia Britannica 1911.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Краткая литературная энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, 1962, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//666/97, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Додэ, Альфонс, Entsiklopeditjeskij slovar' och Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  6. ^ Додэ, Альфонс, Entsiklopeditjeskij slovar' och Entsiklopeditjeskij slovar', ”... умер 16 декабря 1897 г. в Париже.”.[källa från Wikidata]
  7. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Alphonse-Daudettopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6vq33p5, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  9. ^ estniskspråkiga Wikipedia, 24 augusti 2002.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 72805, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ ”Minor Planet Center 11484 Daudet” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11484. Läst 3 juni 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Alphonse_Daudet&oldid=55797370”