Hoppa till innehållet

Användare:Draken Bowser/sandlåda

Från Wikipedia

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Samuel Wallner som var stadsläkare i Hudiksvall 1804–1862 ansökte år 1824 om att få öppna ett kurhus med hänvisning till den pågående syfilisepidemin i Gnarp. Initiativet fick stöd av landshövding Eric Samuel Sparre och Serafimerordensgillet, varefter ett kurhus med 17 vårdplatser år 1828 kunde inrättas på Överstegatan vid Borgarparken.[1] Från öppnandet hade vårdinrättningen bara en sjukskötersketjänst som bemannades av Anna Brita Lindberg. Man anställde även en dräng som fungerade som vaktmästare.[2] Under 1930-talet utvidgades verksamheten från att vara inriktad på könssjukdomar till att acceptera "allmänna sjuka". Samtidigt började man verka för tillstånd att omvandla kurhuset till lasarett, vilket fick stöd av Carl XIV Johan i ett kungligt brev 1839. Lasarettsorganisationen grundades fristående från lasarettet i Gävle och omfattade Hudiksvalls stad, Ljusdals tingslag och hela Norra Hälsinglands domsaga.[1] År 1840 köptes nya lokaler med utrymme för 30 vårdplatser.[a][4] I egenskap av lasarett tillkom uppdraget att ta emot sinnessjuka för behandling.[5] 1853 anställdes en biträdande läkare för att assistera doktor Wallner och 1860 hade antalet vårdplatser ökat till 115.[4] Sjuksköterskan fick 1857–1863 tillfällig assistans av en hjälpsköterska och från 1889 fastanställdes en undersköterska.[2]

  1. ^ Lasarettet inrättades i nuvarande Odd Fellow-huset, som under lasarettseran var en mer tilltagen byggnad med flyglar.[3]
  1. ^ [a b] Norberg 2023, sid. 6.
  2. ^ [a b] Fernström 1994, sid. 30–32.
  3. ^ Norberg 2023, sid. 7–8.
  4. ^ [a b] Norberg 2023, sid. 7.
  5. ^ Fernström 1994, sid. 32.
  • Fernström, Ulf (1994). Sjukvård och sjukhus i Hudiksvall. Hudiksvalls sjukhus och Hälsinglands museum. ISBN 91-85886-26-2 
  • Norberg, Alf (2023). ”Hudiksvalls sjukhus från 1800-talets början till idag”. Hälsingerunor. ISSN 0440-0585. 


Livmodertransplantation genomförs för att behandla infertilitet beroende på faktorer kopplade till livmodern. Genom att transplantera en frisk livmoder i en infertil mottagarens kropp kan denne genomgå graviditet. Den första framgångsrika livmodertransplantationen hos människa genomfördes på Sahlgrenska universitetssjukhuset 2014. Tio år senare hade över 100 personer transplanterats med över 60 levande födda barn som följd.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Livmoderberoende infertilitet (absolut livmoderfaktorinfertilitet) kan uppstå genom bland annat missbildningar i livmodern, att livmodern har opererats bort (hysterektomi) eller att kvinnan har fötts utan livmoder (Mayer–Rokitansky–Küster–Hausers syndrom). Innan införandet av livmodertransplantation ansågs tillståndet obotligt.[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Livmodertransplantationsforskningen vid Sahlgrenska akademin tog fart 1999 efter en förfrågan från en patient i 25-årsåldern som behövde hysterektomeras. Forskargruppen bestod initialt av bara tre personer. Eftersom det var okänt huruvida det var möjligt att genomgå normal graviditet med en transplanterad livmoder under behandling med immunhämmande läkemedel blev initiativet omedelbart omdiskuterat och ifrågasatt. Forskargruppen inledde arbetet med djurförsök och kunde fyra år senare publicera en artikel som redovisade flera framgångsrika försök på möss. Under det följande decenniet genomfördes ytterligare djurförsök på större djur.[1]

I den dittils största uppföljningsstudien, utförd vid Baylor University Medical Center i Texas, som publicerades i maj 2024 hade 14 av 20 framgångsrikt transplanterade mottagare fött levande barn. Ett par månader senare hade över 100 livmodertransplantationer utförts globalt med över 60 levande födda barn som följd.[2]

  1. ^ [a b] Brännström, Mats (15 december 2022). ”Transplantation av livmoder – en ny fertilitetsbehandling”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/artiklar-1/temaartikel/2022/12/livmodertransplantation-en-ny-fertilitetsbehandling/. Läst 9 september 2024. 
  2. ^ Castilla, Lisa (6 september 2024). ”Svensk forskare bakom världsunik studie om livmodertransplantationer”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2024/09/svensk-forskare-bakom-varldsunik-studie-om-livmodertransplantationer/. Läst 9 september 2024. 

Svensk wrestling är ett fribrottarförbund baserat i Göteborg och Stockholm.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Fribrottarförbundet GBG Wrestling grundades i Göteborg av "Balkan Marko" 2003. Under 2009 bildades förbundet "Svensk Wresling Syd" i Skåne, med den inom GBG Wrestling tidigare aktive Dan "Killer Karlsson" Ahtola som ordförande.[1][2] Samma år bildades också den Europeiska Wreslingfederationen.[1] I januari 2012 samlades brottare från svenska och nordiska fribrottarförbund i Malmö för att kora den första svenska mästaren i fribrottning. Finalen mellan "Andersson" och "Killer Karlsson" slutade dock oavgjort".[3][4]

  1. ^ [a b] ”Wrestling har fått en renässans. Särskilt i Malmö.”. Sydsvenskan. 6 november 2009. https://www.sydsvenskan.se/2009-11-06/wrestling-senaste-helgnojet/. Läst 18 maj 2024. 
  2. ^ Larsson, Marcus. ”Den organiserade publikfavoriten”. NÖJESGUIDEN. https://ng.se/artiklar/den-organiserade-publikfavoriten-2. Läst 18 maj 2024. 
  3. ^ ”Lek i allvarets gränsland”. Skånska Dagbladet. 29 januari 2012. https://www.skd.se/2012-01-29/lek-i-allvarets-gransland/. Läst 18 maj 2024. 
  4. ^ Koljonen, Johanna (10 februari 2012). ”Livet är en wrestlingmatch”. Fokus. 

Gymnasieprojektet

[redigera | redigera wikitext]

Utökade artiklar

[redigera | redigera wikitext]

Mindre utökningar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Användare:Draken_Bowser/sandlåda&oldid=56001516”